Deltagande inom en idrottsförening kan ha mer än endast hälsorelaterade effekter. Föreningslivet kan fungera som en arena för integration i det svenska samhället, inte minst för nyanlända immigranter. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse och ny kunskap gällande hur idrottsföreningars arbete kan fungera som en integrationsarena och hur föreningslivet kan bidra till delaktighet i samhället. Målet är att undersöka hur idrottsföreningar i idrottsvaga områden arbetar med integration, och hur deltagande i idrottsföreningar kan bidra till delaktighet i samhället. Studien bygger på följande frågeställningar: 1. Hur kan deltagande i en idrottsförening bidra till delaktighet i samhället? 2. Hur arbetar idrottsföreningar i idrottsvaga områden med integration?Arbetet bygger på fem kvalitativa intervjuer som gjorts med ordförande och andra styrelsemedlemmar i idrottsföreningar. Inledningsvis gjordes även två informantintervjuer för att få en god inblick i forskningsområdet. Därefter undersöktes det insamlade materialet med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Analysen bygger på teoribegreppen empowerment, civic culture, borgerlig offentlighet och deliberation. Studiens främsta upptäckt gäller tillgänglighet, som innebär de möjligheter och problematiker som finns med föreningars integrationsarbete. Exempelvis kan personers och föreningars ekonomiska och geografiska förutsättningar vara avgörande för integrationen. Andra teman som upptäcks i analysen är delaktighet, integrationsarbete och språk.

AbstraktNärwall C. (2008). Kan idrott påverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med studien är att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan påverka motivationen för skolans arbete. För att få svar på syftet har studien använt sig av två olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkäter. I den första enkäten tillfrågades endast högpresterande elever på en gymnasieskola gällande sina studier och hur fritiden ser ut. För att få underlag till att göra en jämförelse mellan resultaten för de högpresterande elevernas och andra, för att sedan undersöka om det skiljer sig, gjordes en andra enkät som vände sig till elever oavsett betyg och prestationer i skolan. För att ytterligare få en djupare förståelse och vidare bild av situationen gjordes fyra intervjuer med elever på gymnasiet. Till detta har forskning gjorts utifrån passande litteratur och tidigare forskning som gjorts. Tidigare forskningar i ämnet har visat att när människan är intresserad av någonting så mår den och presterar den bättre. Emotionen det vill säga när intresset finns, gör att uppgiften blir lustfylld och intressant så att eleven fängslas i det den gör. (Isaksson & Reinhardt, 2006) Vidare så har man i en annan forskning kommit fram till att motivationen som används vid andra aktiviteter, spelar in för motivation till skolan. Man handlar utifrån sina erfarenheter från olika situationer som man befunnit sig i och använder den motivation som krävs just då.(Skaalvik & Skaalvik, 2005)Resultaten från enkäterna har visat att merparten av de högpresterande eleverna är aktiva på sin fritid i någon idrottsförening och tränar tre eller mer än tre gånger per vecka. Samtidigt som de anser sig behöva planera studierna tycker de inte att det råder någon tidsbrist för att hinna med skolarbetet. Jämförelsevis kan man notera att även de elever som inte är högpresterande anser sig ha tid till läxläsning och att planering inte behövs för att hinna med.Mitt resultat visar att de elever som aktiverar sig i en föreningsverksamhet lär sig många bra och nyttiga kunskaper som till exempel kollektiv anpassning, kommunikativ anpassning och självutveckling som de kan ta med sig dels till skolan, men även som en mognadsprocess inför vuxenlivet och framtiden. Föräldrar ställer sig positiva till att låta sina barn delta i föreningsverksamhet i mångt och mycket just på grund av allt det positiva som medföljer och som ger ungdomarna en ökad motivation och en bättre självbild genom att vara med i en (idrotts-) förening.

Participation in organized sport has been in a decline for the past decade, but there is still an exercisetrend in Sweden, as people are training individually. For that reason, the purpose of this study is tounderstand how the sport movement relates to the exercise trend. The study addresses the followingquestions: How do sport clubs perceive the exercise trend? Have sport clubs worked and adaptedactivities around the exercise trend? Are there any difficulties working with the exercise trend? How canthe clubs work around the exercise trend and develop according to the clubs themselves? The study wasdone using a qualitative method interviewing eight sport clubs using semi-structured interviews. Theresults show that every sport club in the study have worked towards the exercise trend in one way oranother. Sport clubs are mostly aware of the exercise trend and are trying to adapt to it. Some of theclubs are going great lengths to work and adapt to the exercise trend while some clubs are not. Based onthe results there are some challenges the clubs need to consider internally and externally.

Democracy is a central part of the governance system for Swedish sport organisations, including sportsclubs. Sport clubs are non-profit and membership-based organisations where everyone must be allowedmembership and all members must be allowed to participate and have democratic influence. The board,chosen by the members, must protect the interests of the members. Also, sports clubs should begoverned according to good governance to be efficient, sustainable and to create democratic decisionmaking processes and thus considered legitimate by society. The board chair has the primaryresponsibility for the governing of the clubs where 3 million swedes are members. Even so, there is alack of research on board chairs in local sport organisations. Therefore, the aim of this study is toexamine how sports clubs' internal governance and democracy processes work from the perspective ofboard chairs. The data was generated through interviews by eight board chairs from various sports clubs.The results showed that the board chairs try to listen to members but lacks strategies. It also shows thatmembers do not fully use their power to influence the governance of their clubs. One conclusion is thatmany democratic processes were handled in the clubs, but it is sometimes difficult for the board chairsto explain what democracy really means or entails. Another conclusion is that the board chairs have alot of power, but within certain limits due to formal governing mechanisms. Their views on power andinfluences varies but nonetheless seems to have great influences the club. To some extent the clubsshowed good example of democratic governance, but further research is needed to examine the overallstatus on good democratic governance of sport clubs.

No description available.

Den svenska idrottsrörelsen har gått över från att vara en amatör- och folkrörelsebaserad verksamhet till en mer kommersiell och professionell verksamhet. Det finns ett ökat fokus på arbetet med att förbättra redovisningen hos ideella föreningar, därför att det finns en ökad oro kring kvalitén. Syftet med denna studie är att undersöka hur de ekonomiansvariga i de ideella idrottsföreningarna upplever arbetet med den ekonomiska redovisningen och utifrån detta diskutera möjliga orsaker till varför ideella idrottsföreningars redovisning varierar i kvalité. För att uppfylla syftet genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Representanter från sex idrottsföreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet deltog i studien. Dessutom intervjuades två anställda på ett distriktsidrottsförbund. Våra resultat tyder på att de ekonomiansvariga upplever att arbetet med att upprätta den ideella idrottsföreningens redovisning tar mycket tid. Detta kan vara ett tecken på att redovisningen har vuxit i omfattning. Vidare kan denna ökade omfattning leda till tidsbrist som möjligen kan påverka redovisningens kvalité. Tidsbristen kan möjligen göra att redovisningen som en ideell idrottsförening producerar inte kan uppfylla de kvalitetsförbättrande kriterierna som finns gällande redovisning. / The Swedish sports movement has developed from sporting among common folks and amateurs to a more commercial and professional movement. The work of improving nonprofit accounting has been focused on since there are rising concerns about the quality of the accounting. The purpose of this study is to investigate how the bookkeepers experience working with the accounting, and on this basis, discuss possible causes as to why non-profit sports organizations’ accounting varies in quality. The study has been conducted through eight qualitative interviews. The participants were six representatives from non-profit sports organizations and two representatives of a District Federation from the Swedish Sport Confederation. Our study indicates that the bookkeepers find the accounting time consuming. This could be a sign that the scope of this kind of accounting has grown. This growth might further affect the quality of the accounting due to an increasing lack of time, which in turn could possibly lead to the accounting produced by a non-profit sports association not fulfilling the qualitative characteristics.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine how public librarians and people engaged in sports associations think of the possibility of collaboration between their organizations regarding children and youth and furthermore how they think this collaboration and collaboration in general would or should be practiced. This is done in the light of the increasing necessity of collaboration in today’s information society as well as the view that reading and sports could make a good match. Focus is placed on the libraries’ perspective and also on the respondents’ perceptions and thoughts. The empirical data were collected through qualitative telephone interviews with seven respondents from both public libraries and sports associations and the results were analyzed using general theories about collaboration from different subject areas as well as the models developed by Patricia Montiel-Overall concerning different levels of collaboration, which were modified to suit the purpose of this thesis. According to the empiric results the majority of the respondents see collaboration in general as a positive activity which helps to develop an organization. Therefore collaboration between public libraries and sports associations is also seen in mostly a positive way but some inhibitors are recognized, lack of time being the most significant. Because of this the thesis concludes that the respondents see lower level collaboration between their organizations as sufficient, even though Montiel-Overall’s models propose that deep collaboration more likely will result in positive outcomes.

Syftet var att undersöka aktivitetsnivå och måltidsvanor hos skolungdomar i årskurs 6-9 efter en intervention, och jämföra de uppnådda resultaten med en kontrollgrupp, samt jämföra mellan flickor och pojkar. Hallands Idrottsförbund startade med stöd av Region Halland ett projekt på en skola i Halland, för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna i samarbete med olika idrottsliga föreningar. Detta var en kvantitativ studie och enkäter användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den aktiva gruppen hade fler idrottslektioner i veckan än kontrollgruppen. Inga andra skillnader påvisades. Mellan flickor och pojkar sågs betydligt fler skillnader. Pojkar var genomgående mer fysisk aktiva än flickorna. Mer fokus bör därför läggas på att nå flickorna och öka utövandet av den fysiska aktiviteten. Förutsättningar behöver skapas för alla, men framför allt för de som är fysiskt inaktiva.

The aim of the dissertation was to investigate children’s views on and experiences of The Sport for All programme in school (SAP) (idrottsskolor) and the significance of the activities for children’s ”sports childhood”. The study is anchored in the so-called “new sociology of childhood”. Such a standpoint is based on that children are competent social actors with agency. Following that, childhood is constructed both by actors in specific fields and by the children in these social practices. The dissertation is based on three interview studies from three different SAPs. In study I fifteen individual interviews were conducted with: the programme manager, three school teachers, two sport club leaders and nine children (aged 9-10). Study II was based on repeated focus group interviews with 15 ten-year-old Swedish children participating in a SAP. In study III individual interviews were conducted with eight children, four years after they completed their participation in a SAP.   In all three studies the children described the SAP as a different sport practice in relation to traditional organized sport. In the SAP sport was offered in a new context with other meanings and functions compared to conventionally organized sport. But, study II showed that children with a strong performance ethos had the capacity to influence and control the practice in the SAP, which contribute to a “competitive atmosphere” in the SAP activities. Further, study III showed that children with a weak interest in sport enjoyed the activities. However, it was not something this certain group of children wanted to continue to practice outside the program. While other participants with an already established interest in sports, experienced a deepening and widening of their sport interest through the SAP. In terms of agency, the children’s individual and collective views of sport are important to consider in regard to understanding the SAP practice. The children brought prior knowledge, understanding and skills into the SAP, which can contribute to the experience of the practice. / I Sverige domineras barns idrottande av den organiserade föreningsidrotten. Samtidigt har det under senare år framkommit att idrottsföreningarna tappar medlemmar. Det finns också en kritik i samhället mot att föreningarna bedriver en verksamhet enbart för de bästa barnen och inte för barnens bästa. Riksidrottsförbundet och staten har sett ett behov av att utveckla alternativa verksamheter för att den organiserade föreningsidrotten ska behålla sin position i samhället. En del i att utveckla idrotten är att organisera idrottsskolor, där barn under lekfulla former ska få prova på olika idrotter. Det har saknats kunskap om hur barn upplever idrottsskolor. Avhandlingens syfte är att öka kunskapen om och fördjupa förståelsen för barns upplevelser av idrottsskolan och verksamhetens betydelse för barns idrottande. Studien tar stöd i vad som kallas för den ”nya” barndomssociologin, vilket innebär att barnet sätts i centrum som en aktiv agent i de sociala processerna. Avhandlingen bygger på tre intervjustudier av tre skilda idrottsskolor, innefattande individuella intervjuer med barn och deltagande vuxna, fokusgruppsintervjuer med barn och individuella intervjuer med barn fyra år efter att de avslutat sin medverkan i en idrottsskola. Resultatet från studierna analyseras och diskuteras utifrån frågan om idrottsskolor är för alla barn, och vad det kan betyda att vara med i en idrottsskola. Utmaningen i framtida satsningar ligger i att utveckla idrottsskolor utifrån barns skilda syn på och upplevelser av idrott.

Bakgrund: Bristen på integration av spelare med annan etnisk bakgrund än svensk är ett problem som ishockeyns verksamhet inom Sverige står inför och behöver hitta strategier för bättre hantering av detta. Idrotten är en utmärkt plattform för att skapa gemenskap för människor av olika kulturella och socioekonomiska bakgrunder men vissa idrotter har större utmaningar i integrationsarbetet än andra. Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet önskar och strävar att se en ökning av deltagare av människor med annan etnisk bakgrund än svensk i ishockey. Syfte: Syftet med studien är att undersöka arbetet med integration av barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk inom elitföreningar i ishockey. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där vi genom tre stycken semi-strukturerade intervjuer har samlat in data som vidare har analyserats och slutligen genererat ett resultat. Resultat: Resultatet visar att föreningar aktivt arbetar med integration av människor med annan etnisk bakgrund än svensk utifrån sina förutsättningar. Det finns en önskan hos de elitklubbar vi har intervjuat men det finns få konkreta handlingsplaner och metoder för att uppnå en ökning av integration. Låneutrustning finns hos föreningarna för barn och ungdomar som vill prova på att spela ishockey men prövningen uppfattas vara att marknadsföra sig, bjuda in och behålla barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk trots att inbjudan till ishockeyskolor skickas ut på sju olika språk. Diskussion: Diskussionen i arbetet behandlar två olika delar av integration. Integration i idrott samt integration genom idrott. Det framkommer att de föreningarna som medverkade i denna studie primärt bedriver integration i idrott och inte uppnått en fas av integrationen där den kan utvecklas till att bli integration genom idrott. Vidare så diskuteras även föreningars olika sätt att hantera integration utifrån olika förutsättningar. Slutsats: Slutsatsen är att de medverkande föreningarna vill se en ökning av integration i ishockey men de saknar kunskap om hur de ska gå tillväga. De har inte konkreta handlingsplaner för hur de specifikt ska integrera människor av annan etnisk bakgrund än svensk men önskar att de gemensamt kan arbeta mot detta på distrikt och regional nivå.