<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. Utifrån syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nå sina mål. Vi kommer även att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhället.</p><p>Vi har valt att begränsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med är ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig såväl sportsligt som organisatoriskt på olika nivåer där HV71 är den största och IF Hallby HK den minsta.</p><p>Vi använde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrädare för varje förening. Detta eftersom vi ville få en djup förståelse för vårt valda ämnesområde.</p><p>Studien skulle kunna visa att utsträckningen av professionalitet i elitidrottsföreningar är direkt beroende av hur stor organisationen är och hur stor ekonomisk omsättning föreningen har. När det gäller styrningen av ekonomin så har föreningarna oavsett storlek en uppföljning och kontroll av ekonomi och budget som till stor del är likvärdiga. Vidare så tror vi att ju längre man har kommit i organisationens utveckling desto tydligare arbetar man med uttalade visioner och mål i styrningen av organisationen.</p><p>När det gäller elitidrottsföreningarna och de sociala aspekterna upplever vi att de är väl medvetna om att de har en viktig uppgift att fylla genom sin ungdomsverksamhet. I samar-betet mellan kommun, näringsliv och föreningar så finns det mycket att utveckla. Alla har sina särintressen men eftersom man är verksamma på samma ort så har man också gemensamma intressen. Om det finns framgångsrika föreningar på orten bidrar de till den lokala utvecklingen.</p> / <p>The purpose with the thesis is to describe how elite sport association´s deals with economic and athletic control. From the purpose we are going to analyse how the associations works to reach their objectives. We are also going to investigate which social aspects the as-sociations have in the society.</p><p>We have chosen to define the thesis to sport associations. The associations we have chosen to work with is the ice hockey association HV71, the soccer association Jonkoping’s Södra IF and the handball association IF Hallby HK which athletically and organisational turns out in different levels where HV71 is the largest one and IF Hallby HK is the smallest.</p><p>We used qualitative approach where we interviewed respondents from each association. This since we wanted to have a complete and a good comprehension for the chosen subject field.</p><p>The thesis has shown that the extension of the professionalism in the sport associations are immediate abundant by how large the organisation is and how large the economic turnover the association has. When it comes to the control of the economic the associations has irrespective of the size a follow-up of the economy and budget that in major are equivalent to each other. Further on it has been shown that the further the organisation has been developed the more plain the associations works with pronounced visions and goals in the control of the organisation.</p><p>When it comes to the sport associations and their social aspects we experience that they are well aware of about their important task to fill through their youth activities. In coopera</p><p>tion with the municipality, the industry and the associations there is a lot left to develop. They all got their special interests but since they are active in the same city they also got common interests. If there are successful associations in the city they contribute to the lo-cal development.</p>

The continual challenge– A case study of sports clubs marketing In recent decades the mass media have come to play an increasingly important role in society and culture. The purpose of this qualitative study is to research how four nonprofit sports clubs in Umeå handle social changes such as commercialization and mediatization. To answer the study’s purpose three questions were examined. The first one discusses how sports clubs handle the transformed market. The second one discusses nonprofit organizations' difficulties in marketing. The final question discusses how sports clubs worked with their marketing communications. The sports clubs which were studied were the following: CFA Cheerleading, Umeå AFC Huskies, Tegs SK football club and Tegs SK hockey club. To examine how these clubs handle social changes several theories, such as Jürgen Habermas public sphere theory and Pierre Bourdieus theory about social fields, have been applied to the material. The study was conducted through interviews with communicational representatives and active members within each of the four sports clubs. On the one hand the results of the study indicated that the sports clubs have a positive view of mediatization and technological advancements. On the other hand several of the sports clubs' representatives find that the commercialization forces them to adjust in order to compete in a competitive market.

This study's main objective was to identify adolescents participation in alternative sport activities and which kind of physical activity that was preferred by adolescents who didn't had any earlier experience of sport clubs. The study combined interviews and surveys with the purpose to get both adolescents and sport leaders perspective. A total of five interviews were performed and fifty-four surveys was collected. The results showed that adolescents already physical active were those who participated in alternative sport activities. Who participate in alternative sport activities can depend on habitus, comprehended capital forms and in which social field the sport activities exists.

Aim: The purpose of the study was to examine associations' views on their ability to conduct their activities in accordance with the Swedish policy document for sport, Idrotten vill to include the UN Convention on the Rights of the Child. More specifically, the study has investigated the extent to which the associations allow children and young people to participate and what a participation for a child and youth includes, as well as what obstacles and opportunities the association's representatives identify for the implementation of the sports movement's guidelines. Method: The study has been conducted with a qualitative approach. Case studies were chosen as design and the central data consisted of eight interviews with union representatives at three different levels. The material has since been analyzed based on an actor and structure perspective and Lundquists (1987) "The simplified actor model" consisting of three factors (understanding, feasibility and will). Results: The association representatives claimed that all children and young people were allowed to participate in their association. Participation was limited in many cases, as there were circumstances, such as lack of space and leadership, which meant that the children and young people could not participate in the training and competition activities. The association representatives faced the majority of obstacles and opportunities to successfully implement the guidelines in the business. The identification of these was not unanimous. For example, some of the association's representatives felt that parents could be an asset, while others saw them as an obstacle. The explanation factors differed in terms of level and sport. Conclusions: The associations explained that in cases where the guidelines were not met, it was mainly because they could not control all conditions in society and then did not consider that they were given the opportunity to conduct an activity according to Idrotten vill. The association's other explanation model was that they did not have an interest in conducting their business in accordance with all the Guidelines in Idrotten vill, since Idrotten vill not be considered to be in agreement with their business or their members' will. / Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka föreningars syn på sina förutsättningar att kunna bedriva sin verksamhet i enlighet med Idrotten vill, inkluderande FN:s konvention om barnets rättigheter. Mer konkret beskrivet har studien undersökt, i vilken utsträckning föreningarna låter barn och ungdomar delta och vad ett deltagande för ett barn och en ungdom innefattar, samt vilka hinder respektive möjligheter föreningens representanter identifierar för genomförandet av idrottsrörelsens riktlinjer. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Fallstudier valdes som design och den centrala datan har bestått av åtta stycken intervjuer med föreningsrepresentanter, på tre olika nivåer. Materialet har sedan redovisats och analyserats utifrån ett aktör- och strukturperspektiv samt Lundquists (1987) “The simplified actor modell” bestående av tre faktorer, förståelse, genomförbarhet och vilja. Resultat: Föreningsrepresentanterna påstod att alla barn och ungdomar fick delta i deras förening. Deltagandet begränsades i flera fall då det fanns omständigheter, exempelvis brist på utrymme och ledare som gjorde att barnen och ungdomarna inte kunde vara med i tränings- och tävlingsverksamheten. Föreningsrepresentanterna stod inför flertalet både hinder och möjligheter för att lyckas implementera riktlinjerna i verksamheten. Identifikationen över dessa var inte enhällig. Till exempel ansåg en del av föreningens representanter att föräldrar kunde vara en tillgång, medan andra såg dem som ett hinder. Förklaringsfaktorerna skiljde sig åt både vad gällde nivå och idrott. Slutsats: Föreningarna förklarade att i de fall som riktlinjerna inte var uppfyllda, så berodde det främst på att de inte kunde styra över alla förhållanden i samhället och då inte ansåg att de givits möjligheter att kunna bedriva en verksamhet i enlighet med Idrotten vill. Föreningarnas andra förklaringsmodell var att de inte hade intresse av att bedriva sin verksamhet i enlighet med samtliga riktlinjer i Idrotten vill, då Idrotten vill inte ansågs stämma överens med deras verksamhet eller deras medlemmars vilja.

The purpose of this thesis was to study why public libraries and athletic clubs want to collaborate and how the collaboration can promote reading to children and young people. The Swedish Arts Council granted three million Swedish crowns to public libraries and athletic clubs that collaborated during 2013 and 2014. The outcome was several reading promotional projects directed towards children and young people active in athletic clubs. A qualitative content analysis has been made on the project applications. The findings were that through collaborating with athletic clubs the libraries seek to address a target group hard to reach, develop new collaboration forms and partners. Children and teenagers will learn the importance of reading by educating coaches, trainers and parents to be reading role models. The projects seek to make reading easy and fun. This was accomplished by meeting the participants in an environment they feel comfortable in and turning reading into a part in their everyday life. Some of the methods being used in the projects are reading competitions, book discussions, encouraging storytelling and writing together with easily accessible literature in several formats, for example audiobooks. The collaboration form differs from project to project; some projects have a clear division between the two parts. Others seek to have a close collaboration using each other’s qualification to create a long-lasting collaboration that profits everyone involved.

Denna studie handlar om hur fritidshemmet arbetar för att främja barns fysiska aktivitet. Syftet var att ta reda på hur fritidshemmet arbetar i sitt dagliga arbete för att främja fysisk aktivitet samt vad fritidspedagoger har för tankar angående ett samarbete med föreningslivet. För att få svar på undersökningens frågeställningar användes en semistrukturerad enkät som besvarades av verksamma fritidspedagoger. Resultatet visar att fritidshemmen använder utelek för att uppnå daglig fysisk aktivitet. I studien framgår det också att de flesta respondenterna menar att idrottshallen kommer till användning för att ge barnen möjlighet till att röra på sig. Resultatet visar även att fritidspedagoger tror att ett samarbete mellan fritidshem och föreningslivet kan leda till att barnen får ett mer hälsosamt liv. En viktig aspekt för att ett samarbete ska kunna ske mellan parterna är att de båda har en enad syn angående syftet till samarbetet.

Ekonomin har blivit viktigare för idrottsföreningar där omsättningen ökar samtidigt som samhället och förbund ställer högre krav på föreningarna än tidigare. Idrottsföreningar är i grunden ideella verksamheter, men precis som företag behöver de generera intäkter för att fortleva. Det har lett till att forskare har framhävt idrottsföreningar som en ny företagsform då föreningar och företag idag är isomorfiska på många sätt. I Sverige är strukturen inom idrottsföreningar något unikt där de ideella aspekterna möter de kommersiella. Det leder till att ledningar i föreningarna bör besitta en stor ekonomisk kunskap för att bedriva verksamheterna på ett framgångsrikt sätt. Studiens syfte är att förklara hur idrottsföreningar bedriver sina verksamheter ekonomiskt. Syftet besvaras genom en empirisk studie som undersöker idrottsföreningarnas arbete med visioner och mål, strategiska planering, budgetering, benchmarking och affärsmodeller. Studien har använt en kvalitativ strategi, där åtta idrottsföreningar i Värmland undersöktes via intervjuer. Studien har utvecklat en verksamhetsmodell som förklarar hur idrottsföreningar bedriver sina verksamheter ekonomiskt. Den visar på att föreningarna styr verksamheterna utifrån sina visioner och mål, strategiska planering och budgetering men inte konceptet av affärsmodeller. De använder benchmarking för att utveckla verksamheterna genom att ta inspiration från och samarbeta med andra idrottsföreningar men också företag. Verksamheterna påverkas även av externa faktorer som krav från förbund, sponsorer och samhället. Det gör att föreningarna behöver ett företagslikt arbetssätt där en kombination av ideellt engagemang, legitimitetsvinnande i samhället och tillfredsställande av intressenter allierar. / The economy has become more important for sports associations where turnover is increasing at the same time as society and federations place higher demands on the associations than before. Sports associations are in essence non-profit organizations, but just like companies, they need to generate revenue to survive. This has led researchers to emphasize sports associations as a new form of business, as sports associations and companies today are isomorphic in many ways. In Sweden, the structure of sports associations is something unique where the non-profit aspects meet the commercial. This means that management in the associations should possess a great deal of financial knowledge to run the business successfully. The purpose of the study is to explain how sports associations conduct their business financially. The purpose is answered through an empirical study that examines the sports associations' work with visions and goals, strategic planning, budgeting, benchmarking, and business models. The study has used a qualitative strategy, where eight sports associations in Värmland were investigated through interviews. The study has developed a model that explains how sports associations conduct their operations financially. It shows that the associations control the operations based on their visions and goals, strategic planning, and budgeting, but not the concept of business models. They use benchmarking to develop their businesses by taking inspiration from and collaborating with other sports associations but also companies. Operations are also affected by external factors such as demands from federations, sponsors, and society. This means that the associations need a corporate-like approach in which a combination of non- profit involvement, legitimacy in the community, and the satisfaction of stakeholders allies.

Syftet med denna studie var att undersöka hur olika idrottsföreningar arbetar med jämställdhetsfrågor och hur de upplever att det arbetet fungerar.  Det genomfördes fem semi-strukturerade intervjuer med förtroendevalda i styrelsen för föreningarna och därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys togs det manifesta innehållet fram. Resultatet visade att brist på resurser begränsar föreningarnas jämställdhetsarbete samt hur föreningar arbetar utifrån beteendeförändringar och uppfattningar kring könsnormer i samhället. Riksidrottsförbundet arbetar strategiskt med jämställdhetsfrågor på nationell nivå dock visar resultatet att arbetet inte når fram ända till den operativa nivån ute hos föreningarna. / The purpose of this study was to investigate how different sports associations work with gender equality and how they experience that work operate. Whit help from five semistructured interviews with informants from the boards in the associations and a qualitative contant analysis the results shows that time, money and knowledge was a barrier against working whit gender equality. The result also showed that the associations works whit behavioral changes regarding attitudes and languages. Riksidrottsförbundet work strategically with gender equality on a national level however the results shows that the work does not reach the operational level in the associations.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem och idrottsledare i idrottsföreningar upplever samverkan kring elever som går i fritidshem och vad den kan bidra med när det gäller deras lärande och utveckling. Följande frågeställningar har formulerats: Hur samverkar fritidslärare och idrottsledare i idrottsföreningar med varandra? Vad upplever parterna att samverkan mellan fritidshem och idrottsföreningar kan bida med när det gäller elevers utveckling och lärande? Studien använde en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturella intervjuer. Datamaterialet har tolkats genom fenomenologisk ansats och där igenom analyserats genom Georgis analysmetod. I resultatet framgår det att fritidslärarna och idrottsledarna anser att fysisk aktivitet är positivt för elevernas fysiska och psykiska hälsa. Det framgår även att eleverna får möjlighet att skapa nya sociala relationer samt att elevernas koncentrationsförmåga och arbetsminne påverkas positivt av fysisk aktivitet. Resultatet beskriver även vilka utvecklingsmöjligheter det finns i denna form av samverkan. Enligt fritidslärarna och idrottsledarna finns det flera olika sätt att utveckla samverkan mellan verksamheterna. Det kan till exempel handla om mer ekonomiska resurser för skolan och föreningarna, fler olika idrotter samt en kontinuitet där eleverna lär känna idrottsledarna för att skapa en trygghet för eleverna i arbetet med samverkan.

Ideella föreningar kräver många timmars ideellt arbete för att fungera. Alla föreningar behöver en redovisningsansvarig som sköter ekonomin och bokföringen. Arbetet med redovisning kan vara svårt utan rätt kompetens. Eftersom ingen ersättning ges när man arbetar ideellt så krävs det att den redovisningsansvariga motiveras av andra faktorer. Trots det tidskrävande arbetet finns de flera redovisningsansvariga som kämpar för sina föreningars överlevnad. Men vad motiverar dessa personer att utan ersättning arbeta med redovisning? Studiens syftet är att beskriva och analysera motivationen hos fem redovisningsansvariga i ideella idrottsföreningar. Men även analysera om det finns någon skillnad mellan motivationen hos de redovisningsansvariga och vad tidigare forskning har visat sig motivera personer vid andra roller i ideella föreningar. Studien har en analytisk utgångspunkt i inreoch yttre motivation. En intervjustudie har genomförts med fem stycken redovisningsansvariga för att besvara syfte och frågeställningar. Respondenternas idrottsföreningar är alla verksamma i Västernorrlands län. Det framkommer att det är svårt att hitta någon som vill vara redovisningsansvarig i de ideella idrottsföreningarna och de som utförde arbetet gör det till största del för att hjälpa föreningen eller för att deras barn är aktiva inom föreningen. Samt för att de redovisningsansvariga besitter den kompetens som krävs för att ta på sig ansvaret med redovisning i en ideell idrottsförening. / Non-profit associations require many hours of non-profit work. All associations need an accountant who handles the finances and accounting. The work with accounting can be difficult without the right skills. Since no remuneration is given when working for free, it is required that the person responsible for accounting is motivated by other factors. Despite the time-consuming work, there are several accounting managers who are fighting for the survival of their associations. But what motivates these people to work with accounting for their association without compensation? The purpose of this study is to describe and analyze the motivation of five accounting managers in non-profit sports associations. But as well to analyze whether there is any difference between the motivation of those responsible for accounting and what previous research has shown motivates people in other roles in non-profit sports associations. The analysis of the study is based on intrinsic and extrinsic motivation. An interview study was conducted with five accountants to answer the purpose and questions. The respondents' sports associations are all active in Västernorrland County. The study shows that it is difficult to find someone who wants to be responsible for accounting in the non-profit sports associations and that those who carried out the work do so mostly to help the sports association or because their children are active in the association. And another important finding is that the respondents possess the skills required to take on responsibility with finances and accounting.