No description available.

No description available.

Denna uppsats har som syfte att utforska hur övergången till moderskapet påverkar svenska äldre förstagångsmammors identitetsskapande. Hittills har det funnits en begränsad mängd forskning kring kvinnor som går in i moderskapet sent i livet, och i en svensk kontext. Av denna anledning utförs denna studie med svenska förstagångsmammor som är 35 år eller äldre. Studien nyttjar en empirisk fenomenologisk ansats, och använder sig därför av semi-strukturerade intervjuer för att samla in personliga upplevelser av övergången till moderskapet. Identitet förstås i denna uppsats genom symbolisk interaktionism, specifikt teorin om det dialogiska självet. Det teoretiska ramverket kompletteras även med teorin om känslokontroll och känsloregler, och en teoretisk koppling mellan kvinnlighet och moderskap. Resultatet visar på att effekten moderskapet har på en kvinnas identitet beror mycket på individens redan existerande uppsättning av jagpositioner, och hur väl de anpassar sig till positionen som mamma, samt hur mottaglig individen är inför att förändras som person. Jagpositionen som mamma är inte enbart en relation mellan mamman och barnet som leder till en upplevelse av att barnet är en del av mammans identitet, utan även ett samspel med omgivningens förväntningar på hur individen ska bete sig i denna position. Resultatet visar även på ett samband mellan förväntningar och upplevelsen av moderskapet; där låga förväntningar tenderar att leda till en positivare upplevelse av moderskapet, än höga förväntningar. Det sena moderskapet bidrar även till utvecklandet av flera positiva jagpositioner som underlättar i övergången till moderskapet, samtidigt som övergången kan vara utmanande, om individens tidigare jagpositioner inte fungerar bra ihop med jagpositionen som mamma.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård. Dessa vardagliga teman är även representativa för Bekantskap önskas, även om både intensitet och fokus skiftar. Här finns bitande ironi, ensamma, desperata mammor, men inte samma nattsvarta ton som i debutsamlingen. Döden är konkret och ständigt närvarande i båda samlingarna. Den jämförande analysen av Idlaflickorna och Nattorienterarna betonar uttryckssättet i dramatiken jämfört mot lyriken. Det poetiska språket är typiskt för Lugns dramatik. Influenserna från Samuel Beckett och absurdismen är också påtagliga. Slutligen konstateras att den existentiella utsattheten inte är lika tydlig i dramatiken - på ytan. Under ytan är det symboliska och fragmenterade språket minst lika existentiellt.