<p>Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgång. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frågor behandlas samt vilken typ av mål som styr verksamheten.</p><p>Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats och forskningen är kvalitativ. De intervjuade föreningarna var Umeå IK, IF Björklöven, Plannja basket, Skellefteå AIK och Sunnanå SK.</p><p>Utifrån teori, lagstiftning och praxis är föreningarnas styrelser sammansatta på ett relativt bra sätt. De intervjuade har en sund syn på vilka egenskaper som krävs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att säga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbättra föreningen. Till stor del saknas kunskaper kring vilka lagar och regel föreningar måste följa. Den allmänna kunskapen kring ekonomiska frågor är dock ganska god.</p><p>Resultatet av uppsatsen är att det främst är den ekonomiska styrningen som påverkar föreningarnas idrottsliga framgång. Styrelsearbetet hade en begränsad inverkan.</p>

No description available.

No description available.

Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgång. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frågor behandlas samt vilken typ av mål som styr verksamheten. Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats och forskningen är kvalitativ. De intervjuade föreningarna var Umeå IK, IF Björklöven, Plannja basket, Skellefteå AIK och Sunnanå SK. Utifrån teori, lagstiftning och praxis är föreningarnas styrelser sammansatta på ett relativt bra sätt. De intervjuade har en sund syn på vilka egenskaper som krävs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att säga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbättra föreningen. Till stor del saknas kunskaper kring vilka lagar och regel föreningar måste följa. Den allmänna kunskapen kring ekonomiska frågor är dock ganska god. Resultatet av uppsatsen är att det främst är den ekonomiska styrningen som påverkar föreningarnas idrottsliga framgång. Styrelsearbetet hade en begränsad inverkan.

Lekmannarevisorer är ofta förtroendevalda utan någon relevant utbildning som skulle anses likvärdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har några direkta formkrav som en professionell revisor har så ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed är enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rätt kompetens och vårda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmärgen men en novis (som man kan utgå från att en lekmannarevisor är) har de troligen inte lika inpräntade. Man kan undra vad som är drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke på att det också är mycket känslor involverade. Målsättningen för en idrottsförening är inte inriktad på samma vinstdrivande mål som andra bolag utan det är de sportsliga framgångarna som värdesätts högst. Syftet med denna studie är att utforska vad som påverkar handlingsutrymmet för lekmannarevisorer som verkar i idrottsföreningar. En explorativ forskningsfilosofi har använts tillsammans med en abduktiv ansats och en kvalitativ metod.  Med studien har vi funnit att volontärerna har en mycket viktig roll för idrottsföreningarnas överlevnad och att de rekryteringsproblem som finns idag troligen påverkar lekmannarevisorns handlingsutrymme negativt. Vidare visade det sig att den ekonomiska kompetens som vi trodde var en förutsättning för att kunna följa god revisionssed fick helt andra effekter på revisionen, främst negativa då granskningen av verksamhet (styrelsens arbete) inte gjordes. Studie visar också på att det finns ett behov av tydligare riktlinjer och krav på föreningarna och lekmannarevisorerna så att uppdraget i sig i framtiden har större möjlighet att utföras i linje med medlemmarnas intresse och god revisionssed. Då författarna av denna uppsats inte har funnit någon tidigare forskning som tittat på lekmannarevisorers agerande i idrottsföreningar (utifrån handlingsutrymmet) så kan resultatet hjälpa till att förstå området bättre. Resultatet kan användas för att göra idrottsföreningar medvetna om vilka faktorer som påverkar lekmannarevisorernas agerande och på så vis belysa vikten av dessa när man utser lekmannarevisorer i framtiden. / Lay auditors are often elected without any relevant education that would be considered equivalent to the one a professional auditor has. Although the lay auditor has no direct formal requirements as of a professional auditor, the lay auditor still comply with generally accepted auditing standards. The backbone of these generally accepted auditing standards (GAAS) according to FARs definition the auditor has to be independent, have the right skills and care for professional secrecy, in order to develop a trust for the auditor. For a professional auditor these guiding principles are second nature but for a novice (that one can assume that a lay auditor is) they are probably not as ingrained or even aware of them. With this in mind, one might wonder what the driving force behind how lay auditors in sports clubs act in different situations is, keeping the emotions involved in mind. The objective of a sports club is not focused on the same goals as other for-profit companies, but instead it is the sporting success that is of bigger value. The purpose of this study is to explore what affects the scope for lay auditors active in sports clubs. An exploratory research philosophy has been used along with an abductive approach and a qualitative method. In the study, we found that volunteers are very important in sports clubs survival. The recruitment problems that exist today are likely to affect the lay auditors’ discretion negative. It was also found that the economic expertise that we thought was a necessity to follow GAAS had quite different effects on the audit, mostly negative as the review of operations was not done. The study also shows the need for guidelines and requirements on the sports clubs and the lay auditors so that the task itself in the future is more likely to be carried out in line with the interests of the members and the GAAS. As the authors of this paper have not found any previous research that looked at the lay auditors’ behavior in sports clubs (using discretion) the results can help to understand this area better. The results can be useful for sports clubs to be aware of the factors that influence the behavior of lay auditor, thus highlighting the importance of these when appointing lay auditors in the future.

Studiens syfte var att undersöka ANDTS kopplat till ungdomsidrott. Dels undersöka upplevelsen hos ungdomsansvariga personer men även huruvida idrottsföreningen bör uppfattas som en risk- eller skyddsfaktor. Studiens metodologiska utgångspunkt vilar på en tolkande kvalitativ ansats, där det empiriska materialet inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, från sex olika idrottsföreningar. Resultatet undersöktes genom det sociokulturella perspektivet och påvisar skyddsfaktorer i den sociala gemenskapen, goda vuxenkontakter och utbildade ledare. Selektering, grupptryck och exponering för ANDTS framhålls som riskfaktorer. En såväl förutsättning som utmaning inom idrottsföreningar är ideella krafter. Majoriteten av studiens idrottsföreningar arbetar inte aktivt med ANDTS- frågor, däremot har de styrdokument, vilka kan ses som en skyddsfaktor. Slutsatsen med studien är svårigheten att se idrottsföreningen isolerat som en risk- eller skyddsfaktor mot ANDTS samt att studiens idrottsföreningar generellt inte arbetar aktivt med ANDTS-frågor. Därav kan en stor utvecklingspotential ses hos idrottsföreningar beträffande att stärka flertalet skyddsfaktorer mot ANDTS-problem.

During last year Sweden received many immigrants that was fleeing humanitarian disasters and war. Many that arrived was unaccompanied children that for different reasons came to Sweden without their families and kin. The Swedish municipalities has a responsibility to give this children roof over their head, give them a meaningful leisure and to integrate the children into the Swedish society. It is therefore interesting and important to see how well the Swedish municipalities is handling this aspect of their responsibility. The method of the study is qualitative conversational interview and the reason to this is that the method allows us to get a deeper understanding of the studied field. The goal of this study is to explore the cooperation among Swedish municipalities and sport clubs to strengthen the integration for unaccompanied immigrant children. The conclusion of this work is that the Swedish municipalities does not take a bigger responsibility than sports clubs regarding the work of integration for immigrant children through leisure activities. It should be said, regarding last year’s large immigrant stream that the municipalities has had a substantial amount of work and pressure to live up to their area of responsibility. Integration through sport clubs and other activities has therefore not been a priority. It is also a question of resources and cooperation, the clubs does not have resources to integrate the children nor the knowledge. The municipalities and the Länsidrottsförbund needs to have joint contribution to the sports clubs.

<p>Sammanfattning</p><p>De utökade bokföringskraven som infördes för sju år sedan har bidragit till att många fler</p><p>ideella organisationer, där ibland idrottsföreningar, har blivit bokföringsskyldiga. Nyheten var</p><p>bland annat att ideella föreningar som både har en ideell och en näringsverksamhet blev</p><p>tvungna att bokföra gemensamt för hela organisationen och inte bara för näringsverksamheten</p><p>som det tidigare var. Ett annat krav är att en ideell förening är bokföringsskyldig om de har</p><p>tillgångar som är värderade över 1,5 miljoner kronor. Förhoppningarna och förväntan var att</p><p>kraven skulle bidra till att föreningarna själva skulle få en ökad kontroll över sin ekonomiska</p><p>verksamhet. Syftet med studien har varit att få en övergripande bild av hur föreningarnas olika</p><p>intressenter har påverkats av de utökade bokföringskraven; vad bidde det då?</p><p>Då vår problemformulering lyder ”Hur har ideella idrottsföreningar och dess intressenter</p><p>påverkats av bokföringskraven?” syftar det till att vår undersökning strävar efter att förstå</p><p>människors handlingar istället för att få en förklaring och förutse. Utifrån det synsättet leder</p><p>det till att vi ska göra en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer vilka vi ska tolka och</p><p>förstå avsikter och syften hos den som handlar. Eftersom att vi utgår från det här samt att</p><p>människan är aktiv har vi ett hermeneutiskt synsätt genomgående i studien. Alla problem går</p><p>att se utifrån olika perspektiv och eftersom vi vill belysa hur föreningars olika intressenter har</p><p>påverkats av de utökade bokföringskraven har vi valt att utgå från intressenternas perspektiv.</p><p>Studiens arbetsgång är av deduktivt slag då teorier ligger till grund för empirin som i sin tur</p><p>formar analysen.</p><p>Utifrån intressentteorin har vi i vår studie nyttjat olika teorier för att få klarhet över</p><p>problemformuleringen. De huvudsakliga teorierna har varit olika handlings – och</p><p>kommunikationsteorier samt att vi närmare diskuterat kring den etiska problematiken.</p><p>Vi har valt att intervjua sex stycken individer i Umeå - och Stockholmområdet, som alla har</p><p>olika relationer till ideella idrottsföreningar och det valet är gjort därför att få en så bred och</p><p>god insyn i ämnet som möjligt. Alla intervjuer har utförts som personliga intervjuer på deras</p><p>respektive kontor förutom en som genomfördes via mail.</p><p>Utifrån det insamlade materialet har vi sedan utfört en empirisk analys som är uppdelad i</p><p>ämnesområden utefter respondenternas svar där varje område har analyserats utifrån de valda</p><p>teorierna samt våra egna reflektioner.</p><p>Det som vi i studien huvudsakligen kom fram till, utifrån de studerade föreningarna, var att i</p><p>de två fallen krävdes medvetenhet för att prioritera ökad ekonomisk kunskap och på så vis få</p><p>ordning och reda i föreningens ekonomiska verksamhet. Eftersom föreningarna följde dessa</p><p>steg kunde de då få en fungerande ekonomisk verksamhet som uppfyller de utökade</p><p>bokföringskraven.</p>

<p>Enligt tidigare forskning har ungdomar lättare än vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmålas dessutom som en grupp särskilt i riskzonen när det gäller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet är också att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhållande till föreningslivet. Slutsatser är: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna är dåliga generellt, att för lite ansvar i denna fråga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar än de små. Det som hade påverkat spelandet hos lagidrottarna i studien var interaktionen med lagkamrater samt tidig introduktion till spel. Medan formandet av en tävlingsinriktad personlighet, som lättare tenderar till att riskera ett beroende, hade haft störst påverkan på den individuella idrottarens spelande.</p>

No description available.