Title: Scandalous directors - Should they stay or should they go? Background: Corporate scandals are a constant issue in today’s society, but it is still a relatively untouched subject. Studies on the matter have shown that the owner and the CEO often are blamed. But what happens to the board of directors, who are responsible for the governance and conduct of the company? Do they get to keep their jobs, are they fired or do they leave voluntarily in order to protect their own reputation? Purpose: The purpose of this study is to examine if directors associated with corporate scandals lose their board seats and to explain why Method: The study is based on a deductive research approach and has its theoretical base in agency theory, institutional theory, stigmatization theory and resource dependence theory. These are used in order to explain all of the different factors that affect the turnover of directors associated with a corporate scandal. A quantitative method has been used by collecting data concerning directors on the Swedish stock market. Conclusions: The result of the study shows that directors associated with a corporate scandal does not lose their board seats. Instead they have a higher number of directorships. These results indicate that there is no informal governance mechanism in Sweden that works to uphold norms and discipline directors. Stigmatization theory along with resource dependence theory explains why the board of directors are untouched by the scandal and why it is other individuals that is forced to leave. / Titel: Skandalassocierade styrelseledamöter - Får de stanna eller avgå? Bakgrund: Företagsskandaler är ett återkommande fenomen i samhället som, trots den stora mediala uppmärksamheten som uppstår, är ett relativt outforskat ämne. Frågan om vem som efter en skandal får stå till svars har dock undersökts och det har visat sig att både företagets ägare och VD hängs ut som syndabockar. Frågan om hur styrelseledamöterna, som är ytterst ansvariga för företagets förvaltning, sanktioneras i samband med en företagsskandal kvarstår. Får de behålla sina uppdrag, avskedas dem eller avgår de frivilligt för att skydda sitt eget rykte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om styrelseledamöter som associeras med en företagsskandal omsätts samt förklara varför. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats och har sin teoretiska grund i agentteorin, den institutionella teorin, teorin om stigmatisering och resursberoendeteorin. Teorierna bidrar med olika förklaringar till faktorer som påverkar utfallet för hur en styrelseledamot som associeras med en företagsskandal omsätts. En kvantitativ studie har utförts med hjälp av data om svenska börsnoterade företags styrelseledamöter. Slutsatser: Resultaten av denna studie visar att styrelseledamöter som associeras med en företagsskandal inte omsätts från sina uppdrag. De har istället fler uppdrag än styrelseledamöter som inte deltagit i en företagsskandal. Resultaten indikerar att det i Sverige inte existerar någon informell kontrollmekanism som upprätthåller normer och disciplinerar styrelseledamöter. Teorin om stigmatisering tillsammans med resursberoendeteorin förklarar varför styrelsens ledamöter sitter säkert och att det istället är andra individer som får lämna sitt uppdrag.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om hållbarhetsrapporter används som ett kommunikationsverktyg i lika stor utsträckning vid mediala företagsskandaler som det görs i allmänhet genom att kommunicera ut såväl positiv som negativ information till företagets intressenter. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på insamlad sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter från fyra företag. Empiri: Av empirin framgår en presentation av de fyra granskade bolagen. Där redogörs en djupgående och detaljerad beskrivning av företagens åtaganden och strategier innan och efter skandalen uppmärksammats i media samt en presentation av varje enskild skandal.Slutsats: Majoriteten av de granskade företagen använder sina icke-finansiella rapporter som ett kommunikationsverktyg vid bolagsskandaler för att kunna bemöta de anklagelser som riktats mot dem genom att presentera vidtagna handlingar efter inträffad medial skandal för att på så vis informera sina intressenter och genom detta bevisa sin legitimitet. / Purpose: The purpose of the study is to examine if the sustainability reports are used as a communication tool to the same extent in connection with medial corporate scandals as in general by communicate both positive and negative information to the company’s stakeholders.Method: The study has been conducted with a qualitative research approach where qualitative content analysis has been used to analyze the collected data in the form of the companies sustainability reports.Empiricism: The empiricism shows a presentation of the four audited companies. It outlines a profound and detailed description of the companies commitments and strategies before and after the scandals attention in media and a presentation of each individual scandal.Conclusion: The majority of the audited companies use their non-financial reports as a communication tool in conjunction with corporate scandals to respond at the allegations directed against them by presenting actions taken after the medial scandal to inform their stakeholders and prove their legitimacy.

I dagens samhälle sprids nyheter snabbt, vilket gör att företagsskandaler får mycket uppmärksamhet. I den här studien undersöks två olika typer av företagsskandaler, då företag begått ett ekonomiskt brott och då företag begått en annan oetisk handling. Studiens syfte är att jämföra vilken av dessa två typer av skandaler som ger störst reaktion hos investerare genom att studera företags aktiekurser. Marknadsmodellen används för att se om en förändring i aktiekursen sker i samband med att de olika skandalerna offentliggörs. Huruvida en signifikant reaktion uppstått avgörs med hjälp av t-test. Studien visade att ett signifikant fall i aktiekursen skedde i samband med offentliggörandet av ekonomisk brottslighet, men att ingen förändring i aktiekursen skedde i samband med andra oetiska handlingar. Detta innebär att investerare reagerar på en skandal som avser ekonomisk brottslighet men inte på en skandal som avser andra oetiska handlingar.

Bakgrund: Företag är bevisligen kritiserade för sin kommunikation till intressenter. Dessutom råder informationsasymmetri vilket försvårar intressenters bedömning av företagets faktiska prestation. Att företag tenderar att använda sig av symboliska hävdanden försvårar intressenters bedömning av företagets faktiska prestation. Det visar sig därutöver att inte ens regleringar kan slå vakt inför företags tendens att agera symboliskt och på så vis legitimera sina handlingar. Motsatsvis innebär substantiell kommunikation att företag förankrar informationen till praktiken.  Syfte: Rapporten syftar till att uppnå en förståelse för om företag tenderar att använda substantiella eller symboliska verktyg inom ramen för sin informationsdelgivning vid inträffandet av en skandal. Vidare ämnas att uppnå en förståelse huruvida ett av dessa verktyg förekommer mer frekvent beroende på om skandalen baseras på finansiella eller icke-finansiella grunder, samt att se empirin ur perspektivet av legitimitetsteorin.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och antar ett deduktivt angreppssätt. Genom en dokumentanalys sorteras materialet efter koder för att dra slutsatser om företagets kommunikation.  Slutsats: Företagen i urvalet tenderar att använda symboliska verktyg efter skandalen. Det visar sig dessutom att det inte åskådliggörs någon skillnad mellan företag drabbade av en finansiell eller en icke-finansiell skandal. / Background: Companies are demonstrably criticized for their communication to stakeholders. In addition, there is information asymmetry, which makes it difficult for stakeholders to assess the company's actual performance. The fact that companies tend to use symbolic claims makes it difficult for stakeholders to assess the company's actual performance. It also turns out that even regulations cannot guard against the tendency of companies to act symbolically and thus legitimize their actions. Conversely, substantial communications means that companies anchor the information to practice.  Purpose: The report aims to achieve an understanding if companies tend to use substantive or symbolic tools in the context of their information disclosure in the event of a scandal. The aim is to achieve an understanding of whether one of these tools occurs more frequently depending on if the scandal is based on financial or non-financial grounds, as well as to see the empirical evidence from the perspective of legitimacy theory.  Method: The study is based on a qualitative research method and adopts a deductive approach. Through a document analysis, the material is sorted according to codes in order to draw conclusions about the company's communication.  Conclusion: The companies in the sample tend to use symbolic tools after a scandal. It also turns out that no difference is illustrated between companies affected by a financial or a non-financial scanda

Uppfattning om gott och ont, vad som är rätt och fel, kan kraftigt skilja sig mellan olika individer. Hur en människa uppfattar och hanterar begreppet etik är unikt för varje enskild individ i samhället. Syftet med studien är att undersöka hur redovisare och revisorer ser på redovisningsetik och om de använder ett etiskt förhållningssätt och handlingssätt i sitt dagliga arbete. Vidare undersöker studien medias framställning av redovisningsrelaterade företagsskandaler, dess effekter och hur media påverkar involverade parter. Studien utgår från ett abduktivt forskningsperspektiv. Studien består av en medieanalys där fyra olika företagsskandaler analyseras utifrån sammanlagt tolv dagstidningsartiklar. Medieanalysen är komparativ eftersom en jämförelse mellan de olika artiklarna inom de fyra företagsskandalerna har skett i form av en innehållsanalys. Vidare innefattar studien även en innehållsanalys av fyra semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av yrkesaktiva redovisare och revisorer. Intervjuerna analyseras genom en kvalitativ ansats, där meningen i det som sägs är huvudfokus. En slutsats som studien drar är att etiska beslut är svåra att fatta, eftersom de ska följa lagar och förordningar samtidigt som de ska vara anpassade till individens, samhällets och företagets bästa. Vidare ser vi genom studien att medias framställning av företagsskandaler påverkar människors uppfattning av de inblandade företagen, branscherna och individerna i skandalen. Där de inblandade ofta står försvarslösa till den bild som media målar upp av dem. Av detta framkommer en slags dominoeffekt, där media påverkar samhällets bild av en individ, som i sin tur även påverkar samhällets bild av företaget som individen är kopplad till. Effekterna av medias framställning av företagsskandaler kan då bli kraftiga. Eftersom ett företag inte kan gå mot samhällets förväntningar. Om detta var fallet skulle de kunna förlora sitt “lov att verka” på marknaden. Ett förslag på vidare forskning är en jämförelse mellan hur en person ser på ett företag innan en skandal och efter att de har läst om skandalen. Ytterligare ett förslag på vidare forskning är att genomföra en studie med samma utformning men med ett större respondenter. Detta för att få en större bredd och därigenom också öka urvalet studien riktar in sig på. / Perception of what is deemed good and bad, what is right or wrong, can greatly differ between individuals. How a person perceives and manages the concept of ethics is unique to each individual in society. The purpose of the study is thus to investigate how accountants and auditors view accounting ethics and how they use an ethical approach in their daily work. Furthermore, the study examines the effects of media's presentation of accounting-related corporate scandals and how media affects the involved parties. The study is based on an abductive research method. The study consists of a media analysis of four corporate scandals that are analyzed based on a total of twelve news articles. The media analysis is conducted by a comparative content analysis where a comparison of the various articles within the four scandals is made. The study also includes a content analysis of four semi-structured interviews. The respondents who have been chosen for the interviews are professionally active accountants and auditors. These interviews are analyzed through a qualitative approach, where the meaning of the word is analyzed. A conclusion that the study draws is that ethical decisions are difficult to make, as they must comply with laws and regulations while at the same time being adapted to the individual's, society's and the company's best. Furthermore, through the study, we see that media portrayal of corporate scandals affects people's perceptions of companies, industries and individuals involved. Where those involved often stand defenseless to the image that the media portray. This results in a kind of domino effect, where the media affects society's image of an individual, which in turn also affect society's image of the company the individual are linked to. The effects of the media's presentation of corporate scandals can therefore be severe, since a company cannot go against society's expectations. If this were to be the case, they could lose their “license to operate” in the market. A proposal for further research is a comparison between preconceived opinions of individuals and the same peoples' thoughts after reviewing news articles about the corporate scandal. Another proposal for further research is to carry out a study of the same design with a larger number of accountants and auditors. The aim is to greater the width and thereby also increase the targeted selection of the study. Apart from this abstract this paper will be conducted in Swedish with the exception of a few quotes.