Abstract Titel: Pojkfotbollens primära mål - En kvalitativ studie om attityder kring pojkfotbollsverksamheten i svenska fotbollsföreningar Författare: Marcus Olofsson Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill Termin: Ht-14 Lärosäte: Högskolan I Gävle Hp: 15 Attityderna inom barnfotbollen tenderar att hårdna och det kan ses som ett problem att tävlingen hamnar i centrum. Enligt Redelius (2002) blir barnen inslussade i föreningslivet vid allt tidigare åldrar och fotbollsföreningarna i Sverige blir viktiga aktörer för de verksamma ungdomarna. Syftet med den här uppsatsen är främst att studera attityder inom pojkfotbollen i Sverige. Med attityder menas här på vilket sätt olika föreningar bedriver sin pojkfotbollsverksamhet och hur ledarna står för dessa attityder i den dagliga verksamheten. En granskning sker huruvida det är en elitsatsning utan gränser som sker eller om leken står i centrum i ett sammanhang där alla som vill vara med är välkomna. Studien riktar sig mot de mål föreningarna har, hur ledarna tolkar dem och vilken typ av ledarskap de står för. Är ledarna goda pedagoger som i sina viktiga roller hjälper barnen framåt i dess utveckling? Hur behandlar föreningarna värdegrundsfrågor, utbildning åt ledarna och vad har man för mål med sin verksamhet? Tre olika fotbollsföreningar på tre olika nivåer studeras (nivåer utgår ifrån vilken division respektive förenings a-lag spelar i). Resultatet blir att det skiljer relativt lite i attityderna mellan det allsvenska laget och division 3-laget (som står längst ifrån varandra rent divisionsmässigt). De har alla liknande mål med verksamheten och det är att behålla så många spelare som möjligt inom föreningen. Detta är även någonting man från förbundets sida också prioriterar i första hand. Division 1-föreningen ser det på liknande sätt. Det ska dock sägas att i de två "högsta" föreningarna samt fotbollsförbundet, ser man det som något viktigare att även få fram bra spelare till representationslagen. En värdegrund har alla de granskade föreningarna som nedskrivna dokument, förutom föreningen på den lägsta nivån. Man kan även dra slutsatsen att det är svårt för alla föreningarna att rekrytera utbildade tränare i unga åldrar, oavsett nivå. De vill inte heller sätta press på de föräldrar som är tränare att gå på utbildningar, även om föreningarna helst sett att de gått i alla fall någon utbildning. Vikten av att ha någon som ställer upp som tränare för de yngsta pojkarna är stor men det visar sig att intresset ofta är väldigt svagt i de studerade föreningarna. Nyckelord: Fotboll, ungdomsidrott, talang, ungdomsledare, psykisk hälsa, barnets utveckling

Problemområde: Idag är det vanligt att idrottsföreningar rekryterar föräldrar till olika ledarroller inom barn och ungdomsverksamheten. För många föräldrar innebär det att de får sin första ledarroll. Vissa föräldrar känner sig bekväma direkt i rollen som ledare medan andra inte gör det. Eftersom i stort sätt alla barn och ungdomar i Sverige någon gång har kontakt med idrotten ger det idrottsledarna stora möjligheter att fostra och påverka ungdomarna. Detta leder till att det är viktigt för idrottsföreningarna hur dem jobbar med rekrytering, utbildning och stöd för sina ungdomsledare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska idrottsföreningars arbete med ledarförsörjningen till sin ungdomsverksamhet. Mer konkret handlar det om att granska hur bredd- och elitföreningar i Växjö kommun hanterar frågor om rekrytering, utbildning och stöd av ledare inom ungdomsidrotten. Metod: Det empiriska materialet i studien har erhållits med hjälp av intervjuer och webbenkäter. Enkäterna användes till att styrka upp intervjuerna och därmed tillämpar studien både en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod. Resultat: Studiens resultat påvisar att föreningar i studien inte jobbar speciellt aktivt med rekrytering av ungdomsledare. Studien visar även att föreningarna är positiva till utbildning men ställer inga krav på att ungdomsledarna måste gå en utbildning. Däremot uppmuntrar föreningarna ungdomsledarna till att gå utbildningar genom att stå för kostnaden. Flertalet av ungdomsledarna i idrottsföreningarna är ideella och får stöd i form av bland annat utbildningar. / Problem: Today it is common for sports clubs to recruit parents of different leadership roles within child and youth activities. For many parents, it means that they get their first leadership role. Some parents feel comfortable right away in their role as leaders while others do not. Since almost all the children and youth in Sweden have contact with the sport, it provides sports leaders ample opportunity to educate and influence young people. This leads to the importance of sports clubs how they work with recruitment, education and support for their youth. Purpose: The purpose of this paper is to examine the sports movement's work with leadership support to the youths. More specifically, it is about how the width and elite clubs at the local level are dealing with local questions about recruitement, education and support of leaders in youth sport.    Method: The empirical data in the study was obtained through interviews and web surveys. The surveys were used to strength up the interviews and thus apply the study, both a qualitative and a quantitative survey. Results: Our results demonstrate that sports clubs in the study do not work especially actively recruiting youth. The study also shows that sports clubs are positive to education, but do not demand that the youth leaders must attend an education. However, encourage sports clubs youth leaders to attend education by standing for the cost. Most of the youth leaders in sports clubs are nonprofit and receive support in form of education.

När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll. Det var också att belysa hur dessa pedagogiska handlingsstrategier skiljer sig ur ett genusperspektiv. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har vi samlat in data genom en kvalitativ insamlingsmetod i form av intervjuer.Studien genomfördes genom djupgående intervjuer med fyra fotbollsledare för ungdomar i åldern 14 år, som var aktiva i Västra Sverige. Två av dessa var ungdomsledare för lag som bestod av killar och två för lag som bestod av tjejer.Studiens resultat visade att ledarideologi och pedagogiska handlingsstrategier var sammankopplade, men att det fanns en skillnad ungdomsledarna emellan i hur de uttryckte att de använde sig av dessa pedagogiska handlingsstrategier för att bedriva verksamheten. Resultatet visade också att ungdomsledarnas uttryck tenderade att skilja sig åt för kill- respektive tjejlagen, då ungdomsledarna för killagen var mer fokuserade på prestation och resultat medan ungdomsledarna för tjejlagen fokuserade mer på att gruppen skulle trivas.