Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård. Dessa vardagliga teman är även representativa för Bekantskap önskas, även om både intensitet och fokus skiftar. Här finns bitande ironi, ensamma, desperata mammor, men inte samma nattsvarta ton som i debutsamlingen. Döden är konkret och ständigt närvarande i båda samlingarna. Den jämförande analysen av Idlaflickorna och Nattorienterarna betonar uttryckssättet i dramatiken jämfört mot lyriken. Det poetiska språket är typiskt för Lugns dramatik. Influenserna från Samuel Beckett och absurdismen är också påtagliga. Slutligen konstateras att den existentiella utsattheten inte är lika tydlig i dramatiken - på ytan. Under ytan är det symboliska och fragmenterade språket minst lika existentiellt.

The aim of this study was to investigate how healthcare-counsellor students reflect on vulnerability in their profession. Qualitative interviews were conducted with students enrolled in the healthcare-counsellor programme at a university in Sweden. The theoretical starting point was the cognitive theory and theoretical perspectives such as empathy fatigue, secondary traumatization and copingstrategies. The conclusions that can be made from this study is that the interviewees identified psychological vulnerability as the most prominent risk in the profession of healthcare-counsellor, with secondary traumatization and empathy fatigue being the most commonly reflected upon conditions. The study also revealed copingstrategies that were considered helpful in managing the risk of exposure, such as seeking collegial support, receiving workplace supervision, and finding a balance in one's workload. Furthermore, the study highlighted the importance of prioritizing one's own health and valuing professional knowledge to manage the risk of exposure. These findings provide valuable insights into the challenges and coping mechanisms related to psychological vulnerability in the profession as a healthcare-counsellor. / Denna magisteruppsats syftade till att undersöka och analysera hur hälso- och sjukvårdskurators studenter reflekterar om utsatthet i kuratorsyrket inom hälso- och sjukvård. Det har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med hälso- och sjukvårdskurator studenter som läser hälso- och sjukvårdskurators programmet på ett universitet i Sverige.Som teoretisk utgångspunkt användes kognitiv teori och teoretiska perspektiv så som empatitrötthet, sekundär traumatisering och copingstrategi. Slutsatserna som görs i denna studie är att alla intervjupersoner uppgav psykologisk utsatthet som den mest uppenbara risken för utsatthet i hälso- och sjukvårdskuratorsyrket. I denna utsatthet ingick symtom såsom empatitrötthet och sekundärtraumatisering. Vidare uppgav intervjupersonerna olika copingstrategier som behjälpliga för att hantera risk utsatthet, t.ex. kollegialt stöd,handledning på arbetsplatsen, att utveckla sitt professionella förhållningssätt för få balans i sitt arbete och att inte ta på sig andra människors känslor, samt att ha rimlig arbetsmängd.Förmågor som ansågs vara viktiga i yrket för att hantera risk för utsatthet var bland annat att prioritera sin egen hälsa och värdera den egna professionella kunskap som kuratorn kan besitta.