Engagemang är avgörande för en fungerande demokrati, men något man aldrig kan ta för givet. I ett samhälle med ökad polarisering och där traditionella sätta att engagera sig blir alltmer avlägset så är det viktigt att förstå vad som främjar ett demokratiskt engagemang ,framför allt hos unga. Denna uppsats syftar till att undersöka om, och i så fall hur, idrottsföreningar fungerar som demokratiskola för unga. Den syftar till en fördjupad förståelse av idrottsföreningars syn på vad ett aktivt deltagande i civilsamhällets föreningsliv gör med ungas medborgerliga engagemang och demokratiska färdigheter. Många forskare har visat på föreningslivets bidrag till demokratin. Det teoretiska ramverket bygger på teorier kring föreningars bidrag till demokrati och begrepp som bland annat demokratiskola och demokratiska kompetenser. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av 10 kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt styrdokument från två nationella idrottsförbund har analyserats med kvalitativ ansats. Totalt innefattar empirin åtta lokala idrottsföreningar inom idrotterna gymnastik, friidrott, fotboll och handboll, samt två nationella förbund. I intervjuerna ger respondenterna sin bild av föreningens påverkan på unga, där de beskriver vad föreningslivet bidrar med. Uppsatsens huvudsakliga slutsats visar på att idrottsföreningar kan beskrivas som en skola i demokrati. Men föreningar har delade uppfattningar om ifall de anser att idrottsföreningar kan fungera som demokratiskola eller inte. Grunden till denna ambivalens skulle kunna komma från ett bristande demokratiskt språk inom idrottsrörelsen, eller en ovana att prata om idrottens demokratiska dimension. Detta trots att det utifrå studiens resultat att döma är högst närvarande i verksamheten. Föreningarna själva lyfter de kompetenser man får med sig i form av gemenskap, samarbete, glädje i att arbeta för och uppnå gemensamma mål, lära sig att ta ansvar m.m. Dock benämner de inte detta som demokratiska kompetenser.

Problemområde: Idag är det vanligt att idrottsföreningar rekryterar föräldrar till olika ledarroller inom barn och ungdomsverksamheten. För många föräldrar innebär det att de får sin första ledarroll. Vissa föräldrar känner sig bekväma direkt i rollen som ledare medan andra inte gör det. Eftersom i stort sätt alla barn och ungdomar i Sverige någon gång har kontakt med idrotten ger det idrottsledarna stora möjligheter att fostra och påverka ungdomarna. Detta leder till att det är viktigt för idrottsföreningarna hur dem jobbar med rekrytering, utbildning och stöd för sina ungdomsledare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska idrottsföreningars arbete med ledarförsörjningen till sin ungdomsverksamhet. Mer konkret handlar det om att granska hur bredd- och elitföreningar i Växjö kommun hanterar frågor om rekrytering, utbildning och stöd av ledare inom ungdomsidrotten. Metod: Det empiriska materialet i studien har erhållits med hjälp av intervjuer och webbenkäter. Enkäterna användes till att styrka upp intervjuerna och därmed tillämpar studien både en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod. Resultat: Studiens resultat påvisar att föreningar i studien inte jobbar speciellt aktivt med rekrytering av ungdomsledare. Studien visar även att föreningarna är positiva till utbildning men ställer inga krav på att ungdomsledarna måste gå en utbildning. Däremot uppmuntrar föreningarna ungdomsledarna till att gå utbildningar genom att stå för kostnaden. Flertalet av ungdomsledarna i idrottsföreningarna är ideella och får stöd i form av bland annat utbildningar. / Problem: Today it is common for sports clubs to recruit parents of different leadership roles within child and youth activities. For many parents, it means that they get their first leadership role. Some parents feel comfortable right away in their role as leaders while others do not. Since almost all the children and youth in Sweden have contact with the sport, it provides sports leaders ample opportunity to educate and influence young people. This leads to the importance of sports clubs how they work with recruitment, education and support for their youth. Purpose: The purpose of this paper is to examine the sports movement's work with leadership support to the youths. More specifically, it is about how the width and elite clubs at the local level are dealing with local questions about recruitement, education and support of leaders in youth sport.    Method: The empirical data in the study was obtained through interviews and web surveys. The surveys were used to strength up the interviews and thus apply the study, both a qualitative and a quantitative survey. Results: Our results demonstrate that sports clubs in the study do not work especially actively recruiting youth. The study also shows that sports clubs are positive to education, but do not demand that the youth leaders must attend an education. However, encourage sports clubs youth leaders to attend education by standing for the cost. Most of the youth leaders in sports clubs are nonprofit and receive support in form of education.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anledningar det finns till att flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterade i den svenska föreningsidrotten. Vidare undersöks utländska flickors syn på föreningsidrotten och hur de anser att den svenska idrottsrörelsen behöver arbeta för att få fler flickor med utländsk bakgrund att delta. För att besvara studiens syfte och frågeställning har datainsamlingen gjorts genom en kvalitativ datainsamling. De sex respondenterna tillhör målgruppen flickor med utländsk bakgrund. Resultatet och analysen ger en tydligare bild av hur det är att vara flicka med utländsk bakgrund i Sverige. Det framkommer att flickor med utländsk bakgrund upplever två olika former av exkludering. De svenska idrottsföreningarna upplevs som stängda för personer med utländsk bakgrund men de upplever också att de inte heller är välkomna på grund utav att de är flickor. Vägen till en idrottsförening upplevs bestå av fler hinder för målgruppen flickor med utländsk bakgrund än för andra målgrupper.

<p>Dagens samhälle befinner sig under ständig förändring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu på olika sätt på föreningsutveckling, det är utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta närmare på. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fått bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade även till syfte att se vilka mål dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frågeställningar som låg till grund för undersökningen var: Vilka mål har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur är utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrån de aktuella seglingsföreningarna. Resultatet visar att de flesta seglingsföreningarna satsar på en utveckling av fortsättningsverksamheten efter seglarskolan. De största möjligheterna för utveckling upplevs vara engagemang, sailcoachtid och externa bidrag. De största hindren för utveckling upplevs vara brist på tränare och att kunna vidmakthålla tillräckligt med engagemang. Därmed torde den största utmaningen för seglingssporten nu vara att lära hur de skall få in tillräckligt med kompetens och engagera fler samt hur på bästa sätt överbygga glappet mellan seglarskolan till den fortsatta seglingsverksamheten.</p>

<p><strong></strong></p><p><strong></strong></p><p>Konflikt betyder sammanstötning eller krock och syftar då till exempel till krock mellan förväntningar, värderingar, mål eller behov. I Sverige är kommuner de som ger mest pengar åt idrottsföreningar, som också är den största verksamheten som bedrivs i samhället med över tre miljoner medlemmar. Trots att idrottsverksamheten är så stor i dagens samhällse blir inte bara vuxna utan även barn mer stillasittande. Stillasittandet påverkar framförallt den fysiska hälsan negativt. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en intressekonflikt mellan kommunen och idrottsföreningarnas syn på barn och ungdomars deltagande i idrottsföreningar. En representant från kommunen och representanter från tre idrottsföreningar tillhörande den valda kommunen valdes för intervju. Fyra stycken intervjuer genomfördes med representanter från de tre idrottsföreningarna och kommunen. Frågorna berörde det nuvarande samarbetet mellan aktörerna, mål för verksamheten och tankar kring barn och ungdomars deltagande. Resultatet visade att intressekonflikter förekommer men att de inte är så stora. I de fall de förekommer handlar det ofta om ekonomi. Både representanter från kommun och idrottsföreningar anser det är viktigt att alla ska få vara med och spela och känna sig välkomna i lagen. Det anses också att bredd- och elitidrotten lever i symbios med varandra. Representanterna från kommun och föreningar tycker att samarbetet som finns fungerar bra generellt sett men att förbättringar kan göras. Slutsatsen är att intressekonflikter mellan kommun och idrottsföreningar existerar i mindre grad och att samarbetet mellan dessa kan förbättras. </p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivå idag påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som något bra och roligt. Även andra saker spelade in som sammanhållningen som fanns vid idrottande. Detta var i sin tur en orsak till att en positiv känslan för fysisk aktivitet infann sig. Det gick även att urskilja ett mönster mellan tidigare idrotter och hur deltagarna motionerade idag. De som till exempel spelat fotboll som yngre, använde det som en motionsform även idag, detta skedde både på eget organiserade träffar med vänner men också som träffar som var organiserade av utomstående.</p> / <p>The purpose of this study was to examine whether students' memberships in sports clubs has affected their attitudes towards physical activity and physical activity level. It was a qualitative descriptive survey based on individual interviews. Results showed that there was a pattern between the former sports membership and current patterns of physical activity.  For instance, those who liked playing football at a young age, continue to adopt the same type of exercise today. This pattern applies to other types of physical activity, with or without club membership. In addition, many respondents thought that a club membership at a young age could have an impact on their physical activity as adults. This was mainly due to the positive feeling that sportsmen perception, that physical activity was something good and fun. Social cohesion in sport was the one thing that many of those interviewed believed was a major reason why sports, was perceived as positive.</p>

Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivå idag påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som något bra och roligt. Även andra saker spelade in som sammanhållningen som fanns vid idrottande. Detta var i sin tur en orsak till att en positiv känslan för fysisk aktivitet infann sig. Det gick även att urskilja ett mönster mellan tidigare idrotter och hur deltagarna motionerade idag. De som till exempel spelat fotboll som yngre, använde det som en motionsform även idag, detta skedde både på eget organiserade träffar med vänner men också som träffar som var organiserade av utomstående. / The purpose of this study was to examine whether students' memberships in sports clubs has affected their attitudes towards physical activity and physical activity level. It was a qualitative descriptive survey based on individual interviews. Results showed that there was a pattern between the former sports membership and current patterns of physical activity.  For instance, those who liked playing football at a young age, continue to adopt the same type of exercise today. This pattern applies to other types of physical activity, with or without club membership. In addition, many respondents thought that a club membership at a young age could have an impact on their physical activity as adults. This was mainly due to the positive feeling that sportsmen perception, that physical activity was something good and fun. Social cohesion in sport was the one thing that many of those interviewed believed was a major reason why sports, was perceived as positive.

Dagens samhälle befinner sig under ständig förändring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu på olika sätt på föreningsutveckling, det är utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta närmare på. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fått bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade även till syfte att se vilka mål dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frågeställningar som låg till grund för undersökningen var: Vilka mål har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur är utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrån de aktuella seglingsföreningarna. Resultatet visar att de flesta seglingsföreningarna satsar på en utveckling av fortsättningsverksamheten efter seglarskolan. De största möjligheterna för utveckling upplevs vara engagemang, sailcoachtid och externa bidrag. De största hindren för utveckling upplevs vara brist på tränare och att kunna vidmakthålla tillräckligt med engagemang. Därmed torde den största utmaningen för seglingssporten nu vara att lära hur de skall få in tillräckligt med kompetens och engagera fler samt hur på bästa sätt överbygga glappet mellan seglarskolan till den fortsatta seglingsverksamheten.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. Utifrån syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nå sina mål. Vi kommer även att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhället. Vi har valt att begränsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med är ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig såväl sportsligt som organisatoriskt på olika nivåer där HV71 är den största och IF Hallby HK den minsta. Vi använde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrädare för varje förening. Detta eftersom vi ville få en djup förståelse för vårt valda ämnesområde. Studien skulle kunna visa att utsträckningen av professionalitet i elitidrottsföreningar är direkt beroende av hur stor organisationen är och hur stor ekonomisk omsättning föreningen har. När det gäller styrningen av ekonomin så har föreningarna oavsett storlek en uppföljning och kontroll av ekonomi och budget som till stor del är likvärdiga. Vidare så tror vi att ju längre man har kommit i organisationens utveckling desto tydligare arbetar man med uttalade visioner och mål i styrningen av organisationen. När det gäller elitidrottsföreningarna och de sociala aspekterna upplever vi att de är väl medvetna om att de har en viktig uppgift att fylla genom sin ungdomsverksamhet. I samar-betet mellan kommun, näringsliv och föreningar så finns det mycket att utveckla. Alla har sina särintressen men eftersom man är verksamma på samma ort så har man också gemensamma intressen. Om det finns framgångsrika föreningar på orten bidrar de till den lokala utvecklingen. / The purpose with the thesis is to describe how elite sport association´s deals with economic and athletic control. From the purpose we are going to analyse how the associations works to reach their objectives. We are also going to investigate which social aspects the as-sociations have in the society. We have chosen to define the thesis to sport associations. The associations we have chosen to work with is the ice hockey association HV71, the soccer association Jonkoping’s Södra IF and the handball association IF Hallby HK which athletically and organisational turns out in different levels where HV71 is the largest one and IF Hallby HK is the smallest. We used qualitative approach where we interviewed respondents from each association. This since we wanted to have a complete and a good comprehension for the chosen subject field. The thesis has shown that the extension of the professionalism in the sport associations are immediate abundant by how large the organisation is and how large the economic turnover the association has. When it comes to the control of the economic the associations has irrespective of the size a follow-up of the economy and budget that in major are equivalent to each other. Further on it has been shown that the further the organisation has been developed the more plain the associations works with pronounced visions and goals in the control of the organisation. When it comes to the sport associations and their social aspects we experience that they are well aware of about their important task to fill through their youth activities. In coopera tion with the municipality, the industry and the associations there is a lot left to develop. They all got their special interests but since they are active in the same city they also got common interests. If there are successful associations in the city they contribute to the lo-cal development.

Konflikt betyder sammanstötning eller krock och syftar då till exempel till krock mellan förväntningar, värderingar, mål eller behov. I Sverige är kommuner de som ger mest pengar åt idrottsföreningar, som också är den största verksamheten som bedrivs i samhället med över tre miljoner medlemmar. Trots att idrottsverksamheten är så stor i dagens samhällse blir inte bara vuxna utan även barn mer stillasittande. Stillasittandet påverkar framförallt den fysiska hälsan negativt. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en intressekonflikt mellan kommunen och idrottsföreningarnas syn på barn och ungdomars deltagande i idrottsföreningar. En representant från kommunen och representanter från tre idrottsföreningar tillhörande den valda kommunen valdes för intervju. Fyra stycken intervjuer genomfördes med representanter från de tre idrottsföreningarna och kommunen. Frågorna berörde det nuvarande samarbetet mellan aktörerna, mål för verksamheten och tankar kring barn och ungdomars deltagande. Resultatet visade att intressekonflikter förekommer men att de inte är så stora. I de fall de förekommer handlar det ofta om ekonomi. Både representanter från kommun och idrottsföreningar anser det är viktigt att alla ska få vara med och spela och känna sig välkomna i lagen. Det anses också att bredd- och elitidrotten lever i symbios med varandra. Representanterna från kommun och föreningar tycker att samarbetet som finns fungerar bra generellt sett men att förbättringar kan göras. Slutsatsen är att intressekonflikter mellan kommun och idrottsföreningar existerar i mindre grad och att samarbetet mellan dessa kan förbättras.