I ideella föreningar saknas möjligheten att använda sig av ett entydligt mått på prestation. Det är därför istället upp till varje enskild ideell förening att skapa egna mätetal som visar på hur väl föreningen lever upp till sina ledord. Dessvärre är ideella föreningars ledord ofta abstrakta och vagt formulerade, vilket innebär att det kan vara problematiskt att skapa mätetal som är representativa för ledorden. I denna studie har vi studerat tre stycken idrottsföreningar för att undersöka hur fallföreningarna lyckats med att skapa mätetal som visar på hur väl de lever upp till sina ledord. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och respektive idrottsförenings styrdokument har vi funnit att fallföreningarna inte är särskilt lyckosamma med att med att skapa mätetal som är representativa för ledorden. Fallföreningarna uppger att prestationsmätning är ett viktigt inslag men mätetalen saknar för det mesta en tydlig utgångspunkt i ledorden. Vidare är delmålen som föreningarna använder otydliga och informationsinsamlingen är bristfällig eller obefintlig. Genom att istället genomföra en årlig enkätundersökning och skapa tydliga mätetal med utgångspunkt i ledorden kan idrottsföreningarna framgångsrikt mäta prestation.

No description available.

Stridsvagnsminans utveckling i helhet har under de senaste 20 åren mer eller mindre stått still. I försvarsberedningens slutrapport Värnkraft beskrivs fördröjande fältarbeten med minor som ett av de prioriterade områdena för Försvarsmaktens ingenjörförband. Med denna prioritering finns ett syfte att undersöka hur vidare minor fortsatt kommer att påverka den mekaniserade striden i framtiden.  För att studera minors påverkan på den mekaniserade striden har den här studien använt Totalförsvarets forskningsinstituts simuleringsverktyg Suss-mek. Minvapnet finns sedan tidigare inte implementerat i programmet. Därför undersöks också vilka nyckelegenskaper som bör ingå i simulering med minor i strid.  Resultatet visar att effekten av framtidens minor på den mekaniserade striden kommer i grunden vara densamma som idag. Däremot kommer teknologin för framtidens minor göra att minan i sig kommer att bli effektivare med högre sannolikhet att nedkämpa motståndaren. Studien kommer också fram till flera relevanta nyckelegenskaper, till exempel front, djup, densitet och fasta beteenden vid sammanstötminering. Det är egenskaper som måste tas hänsyn till vid modellering av minor i ett simuleringsverktyg. / The development of the antitank mine has more or less stood still for the past 20 years. In the Defense Committee's final report Värnkraft, counter-mobility operations with landmines is described as one of the priority areas for the Swedish Armed Forces' combat engineer units. With this priority, there is a purpose to investigate how mines will continue to affect the mechanized battle in the future.  To study the impact of antitank mines on the mechanized battle, this study has used the Swedish Defense Research Agency's simulation tool Suss-mek. The mine weapon has not previously been implemented in the program. Therefore, it is also investigated which key characteristics that should be included in simulation with mines in battle.  The results show that the impact of future antitank- mines in mechanized battle will basically be the same as today. On the other hand, the technology of the future mines will make the mine itself more efficient with a higher probability to kill. The study also shows several relevant key characteristics for example: front, depth, density and fixed behaviours during entering minefield. They are characteristics that must be considered when modelling mines in a simulation tool.