Abstract Titel: Pojkfotbollens primära mål - En kvalitativ studie om attityder kring pojkfotbollsverksamheten i svenska fotbollsföreningar Författare: Marcus Olofsson Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill Termin: Ht-14 Lärosäte: Högskolan I Gävle Hp: 15 Attityderna inom barnfotbollen tenderar att hårdna och det kan ses som ett problem att tävlingen hamnar i centrum. Enligt Redelius (2002) blir barnen inslussade i föreningslivet vid allt tidigare åldrar och fotbollsföreningarna i Sverige blir viktiga aktörer för de verksamma ungdomarna. Syftet med den här uppsatsen är främst att studera attityder inom pojkfotbollen i Sverige. Med attityder menas här på vilket sätt olika föreningar bedriver sin pojkfotbollsverksamhet och hur ledarna står för dessa attityder i den dagliga verksamheten. En granskning sker huruvida det är en elitsatsning utan gränser som sker eller om leken står i centrum i ett sammanhang där alla som vill vara med är välkomna. Studien riktar sig mot de mål föreningarna har, hur ledarna tolkar dem och vilken typ av ledarskap de står för. Är ledarna goda pedagoger som i sina viktiga roller hjälper barnen framåt i dess utveckling? Hur behandlar föreningarna värdegrundsfrågor, utbildning åt ledarna och vad har man för mål med sin verksamhet? Tre olika fotbollsföreningar på tre olika nivåer studeras (nivåer utgår ifrån vilken division respektive förenings a-lag spelar i). Resultatet blir att det skiljer relativt lite i attityderna mellan det allsvenska laget och division 3-laget (som står längst ifrån varandra rent divisionsmässigt). De har alla liknande mål med verksamheten och det är att behålla så många spelare som möjligt inom föreningen. Detta är även någonting man från förbundets sida också prioriterar i första hand. Division 1-föreningen ser det på liknande sätt. Det ska dock sägas att i de två "högsta" föreningarna samt fotbollsförbundet, ser man det som något viktigare att även få fram bra spelare till representationslagen. En värdegrund har alla de granskade föreningarna som nedskrivna dokument, förutom föreningen på den lägsta nivån. Man kan även dra slutsatsen att det är svårt för alla föreningarna att rekrytera utbildade tränare i unga åldrar, oavsett nivå. De vill inte heller sätta press på de föräldrar som är tränare att gå på utbildningar, även om föreningarna helst sett att de gått i alla fall någon utbildning. Vikten av att ha någon som ställer upp som tränare för de yngsta pojkarna är stor men det visar sig att intresset ofta är väldigt svagt i de studerade föreningarna. Nyckelord: Fotboll, ungdomsidrott, talang, ungdomsledare, psykisk hälsa, barnets utveckling

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I