Lekmannarevisorer är ofta förtroendevalda utan någon relevant utbildning som skulle anses likvärdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har några direkta formkrav som en professionell revisor har så ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed är enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rätt kompetens och vårda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmärgen men en novis (som man kan utgå från att en lekmannarevisor är) har de troligen inte lika inpräntade. Man kan undra vad som är drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke på att det också är mycket känslor involverade. Målsättningen för en idrottsförening är inte inriktad på samma vinstdrivande mål som andra bolag utan det är de sportsliga framgångarna som värdesätts högst. Syftet med denna studie är att utforska vad som påverkar handlingsutrymmet för lekmannarevisorer som verkar i idrottsföreningar. En explorativ forskningsfilosofi har använts tillsammans med en abduktiv ansats och en kvalitativ metod.  Med studien har vi funnit att volontärerna har en mycket viktig roll för idrottsföreningarnas överlevnad och att de rekryteringsproblem som finns idag troligen påverkar lekmannarevisorns handlingsutrymme negativt. Vidare visade det sig att den ekonomiska kompetens som vi trodde var en förutsättning för att kunna följa god revisionssed fick helt andra effekter på revisionen, främst negativa då granskningen av verksamhet (styrelsens arbete) inte gjordes. Studie visar också på att det finns ett behov av tydligare riktlinjer och krav på föreningarna och lekmannarevisorerna så att uppdraget i sig i framtiden har större möjlighet att utföras i linje med medlemmarnas intresse och god revisionssed. Då författarna av denna uppsats inte har funnit någon tidigare forskning som tittat på lekmannarevisorers agerande i idrottsföreningar (utifrån handlingsutrymmet) så kan resultatet hjälpa till att förstå området bättre. Resultatet kan användas för att göra idrottsföreningar medvetna om vilka faktorer som påverkar lekmannarevisorernas agerande och på så vis belysa vikten av dessa när man utser lekmannarevisorer i framtiden. / Lay auditors are often elected without any relevant education that would be considered equivalent to the one a professional auditor has. Although the lay auditor has no direct formal requirements as of a professional auditor, the lay auditor still comply with generally accepted auditing standards. The backbone of these generally accepted auditing standards (GAAS) according to FARs definition the auditor has to be independent, have the right skills and care for professional secrecy, in order to develop a trust for the auditor. For a professional auditor these guiding principles are second nature but for a novice (that one can assume that a lay auditor is) they are probably not as ingrained or even aware of them. With this in mind, one might wonder what the driving force behind how lay auditors in sports clubs act in different situations is, keeping the emotions involved in mind. The objective of a sports club is not focused on the same goals as other for-profit companies, but instead it is the sporting success that is of bigger value. The purpose of this study is to explore what affects the scope for lay auditors active in sports clubs. An exploratory research philosophy has been used along with an abductive approach and a qualitative method. In the study, we found that volunteers are very important in sports clubs survival. The recruitment problems that exist today are likely to affect the lay auditors’ discretion negative. It was also found that the economic expertise that we thought was a necessity to follow GAAS had quite different effects on the audit, mostly negative as the review of operations was not done. The study also shows the need for guidelines and requirements on the sports clubs and the lay auditors so that the task itself in the future is more likely to be carried out in line with the interests of the members and the GAAS. As the authors of this paper have not found any previous research that looked at the lay auditors’ behavior in sports clubs (using discretion) the results can help to understand this area better. The results can be useful for sports clubs to be aware of the factors that influence the behavior of lay auditor, thus highlighting the importance of these when appointing lay auditors in the future.

Bakgrund: Lekmannarevisorer som utför granskning av kommunala aktiebolag är förtroendevalda personer från politiska partier som utses av kommunfullmäktige. Granskningen som lekmannarevisorerna har i uppdrag sker med stöd från sakkunniga, ekonomiansvariga och övriga i verksamheten för att säkerställa att revisionen är demokratiskt förankrad och professionellt genomförd. Lekmannarevisorer behöver inte vara utbildade ekonomer, vilket skapat kritik över åren. Det har framkommit att det finns stora utvecklingsbehov hos lekmannarevisorer i kommunala aktiebolag och att det dels beror på bristfällig kunskap om hur lekmannarevisionen ska fungera i bolaget. Problemformulering & syfte: För att få förståelse för vad som sker i lekmannarevisionen valde vi att utföra vår studie med fokus på lekmannarevisorer i kommunala aktiebolag. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställningar: Hur ser lekmannarevisorernas arbetsprocess ut? och vilken mening skapar lekmannarevisorerna för revision i kommunala aktiebolag? Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för lekmannarevisorernas arbetsprocess och vad de skapar för mening för revisionen i kommunala aktiebolag. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där åtta lekmannarevisorer och en ordförande för förtroenderevisionen semistrukturerat intervjuats från stora och små kommuner runt om i Sverige. Det empiriska materialet har därefter analyserats utifrån vår egen analysmodell för att besvara studiens problemformulering och syfte. Slutsats: Lekmannarevisorer utformar granskningen av kommunala aktiebolag genom att först göra en riskanalys. Under året sker uppföljning av internkontroll. Sedan skrivs en granskningsrapport för att slutligen presentera granskningsrapporten i årsredovisningen. Lekmannarevisorerna i de stora kommunerna för dialog med främst sakkunniga medan lekmannarevisorerna i de små kommunerna även har en nära kontakt med VD, styrelse och auktoriserade revisorer. Lekmannarevisorer skapar mening enligt egenskaperna identitet, sociala relationer och ledtrådar som är viktigast för revisionen i kommunala aktiebolag. Dessa tre egenskaper skapar mest mening, vilket skapar och leder till legitima handlingar. Retrospektivt, medskapande och rimlighet skapar mening men inte i lika stor utsträckning förrevisionen i kommunala aktiebolag. / Background: Local government auditors who perform audits of municipal corporations are elected persons from political parties who are appointed by the municipal council. Local government auditors review with the help of special advisers, financial managers and others in the business to ensure that the audit is democratically anchored and professionally carried out. Local government auditors do not need to have any business education, which has created criticism over the years. It has emerged that there are major development needs for local government auditors in municipal corporations and that this is partly due to insufficient knowledge of how the local government audit should function in the company.  Problem definition & purpose: In order to gain an understanding of what occurs in the local government audit, we chose to perform our study with a focus on local government auditors in municipal corporations. This has been done by answering the following questions: What does the work process of local government auditors look like? and what meaning do the local government auditors create for auditing in municipal corporations? The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the local government auditors work process and what meaning they create for the audit in municipal corporations.  Method: The study is based on a qualitative research method where eight local government auditors and a chairman of the fiduciary audit from large and small municipalities around Sweden were interviewed in a semi-structured way. The empirical material has then been analyzed based on our own analysis model to answer the study’s problem definition and purpose.  Conclusions: Local government auditors begin the audit process by first conducting a risk analysis of the municipal corporations. Internal control is followed up during the year. An audit report is eventually written to get included in the annual report. The local government auditors in large municipalities mainly have a dialogue with experts, while the local government auditors in small municipalities have close contact with the CEO, board and authorized auditors. The local government auditors create meaning according to the characteristics of identity, social relations and clues that are important for the audit of municipal corporations. These three characteristics create the most meaning, which leads to legitimate actions. Retrospective, enactive of sensible environments and plausibility create meaning, but not to the same extent for the audit in municipal corporations.