Kriser är ett ofta nämnt begrepp i media, inom organisationer och i dagligt tal bland människor. Begreppet har speciellt brukats flitigt under de senaste åren till följd av Covid-19 pandemin och Rysslands invasion av Ukraina vilket väckt forskarna i den här studiens nyfikenhet för begreppet. Hur man kan hantera en oförutsägbara extern kris som företagsledare i en organisation är inget som de flesta ledarna är bekanta eller bekväma med. Krishantering är en mycket större och viktigare del än vad många tror av det dagliga arbetet för en företagsledare för att organisationen ska överleva och gå starka ur den turbulenta verkligheten som företaget ställs inför. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur en företagsledare kan agera och arbeta för att minska effekterna av oväntade kriser, samt vad ledaren kan göra för att hitta möjligheter i snabbt förändrande förhållanden. En kvalitativ metod har tillämpats i studien där fem semistrukturerade intervjuer har verkställts löpande under forskningen med fem olika individer i ledande befattningar i svenska tillverkningsföretag. Forskarna har nyttjat en induktiv ansats, där teorin baseras på utfallet av det empiriska materialet. Studien visade att kriser skapar erfarenheter för ledarna, vilket förbereder ledarna bättre på liknande framtida utmaningar. Kriser innebär även förändring vilket kan resultera i möjligheter när det sker en omställning på marknader.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har flera multinationella företag valt att pausa eller avveckla sin verksamhet i Ryssland. I uppsatsen undersöks hur svenska multinationella företags val av åtgärder och hur de har kommunicerats av företagen själva och svensk nyhetsmedia påverkar konsumenternas syn på företagens legitimitet. Det möjliggörs genom att analysera företagens sätt att kommunicera enligt olika kommunikationsstrategier, hur ofta företagen nämns i nyhetsmedia kopplat till ämnet och hur de framställs i rapporteringen. Vidare används en enkätundersökning för att involvera konsumentperspektivet för att se hur företagens legitimitet påverkas. Resultatet av enkätundersökningen visar att konsumenter föredrar en ackommodativ kommunikationsstrategi, vilket innebär att företagen genomför åtgärder och kommunicerar på ett sätt som visar på ansvarstagande och empati för den eller de drabbade av en kris. Hur ofta de specifika företagen vi studerar förekommer i nyhetsmedia, och hur de porträtteras kopplat till Rysslands invasion av Ukraina visar inte på något tydligt samband med hur legitimiteten påverkas.

No description available.

In this study, we examine the effect of ESG-ranking and strong financial flexibility have on Swedish firms’ stock price during the initial stage of Russia’s invasion of Ukraine. This study is based on examining this theme during Russia's invasion of Ukraine with a time frame that lasts during the first half of 2022. The sample for this study is limited to the large index OMXS30 that is part of the Stockholm Stock Exchange. Moreover, in this paper five portfolios have been formed for this purpose, which are divided into high respectively low ESG ranking and high respectively low financial flexibility in comparison to the markets portfolio. The findings in this paper show that the portfolios with Swedish firms that have strong financial flexibility and low ESG-ranking outperform the market portfolio. Meanwhile the portfolios with Swedish firms that have high ESG-ranking and low financial flexibility underperform the market portfolio. In addition to this, the paper found that the Swedish firms with high ESG-ranking have a stable excess return and they are the safest option in terms of investments. While the Swedish firms with strong financial flexibility have high excess return but they are riskier.

Bakgrund: Aktiemarknaden reagerar på information och omvärldsförändringar. Prissättningen på aktiemarknaden sker utifrån investerares tro på aktierna och vid oro hos investerare reagerar aktiemarknaden ofta negativt. Investerarnas oro kan skapas av information från kriser, där krisen i sig kan speglas på aktiemarknaden men även investerarnas uppfattning om krisen kan bidra till negativa stängningkurser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera relationen mellan globala kriser och aktiemarknaden i Sverige. Metod: För att mäta aktiemarknadens reaktion på kriser används marknadsindex OMX30, OMXSPI tillsammans med nio branschindex. Utifrån dessa har aktiemarknadens volatilitet under kriserna analyserats med hjälp av eventfönster. För att mäta investerares påverkan på aktiemarknaden och hur anpassningsbar den är har effektiva marknadshypotesen tillsammans med teorin beteendeekonomi använts. Studien har formulerat två hypoteser i syfte att analysera om statistiskt signifikant skillnad mellan aktiemarknadens stängningskurser föreligger innan och efter kriserna. Studien analyserade kriserna terrorattacken 11:e september, Finanskrisen 2008, Covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Slutsatser: Studiens resultat visade aktiemarknadens volatilitet varit högre utifrån aktieindex efter samtliga kriser. Utifrån branschindex har aktiemarknadens volatilitet varit varierande efter kriserna. Alla kriser studien undersöker har synliggjorts som nedgång på aktieindex och majoriteten av branschindex. Det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan aktiemarknadens stängningskurser innan och efter krisen för 36 av 39 marknadsindex. Studien kunde även visa att marknaden återhämtat sig olika snabbt efter kriserna och påverkats av information kring kriserna. / Background: The stock market reacts to information and changes in the environment. Pricing on the stock market takes place based on investors' faith in the shares, and when investors are worried, the stock market often reacts negatively. Investors' concerns can be created by information from crises, where the crisis itself can be reflected on the stock market, but also investors' perception of the crisis can contribute to negative closing prices. Purpose: The purpose of the studies is to describe and analyze the relationship between global crises and the stock market in Sweden. Method: To measure the stock market's reaction to crises, the market index OMX30 and OMXSPI is used together with nine industry indices. Based on these, the volatility of the stock market during the crises has been analyzed using event windows. To measure investors' influence on the stock market and how adaptable it is, the efficient market hypothesis together with the theory of behavioral finance has been used. The study has formulated two hypotheses with the aim of analyzing whether there is a statistically significant difference between the closing prices of the stock market before and after the crises. The study analyzed the crises 9/11 terrorist attack, The financial crisis, the Covid-19 pandemic and the Russian invasion of Ukraine. Conclusions: The results of the study showed that the volatility of the stock market was higher based on the stock index after all the crises. Based on the industry index, the volatility of the stock market has been variable after the crises. All the crises the study examines have been made visible as declines in stock indices and the majority of industry indices. There is a statistically significant difference between stock market closing prices before and after the crisis for 36 out of 39 market indices. The study was also able to show that the market recovered differently quickly after the crises and was influenced by information about the crises.