Denna studie har ett syfte att undersöka hur legitimitet kan skapas i hjälporganisationer. Det är en fråga vi anser vara aktuell att undersöka i och med uppkomsten av nya hjälporganisationer vars trovärdighet i somliga fall kan anses högst tveksam. Studiens resultat kommer att illustreras i en verklig hjälporganisation. Denna organisation kommer förbli anonym genom hela uppsatsen men med sitt kontroversiella arbetssätt och moderna arbetsmetoder anses den förespråka den typ av organisation som vi vill undersöka inom det hjälporganisatoriska fältet.

Bakgrund: I samband med att samhället strävar efter en mer fossilfri ekonomi och lagstiftare upprättar allt fler direktiv för vad en hållbarhetsrapport skall innehålla blir kraven på företag allt större. Banker har som investering- och finansieringsinstitut en miljöpåverkan genom de investeringar de hanterar. Att investera i exempelvis fossil energi skapar en indirekt klimatpåverkan, men ofta är denna påverkan mer svår att identifiera och inte alltid tydlig för banken själv. Bankers direkta utsläpp kan vara små jämfört med andra industrier vilket kan leda till att analytiker utelämnar banker i deras rapporter. Omställningsarbetet som sker från både EU-nivå och nationell nivå sätter banker i fokus vilket förändrar det externa trycket på dess verksamhet, bankerna måste anpassa sig till de nya normer och värderingar som uppstår i och med detta. Syfte: Studien har som mål att granska och skapa förståelse för hur några av de större svenska bankerna använder legitimeringsstrategier för att befästa sin trovärdighet när de upprättar hållbarhetsrapporter och hur detta har förändrats över tid när nytt externt tryck uppkommer. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och dokumentanalys av fyra svenska bankers hållbarhetsrapporter. Data samlades in genom bankernas hållbarhetsrapporter för att sedan granskas och analyseras genom argumentationsanalys och genom att granska innehållet i hållbarhetsrapporterna. Analys: Analysen av hållbarhetsrapporterna visar att kommunikationen av indirekt klimatpåverkan i bankernas hållbarhetsrapporter utökas över tid. Däremot väljer bankerna att inte redovisa detaljerade data kring deras indirekta klimatpåverkan, trots att det finns intresseorganisationer som skapar ramverk för att detta ska vara möjligt. Slutsats: Studiens resultat visar att kommunikationen för indirekt klimatpåverkan har utvecklats och expanderats under tio år. Opinionsbildat externt tryck är själv inte är tillräckligt för att få bankerna att ändra på kommunikationen kring indirekt klimatpåverkan även om vissa banker redovisare mer än de andra även utan lagstiftande externt tryck. Efter granskning av hållbarhetsrapporterna är det tydligt att den indirekta klimatpåverkan är den största klimatpåverkan som sker på grund av bankernas verksamhet. Detta kan tyda på att bankerna valt att inte redovisa denna data innan för att kunna bibehålla deras legitimitet i samhället vars normer och värderingar skiftar mot mer hållbart / Background: As society strives for a more fossil-free economy and legislators establish increasing directives on what a sustainability report should contain, the demands on companies are growing. Banks, as investment and financing institutions, have an environmental impact through the investments they manage. Investing in fossil energy, for example, creates an indirect climate impact, but often this impact is more difficult to identify and not always clear to the bank itself. Banks' direct emissions may be small compared to other industries, which can lead analysts to omit banks in their reports. The transition efforts taking place at both the EU and national levels are putting banks in focus, which changes the external pressure on their operations. Banks must adapt to the new norms and values that emerge as a result. Purpose: The study aims to examine and understand how some of the major Swedish banks employ legitimation strategies to strengthen their credibility when preparing sustainability reports, and how this has evolved over time in response to emerging external pressures. Method: The study is based on a qualitative research method and document analysis of sustainability reports from four Swedish banks. Data was collected from the banks' sustainability reports and then examined and analyzed through argumentation analysis and by reviewing the content of the sustainability reports. Analysis: The analysis of the sustainability reports shows that the communication of indirect climate impact in the banks' reports is increasing over time. However, the banks choose not to disclose detailed data on their indirect climate impact, even though there are interest organizations that create frameworks for making this possible. Result: The study's findings indicate that the communication of indirect climate impact has evolved and expanded over a period of ten years. External pressure from stakeholders alone is not sufficient to prompt banks to change their communication regarding indirect climate impact, even though some banks disclose more than others, even without legislative external pressure. After examining the sustainability reports, it becomes evident that indirect climate5impact is the most significant impact resulting from the banks' operations. This suggests that banks may have chosen not to disclose this data in order to maintain their legitimacy in a society where norms and values are shifting towards greater sustainability.