Ämnet hållbarhet är mer aktuellt idag än någonsin och en stor uppmärksamhet riktas idag mot tillverkningsföretag i Sverige. Denna uppmärksamhet och en ökad medvetenhet om de strategiska konkurrensfördelarna som mer hållbara tillvägagångssätt kan medföra, har lett till ökade hållbarhetsinsatser hos svenska tillverkningsföretag. En hållbar logistik är avgörande för alla företag som önskar minska sin negativa påverkan på denna planet. Denna kvalitativa studie visar hur tillverkningsföretag i norra Sverige idag arbetar med hållbarhet inom sin logistik. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse om hållbarhetstrender inom tillverkningsföretag för att sedan identifiera och presentera gemensamma trender. Förutom detta ges även rekommendationer på alternativa lösningar som tillverkningsföretag i framtiden kan implementera för att bygga på sina redan existerande hållbarhetsåtgärder. Studiens kunskapsbidrag blir således en djupare förståelse om gemensamma hållbarhetstrender inom tillverkningsföretag i Norra Sverige. Vidare har även ett teoretiskt bidrag givits i hållbarhetsmodellen Piekarski – Zemhret Sustainability Model, modellen förklarar vad som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet. Intervjuguiden och den teoretiska referensramen är indelad efter fyra teman;hållbarhet, industrins behov, incitament till hållbar förändring och hållbarhetsutmaningar i framtiden. Empirin har samlats in genom fem separata semi-strukturerade intervjuer med tillverkningsföretag i norra Sverige. Den insamlade data visar hur de tillfrågade företagen arbetar med hållbarhet inom sin logistik. Den ger även en förstahandsinsyn om vilka sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer som driver tillverkningsföretagens arbete med hållbarhet inom deras logistik. En analys av empirin identifierar totalt sex hållbarhetstrender som delas av en majoritet av företagen som intervjuats. Bland dessa trender ingår bland annat arbete med riskhantering genom logistikkedjan och intresset för en framtida implementering av returlogistik och en mer cirkulär ekonomi. Analyskapitlet refererar sedan till den teoretiska referensramen för att förklara hur och varför de gemensamma hållbarhetstrender som identifierats växt fram. Baserat på analysen har två rekommendationer med alternativa lösningar givits. Dessa rekommendationer är en ökad användning av digitala verktyg och implementeringen av cirkulär ekonomi. Båda alternativen valdes på grund av dess goda möjlighet att uppnå en långsiktig hållbarhet inom logistikkedjan för tillverkningsföretag i norra Sverige. Detta eftersom båda alternativen gynnar hållbarhetens alla tre pelare (social, ekologisk och ekonomisk) som tillsammans med incitament och behov enligt Piekarski – Zemhret Sustainability Model är avgörande för att kunna uppnå långsiktig hållbarhet.

Landsbygderna är en stor del av vårt samhälle och en resurs som kan bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Dock finns det rådande problem på landsbygderna som bland annat nedläggning av skolor och minskad kollektivtrafik. På senare tid har det börjat komma positiva initiativ på landsbygderna.  Arbetet syftar till att inspirera om landsbygd och samhälle genom att peka på positiva initiativ men också belysa de problem och hinder som finns på landsbygden. Arbetet genomförs i form av intervjuer och en fallstudie med tre stycken landsbygdsprojekt. I fallstudien undersöktes olika projekt och processer som ligger i tiden och hur de kan skapa en mer levande landsbygd. Resultatet visar att positiva initiativ tillsammans med processerna som ligger i tiden kan bidra till mer levande landsbygder. Landsbygdsprojekten i fallstuiden tillsammans med intervjuerna visar att det finns potential för hållbar samhällsutveckling på landsbygden. Resultatet visar också att de tre hållbarhetsdimensionerna berörs i de olika landsbygdsprojekten.  Slutsatserna som dragits baseras på det framkomna resultatet av både fallstudien och intervjuerna. Utifrån arbetet går det se att det finns flera faktorer såsom synergier, entreprenörskap och gräsrotsinnovationer som påverkar landsbygden positivt men också vad som kan bidra till en mer levande landsbygd. / The countryside is an important part of our society and a resource that can contribute to long-term sustainable development. However, there are prevailing problems in rural areas such as the closure of schools and reduced public transport. In recent times, there have been positive initiatives in rural areas.  The work aims to inspire about the countryside and society by pointing to positive initiatives but also highlighting the problems and obstacles that exist in the countryside. The work is carries out in the form of interviews and a case study with three rural projects. The case study examined various projects and processes that are in time and how they can creare a more vibrant countryside.  The results showed that positive initiatives together with the processes that lie in time can contribute to a more vibrant rural area. The rural projects in the case study together with the interviews show that there is potential for sustainable dimensions are affected in the various rural projects.  The conclusions drawn are based on the results obtained from both the case study and the interviews. Based on the work, it can be seen that there are several factors such as synergies, entrepreneurship and grassroots innovation that affect the countryside positively but also what can contribute to more vibrant countryside.