I slutet av 2015 drabbades den svenska storbanken Swedbank av en förtroendekris när det uppdagades att ledande befattningshavare ägnat sig åt opassande fastighets- och aktieaffärer. I samband med krisen kom bankens legitimitet att ifrågasättas. Denna studie ämnar därför undersöka hur legitimitetsrepareringsarbete genomförs i teorin. Utifrån att studera Swedbanks agerande efter det att förtroendekrisen utlöstes undersöker studien om, och i så fall hur, banken vidtagit legitimitetsreparerande åtgärder efter krisens utlösande. De teorier som ligger till grund för arbetet är främst Suchmans studie från 1995, Deephouse och Suchmans arbete från 2008 samt Bitektines två avhandlingar som publicerades 2011 respektive 2015. För att uppfylla studiens syfte har sex respondenter som alla är anställda hos Swedbank intervjuats. De fakta som framkommit från intervjuerna har sedan kompletterats med sekundärdata främst i form av medierapportering. Av studien kan slutsatsen dras att Swedbank i hög grad vidtagit samtliga åtgärder som Suchman (1995) fastslagit vara legitimitetsreparerande. Vidare framkommer även att anledning finns att ifrågasätta de rådande teoretiska modellerna beträffande hur legitimitetsreparering genomförs i teori och praktik.

Vi lever idag i ett samhälle med ständigt ökande medial exponering, detta gör att medial granskning av företag är ett allt vanligare inslag. I förlängningen medför detta att legtimitetsförluster bland företag blir allt vanligare då fler brister upptäcks, samtidigt som de får större spridning och uppmärksamhet. Det är därför aktuellt att undersöka hur ett företag arbetar för att reparera sin legitimitet när den kommer till skada. Vidare så efterfrågar tidigare forskning studier inom olika branscher på området varpå telekombranschen används som studieobjekt i vår undersökning. Den här studien ämnar således undersöka hur ett företag inom telekombranschen arbetar för att reparera sin legitimitet vid en krissituation där dess legitimitet ifrågasatts. De teorier som kommer att ligga till grund för studien är dels Suchman från 1995, dels Lamin och Zaheer från 2012. En fallstudie har genomförts med fem informanter på TeliaSonera för att uppfylla studiens syfte. Detta komplimenterades med en gedigen studie av sekundärdata. Det kan konstateras att det finns många likheter mellan telekombranschen och de teoretiska ramverk som låg till grund för studien. Dock kunde tre strategier identifieras som inte fanns med i det existerande ramverket; avstå svar, dialog & relationsbyggande samt krisens positiva effekter. Dessa tre strategier adderades således, vilket ledde till en reviderad modell.