Framgångsfaktorer för svenska tillverkningsföretag att lyckas i Ryssland.

Bakgrund och problem: Alla företag behöver en stark ekonomistyrning för att kunna konkurrera ute på marknaden. Ekonomistyrning innebär att företag kan planera, följa upp och utvärdera olika rapporter. För att kunna göra detta behövs styrmedel som budget som innebär en ekonomisk handlingsplan som ska styra företaget mot ett visst mål. Senaste tiden har budgetens att vara eller icke vara diskuterats aktivt. Utifrån den kunskapen vill vi undersöka budgetens betydelse för tillverkningsföretag samt öka vår förståelse för ämnet.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre företag i, inom tillverkningsbranschen i Småland arbetar med budgeten. Detta för att kunna få förståelse för hur betydelsefull budgeten är för företag i praktiken.   Avgränsningar: Fokus kommer att ligga på budgetering och inte på de andra styrmedlen. Inom budgetering skall de tre huvudbudgetarna behandlas, det vill säga resultatbudget, likviditetsbudget och budgeterad balansräkning. Dock kommer inte de olika delbudgetarna att behandlas mer ingående.   Metod: För att kunna undersöka och få förståelse om budgetens betydelse för tillverkningsföretag använder vi oss av kvalitativ metod. Även abduktiv och induktiv forskningsansats används. Vidare beskriver vi urvalstillvägagångssättet och därefter datainsamlingsmetoder. I metoden beskrivs även på vilket sätt vi har kommit fram till vår intervjumall. Slutligen förs en diskussion runt metod och källor.   Slutsats: Vår studie visar att budgeten har en viktig roll för tillverkningsföretag genom att vara informationskälla för de anställda i företaget. På så sätt kan resurserna som behövs för det kommande året planeras. Kommunikation förbättras genom arbete med budget samtidigt som budgetprocessen möjliggör för företaget att reflektera över sin verksamhet.

Affärssystem används idag inom de flesta verksamheter. Syftet med ettaffärssystem är att det ska stödja verksamhetens handlingar och på så sättbidra till en effektivisering. I dagsläget utnyttjas endast en bråkdel av defunktioner som finns i affärssystemet och användarantalet ligger på en lågnivå. Företag måste därför bli bättre på att använda och utnyttja sittaffärssystem. I denna studie söker vi svar på hur ett affärssystem kanunderlätta användares olika handlingar, detta genom att basera uppsatsen påteoretiska och empiriska studier. Vi redogör för teorin kring handlingsbarhetoch informationsbeteende som visats ha en betydande roll för hur effektivtett affärssystem är. Det argumenteras även för det inflytande socialarelationer har på ett företags handlingar och betydelsen avanvändarutbildning. Genom att studera tillverkningsföretaget Industri-TextilJob ABs handlingar och användning av affärssystemet Garp, bidrar dennastudie till att skapa förståelse för varför vissa funktioner inte används i ettaffärssystem samt hur systemet kan användas mer effektivt. Med stöd frånden teoretiska studien resulterade den empiriska studien i ett antal förslag tilleffektiviseringsåtgärder. Till viss del går förslagen att generalisera, vilketmöjliggör en applicering på flera olika typer av företag, en del förslag ärdock specifika för tillverkningsföretag. Vi kom fram till att ett effektivtaffärssystem kräver kunskap hos de anställda, anpassningsbara funktionersom tillmötesgår användarens behov samt att informationen finns tillgängligför berörda parter. Samtidigt är det viktigt med en fullständig kartläggningav verksamheten för att se hur handlingar kan påverka varandra. / Uppsatsnivå: D

Mer än 50 procent av Sveriges totala BNP är idag utlandsexport och svenska företags beslut på internationella marknader blir alltmer betydelsefulla för företagens framgång. En växande marknad för svensk utlandsexport är Mellanöstern där Saudiarabien utgör en stor del av regionen.   Studien ämnar undersöka hur och varför svenska företag träder in på den saudiarabiska marknaden, där uppkomna problem utgör en del i inträdesprocessen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med sex svenska tillverkningsföretag, vilken analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på internationaliseringsteorier. Det empiriska materialet och teoretiska ramverket analyserades därtill emot en kontext om Saudiarabien.   Undersökningen visar att det är många olika faktorer som påverkar företagens val, vilka grundas i såväl rationella beslutsprocesser som slumpvisa affärsmöjligheter. Saudiarabiens ekonomiska stabilitet samt stora marknad har utgjort en stor dragningskraft för företagen. Landets lagregleringar har påverkat företagens val av inträdesmetod och de kulturella skillnaderna har varit ett framstående problem under företagens arbete i landet.

Syftet med denna uppsats är att studera hur svenska små- och medelstora tillverkningsföretag eventuellt påverkas i tider då den svenska valutakursen fluktuerar och förstärks kraftigt. Vidare har målet med uppsatsen varit att studera om, och i så fall hur dessa företags internationella konkurrenskraft och strategier påverkats som en effekt av den svenska valutakursens fluktuationer. Den teoretiska referensramen inkluderar huvudsakligen teorier som behandlar företags strategi och internationella konkurrenskraft. Dessa teorier har vi använt med målet att studera och förklara hur företag hanterar den svenska valutakursens fluktuationer för att bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Vidare så har vi försökt finna samband mellan hur dessa förändrats under tid inom företaget och om utvecklingen kan förklaras med utvecklingen av den svenska valutakursen som påverkande faktor. Uppsatsens metodologiska referensram grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod samt med en deduktiv ansats, för att på det mest lämpliga vis besvara uppsatsen huvudproblem. För att få djupare inblick i ämnet har vi använt oss utav en fallstudie som forskningsstrategi där vi undersökt 5 stycken fallföretag i Kalmar län. Uppsatsens slutsats påvisar att de studerade fallföretagen uppvisar en samlad bild där det hanterar den svenska valutakursens förändringar på ett förhållandevis bra sätt. Fallföretagen hanterar den svenska valutakursens fluktuationer genom en väl definierade positionering som är en stark bidragande faktor till internationell konkurrenskraft.

Ämnet hållbarhet är mer aktuellt idag än någonsin och en stor uppmärksamhet riktas idag mot tillverkningsföretag i Sverige. Denna uppmärksamhet och en ökad medvetenhet om de strategiska konkurrensfördelarna som mer hållbara tillvägagångssätt kan medföra, har lett till ökade hållbarhetsinsatser hos svenska tillverkningsföretag. En hållbar logistik är avgörande för alla företag som önskar minska sin negativa påverkan på denna planet. Denna kvalitativa studie visar hur tillverkningsföretag i norra Sverige idag arbetar med hållbarhet inom sin logistik. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse om hållbarhetstrender inom tillverkningsföretag för att sedan identifiera och presentera gemensamma trender. Förutom detta ges även rekommendationer på alternativa lösningar som tillverkningsföretag i framtiden kan implementera för att bygga på sina redan existerande hållbarhetsåtgärder. Studiens kunskapsbidrag blir således en djupare förståelse om gemensamma hållbarhetstrender inom tillverkningsföretag i Norra Sverige. Vidare har även ett teoretiskt bidrag givits i hållbarhetsmodellen Piekarski – Zemhret Sustainability Model, modellen förklarar vad som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet. Intervjuguiden och den teoretiska referensramen är indelad efter fyra teman;hållbarhet, industrins behov, incitament till hållbar förändring och hållbarhetsutmaningar i framtiden. Empirin har samlats in genom fem separata semi-strukturerade intervjuer med tillverkningsföretag i norra Sverige. Den insamlade data visar hur de tillfrågade företagen arbetar med hållbarhet inom sin logistik. Den ger även en förstahandsinsyn om vilka sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer som driver tillverkningsföretagens arbete med hållbarhet inom deras logistik. En analys av empirin identifierar totalt sex hållbarhetstrender som delas av en majoritet av företagen som intervjuats. Bland dessa trender ingår bland annat arbete med riskhantering genom logistikkedjan och intresset för en framtida implementering av returlogistik och en mer cirkulär ekonomi. Analyskapitlet refererar sedan till den teoretiska referensramen för att förklara hur och varför de gemensamma hållbarhetstrender som identifierats växt fram. Baserat på analysen har två rekommendationer med alternativa lösningar givits. Dessa rekommendationer är en ökad användning av digitala verktyg och implementeringen av cirkulär ekonomi. Båda alternativen valdes på grund av dess goda möjlighet att uppnå en långsiktig hållbarhet inom logistikkedjan för tillverkningsföretag i norra Sverige. Detta eftersom båda alternativen gynnar hållbarhetens alla tre pelare (social, ekologisk och ekonomisk) som tillsammans med incitament och behov enligt Piekarski – Zemhret Sustainability Model är avgörande för att kunna uppnå långsiktig hållbarhet.

Kriser är ett ofta nämnt begrepp i media, inom organisationer och i dagligt tal bland människor. Begreppet har speciellt brukats flitigt under de senaste åren till följd av Covid-19 pandemin och Rysslands invasion av Ukraina vilket väckt forskarna i den här studiens nyfikenhet för begreppet. Hur man kan hantera en oförutsägbara extern kris som företagsledare i en organisation är inget som de flesta ledarna är bekanta eller bekväma med. Krishantering är en mycket större och viktigare del än vad många tror av det dagliga arbetet för en företagsledare för att organisationen ska överleva och gå starka ur den turbulenta verkligheten som företaget ställs inför. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur en företagsledare kan agera och arbeta för att minska effekterna av oväntade kriser, samt vad ledaren kan göra för att hitta möjligheter i snabbt förändrande förhållanden. En kvalitativ metod har tillämpats i studien där fem semistrukturerade intervjuer har verkställts löpande under forskningen med fem olika individer i ledande befattningar i svenska tillverkningsföretag. Forskarna har nyttjat en induktiv ansats, där teorin baseras på utfallet av det empiriska materialet. Studien visade att kriser skapar erfarenheter för ledarna, vilket förbereder ledarna bättre på liknande framtida utmaningar. Kriser innebär även förändring vilket kan resultera i möjligheter när det sker en omställning på marknader.

Kundfokus är av avgörande betydelseför industriföretag, då dessa arbetar för kundens räkning. Kundens behov och förväntningar ska tillfredsställas, vilket i längden ska leda till lönsamhet för företaget. Detta ställer krav på företagsledningen, som ansvarar för att detta uppfylls. En viss otydlighet existerar dock kring innebörden av kundfokus för företagsledningar i kundfokuserade företag och vad det är företagsledningar har att handskas mednär det kommer till kundfokus. Sådan forskning är bristfällig särskilt när det kommer till att belysa det hela ur ett ledarperspektiv. En explorativ fallstudie har genomförts i tillverkningsföretag X för att klargöra innebörden avkundfokus i ett verkligt företag, etablerat på den svenska industrimarknaden.Studien belyser faktorer som är kopplade till kundfokus och som skapar situationer som X ledning har att handskas med, med syftet att öka förståelsen för vad kundfokuserat ledarskap är, utifrån ett ledarperspektiv.Företag X är relevant för denna studie då de anser sig vara kundfokuserade. Tre kundnära ledare i företag X harintervjuats och bidragit till att besvara frågeställningen: Vad är kundfokuserat ledarskap inomtillverkningsbranschen, sett ur ett ledarperspektiv? De empiriska diskurser om kundfokuseratledarskap som tagits upp behandlas även i analysen och rör i huvudsak kundfokus, kundnärhet,samverkan, kundlojalitet, kundupplevelse, effektivitet och resultatmätning. Dessa begreppinkluderar även termer såsom kvalitet, tillgänglighet, interaktivitet, värdeskapande, ledarskap,medarbetare, organisation, dialog och kundtillfredsställelse. Slutsatserna som kan dras av fallstudien är attdet kundfokuserade ledarskapet i företag X mer eller mindre har en tydlig relation till kundrelationer, samverkan, lönsamhet, effektivitet, kundlojalitet och kundtillfredsställelse, kvalitet och kontinuerliga förbättringsarbeten. Slutligen är företagets grad av kundfokus beroende av kundens storlek. / Customer focus is crucial for manufacturers, as they are workingon behalf of their clients. This requires meeting the clients’ needs and expectations, which in the long run will provide profitability to the company. As the management is responsible for this being fulfilled,certain demands are made on the management.A certain ambiguity exists howeveron the implications of costumer focus to the management in customerfocused businesses andwhat a company’s management has to deal with when it comes to customer focus. Such research is insufficient especially when it comes to highlighting it from a management perspective.An exploratory case study has been done in the manufacturingcompany X to clarify the meaning of costumer focus in an actualcompany, established on the Swedish industrial market.The study highlights the factors which are related to customer focus and creates situations that X management have to deal with concerning customer focus, aiming to increase the understanding ofwhat customerfocused leadership is from a management perspective. Company X is relevant as an object of study since theyperceive themselves to apply customerfocus. Three customer-oriented leaders were interviewed to answerthefollowing question: What is customerfocused leadership in the manufacturing sector, seen from a management perspective?The highlighted empirical discourses on customerfocused leadership are also treated in the analysis and mainly concernscustomerfocus, customer proximity, interaction, customer loyalty, customer experiences, efficiency and resultmeasurement. Those concepts include terms such as quality, availability,interactivity, value, leadership, employee, organization, dialogue and customer satisfaction.The conclusions that can be drawn from the case study are that the customer focused leadership in the manufacturing company X is related to customer relationships, collaboration, profitability, efficiency, customer loyalty and customer satisfaction, quality and continuousimprovement work. The company’s degree of customer focus is dependent on the customers size.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag. Däremot kan jag hitta flera likheter där den största är att samtliga ledare som jag intervjuat i denna uppsats har en i grunden demokratisk ledarskapsstil. Sett ur ett större perspektiv tycker jag att ledarskap och ledarskapsstil inom de två olika verksamhetstyperna tjänste- och tillverkningsföretag utgår från samma grunder.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Att studera den demokratiska ledarskapsstilen på djupet för att försöka hitta olika nyanser och inriktningar av demokratiskt ledarskap skulle vara intressant. Att kvantitativt studera vilken ledarskapsstil ledare inom tjänsteföretag jämfört med tillverkningsföretag har, för att statistiskt bevisa vilka ledarskapsstilar som används skulle också vara intressant. Eller att jämföra unga oerfarna ledare med äldre erfarna ledare. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att jämföra kvinnliga ledare med manliga.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit med att ge en ökad förståelse för hur ledarskap och ledarskapsstilar ser ut hos olika ledare, på olika position, i olika typer av företag. Uppsatsen tydliggör också skillnader och likheter mellan ledare i tjänsteföretag och tillverkningsföretag.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is that through qualitative interviews provide a greater understanding, and highlight the differences and similarities within, leadership in service and manufacturing companies. It also aims to establish whether any differences due to the focus of activity or if there are other reasons for the differences.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> In my study I have used the qualitative approach; I've done because I try to put me into how various leaders think and act in different situations, I am also trying to figure out what leadership style they use. I've done six interviews of semi-standard nature; the interviews have been conducted on the premises of each respondent. The outcome of these interviews are reported in the empirical section and then connected to the theories in the analysis section. The results of my study will be presented finally in the section conclusions.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>My conclusion is that I cannot find any significant differences in leadership orientation and leader's leadership style that depends on whether the leader's business is a service or manufacturing company. However, I can find many similarities with the biggest being that all the leaders whom I interviewed in this essay have a fundamentally democratic leadership style. From a larger perspective, I think that leadership and management style within the two different types of business, Service Company and Manufacturing Company is based on the same grounds.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>To study the democratic leadership style deeper and try to find different nuances and approaches of the democratic leadership would be interesting. To quantitatively examine the leadership style of leaders in service compared to manufacturing companies, in order to statistically prove the leadership styles used would also be interesting. Or to compare young inexperienced leader with more experienced leaders. A further proposal for continued research is to compare female to male leaders.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This paper has contributed to a better understanding of how leadership and leadership styles, looks at different leaders, different positions, in different types of businesses. The essay also makes clear the differences and similarities between leaders in service and manufacturing companies.</p>

Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna.   Metod: I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats.   Resultat &amp; slutsats: Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag. Däremot kan jag hitta flera likheter där den största är att samtliga ledare som jag intervjuat i denna uppsats har en i grunden demokratisk ledarskapsstil. Sett ur ett större perspektiv tycker jag att ledarskap och ledarskapsstil inom de två olika verksamhetstyperna tjänste- och tillverkningsföretag utgår från samma grunder.   Förslag till fortsatt forskning: Att studera den demokratiska ledarskapsstilen på djupet för att försöka hitta olika nyanser och inriktningar av demokratiskt ledarskap skulle vara intressant. Att kvantitativt studera vilken ledarskapsstil ledare inom tjänsteföretag jämfört med tillverkningsföretag har, för att statistiskt bevisa vilka ledarskapsstilar som används skulle också vara intressant. Eller att jämföra unga oerfarna ledare med äldre erfarna ledare. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att jämföra kvinnliga ledare med manliga.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med att ge en ökad förståelse för hur ledarskap och ledarskapsstilar ser ut hos olika ledare, på olika position, i olika typer av företag. Uppsatsen tydliggör också skillnader och likheter mellan ledare i tjänsteföretag och tillverkningsföretag. / Aim: The aim of this study is that through qualitative interviews provide a greater understanding, and highlight the differences and similarities within, leadership in service and manufacturing companies. It also aims to establish whether any differences due to the focus of activity or if there are other reasons for the differences.   Method: In my study I have used the qualitative approach; I've done because I try to put me into how various leaders think and act in different situations, I am also trying to figure out what leadership style they use. I've done six interviews of semi-standard nature; the interviews have been conducted on the premises of each respondent. The outcome of these interviews are reported in the empirical section and then connected to the theories in the analysis section. The results of my study will be presented finally in the section conclusions.   Result &amp; Conclusions: My conclusion is that I cannot find any significant differences in leadership orientation and leader's leadership style that depends on whether the leader's business is a service or manufacturing company. However, I can find many similarities with the biggest being that all the leaders whom I interviewed in this essay have a fundamentally democratic leadership style. From a larger perspective, I think that leadership and management style within the two different types of business, Service Company and Manufacturing Company is based on the same grounds.   Suggestions for future research: To study the democratic leadership style deeper and try to find different nuances and approaches of the democratic leadership would be interesting. To quantitatively examine the leadership style of leaders in service compared to manufacturing companies, in order to statistically prove the leadership styles used would also be interesting. Or to compare young inexperienced leader with more experienced leaders. A further proposal for continued research is to compare female to male leaders.   Contribution of the thesis: This paper has contributed to a better understanding of how leadership and leadership styles, looks at different leaders, different positions, in different types of businesses. The essay also makes clear the differences and similarities between leaders in service and manufacturing companies.