No description available.

Bakgrund: Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554) är de två primära lagarna som finns inom området redovisning och revision. Dessa lagar är vad som kallas för ramlagar varför det förekommer hänvisningar i lagen till god redovisningssed. År 1976 myntades begreppet god redovisningssed (prop. 1975:104) sedan dess har god redovisningssed utvecklats med anledning av ett flertal myndigheter och organisationer. Uppsatsen fokuserar på tillgångsvärdering i relation till god redovisningssed. Vad som är intressant för uppsatsen är i de fall förenligheten med god redovisningssed blivit ifrågasatt av Skatteverket samt de fall det konstaterats att god redovisningssed inte förelegat och på vilket sett det påverkar revisorns ansvar. Syfte: Syftet är att belysa spänningen som uppstår mellan parterna i rättsprocesser vid skilda meningar om årsredovisningens förenlighet med god redovisningssed avseende tillgångsvärdering samt att belysa det ansvar revisorn bär när det görs gällande att god redovisningssed inte förelegat. Vidare syftar uppsatsen till att bidra med att klargöra vad som ansetts utgöra god redovisningssed vid tillgångsvärderingen och vilka ståndpunkter som varit mest centrala i perspektivet av prejudikatinstanser. Metod: Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ metod. Vad som varit relevant är den text som återfinns i de rättsfall som utgör empirin däri det går att utläsa parternas tolkning, domstolens resonemang och avgörande varför dokument utgjort datakällan. Då rättsfall varit aktuella har även den traditionella rättskälleläran beaktats i syfte att kunna förstå de tolkningar som skett av domstolarna. Slutsats: Slutsatserna som presenteras i uppsatsen baseras på vad som framkommit av den använda analysmodellen i förhållande till respektive rättsfall. På så vis ges en skriftlig förklaring på vad som anses utgöra god redovisningssed vid tillgångsvärdering under vissa förutsättningar och omständigheter. Därtill beskrivs också vilket ansvar en revisor bär i fråga om felaktigheter vid utförandet av en revision. Bland samhälleliga och etiska aspekter lyfts ett resonemang kring redovisnings- och revisionsbranschen kopplat till förtroende. / Background:The Accounting Act (1999:1078) and the Annual Accounts Act (1995:1554) are the two primary laws that exist in accounting and auditing. These laws are what are called framework laws, which is why there are references in the law to generally accepted accounting principles (GAAP). In 1976, the concept GAAP was coined (prop. 1975: 104) since then, GAAP has been developed due to several authorities and organizations. The thesis focuses on asset valuation in relation to GAAP. What is interesting for the thesis is in cases where the compatibility with GAAP has been questioned by the Swedish Tax Agency and in cases where it has been established that GAAP did not exist and in what way it affects the auditor's responsibility. Purpose: The purpose is to shed light on the tension that arises between the parties in legal proceedings in different opinions about the annual report's compatibility with good accounting practice regarding asset valuation and to highlight the auditor's responsibility when it is claimed that GAAP did not exist. Furthermore, the thesis aims to help clarify what is considered as GAAP in asset valuation and which positions have been most central in the perspective of the judicial body. Method: The thesis has been carried out with a qualitative method. What has been relevant is the text that is found in the legal cases that constitute the empirical data in which it is possible to read the parties' interpretation, the court's reasoning and deciding therefore documents have been the data source. As lawsuits have been relevant, the traditional doctrine of legal sources has also been relevant to understand the interpretations made by the courts. Conclusion: The conclusions presented in the essay are based on what has emerged from the analysis model used in relation to the respective legal case. In this way, a written explanation is given of what is considered as GAAP in asset valuation under certain conditions and circumstances. In addition, it also describes the responsibility an auditor bears in relation to errors in performing an audit. Among societal and ethical aspects, a reasoning about the accounting and auditing industry linked to trust is highlighted.

During the recent years, the Swedish housing market has developed into a topic of major interest, both domestically and internationally. The sky-rocketing prices, the uprising demand together with the housing shortage, and the market bubble ongoing debate, have resulted in the discussion of risk being more relevant than ever before. Literature is vast and knowledge is still gained, as recent research is seeking for answers about where the market is headed towards. This study intends to provide a new perspective regarding risk as a factor in the housing market. Based on the classical portfolio theory, an asset pricing approach in the Swedish housing market is presented. By applying modern quantitative methods, this thesis analyses the results of several models in the Swedish housing market and tries to establish a relationship between different market segments and the overall market. The goal is to determine: (1) the risk factor reflected by the market segments towards the overall market, (2) the evolution of the risk factor through time, (3) the way the market segments affect and cause each other, and finally (4) the response of the market segments against market shocks. The results provide a new insight on the risk factor and the mechanics defining the Swedish housing market. This could work as a useful tool in a new approach regarding the real estate market analysis, from a developer’s perspective. / Under de senaste åren har den svenska bostadsmarknaden utvecklats till ett ämne av stort intresse, både nationellt och internationellt. Skyhöga prisökningar, en ökande efterfrågan i relation till bostadsbrist, till den pågående debatten om marknadsbubblor har resulterat i diskussioner om att risken är högre än någonsin tidigare. Litteraturen är stor på området men mer kunskap inhämtas hela tiden eftersom aktuell forskning fortfarande söker svar på frågan om vart marknaden är på väg. Denna studie avser att ge ett nytt perspektiv av riskfaktorn på bostadsmarknaden. Baserat på den klassiska portföljteorin presenteras en prissättningsstrategi för den svenska bostadsmarknaden. Genom att tillämpa moderna kvantitativa metoder analyserar denna avhandling resultaten från flera modeller på den svenska bostadsmarknaden och försöker upprätta en relation mellan olika marknadssegment och den övergripande marknaden. Målet är att bestämma: (1) riskfaktorn reflekterad av marknadssegmenten gentemot den övergripande marknaden, (2) riskfaktorns utveckling över tid, (3) hur marknadssegmenten påverkar varandra och slutligen (4) marknadssegmentens reaktion mot marknadschocker. Resultaten ger en ny inblick i riskfaktorn och mekaniken som definierar den svenska bostadsmarknaden. Detta kan fungera som ett användbart verktyg i en ny metod för fastighetsmarknadsanalys från en fastighetsutvecklares perspektiv.

In recent years, machine learning models have gained traction in the field of empirical asset pricing for their risk premium prediction performance. In this thesis, we build upon the work of [1] by first evaluating models similar to their best performing model in a similar fashion, by using the same dataset and measures, and then expanding upon that. We explore the impact of different feature extraction techniques, ranging from simply removing added complex- ity to representation learning techniques such as incremental PCA and autoen- coders. Furthermore, we also introduce recurrent connections with LSTM and combine them with the earlier mentioned representation learning techniques. We significantly outperform [1] in terms of monthly out-of-sample R2, reach- ing a score of over 3%, by using a condensed version of the dataset, without interaction terms and dummy variables, with a feedforward neural network. However, across the board, all of our models fall short in terms of Sharpe ratio. Even though we find that LSTM works better than the benchmark, it does not outperform the feedforward network using the condensed dataset. We reason that this is because the features already contain a lot of temporal information, such as recent price trends. Overall, the autoencoder based models perform poorly. While the linear incremental PCA based models perform better than the nonlinear autoencoder based ones, they still perform worse than the bench- mark. / Under de senaste åren har maskininlärningsmodeller vunnit kredibilitet inom området empirisk tillgångsvärdering för deras förmåga att förutsäga riskpre- mier. I den här uppsatsen bygger vi på [1]s arbetet genom att först implemente- ra modeller som liknar deras bäst presterande modell och utvärdera dem på ett liknande sätt, genom att använda samma data och mått, och sedan bygga vida- re på det. Vi utforskar effekterna av olika variabelextraktionstekniker, allt från att helt enkelt ta bort extra komplexitet till representationsinlärningstekniker som inkrementell PCA och autoencoders. Vidare introducerar vi även LSTM och kombinerar dem med de tidigare nämnda representationsinlärningstekni- kerna. Min bästa modell presterar betydligt bättre än [1]s i termer av månatlig R2 för testdatan, och når ett resultat på över 3%, genom att använda en kompri- merad version av datan, utan interaktionstermer och dummyvariabler, med ett feedforward neuralt nätverk. Men överlag så brister alla mina modeller i ter- mer av Sharpe ratio. Även om LSTM fungerar bättre än riktvärdet, överträffar det inte feedforward-nätverket med den komprimerade datamängden. Vi re- sonerar att detta är på grund av inputvariablerna som redan innehåller en hel del information över tid, som de senaste pristrenderna. Sammantaget presterar de autoencoderbaserade modellerna dåligt. Även om de linjära inkrementell PCA-baserade modellerna presterar bättre än de olinjära autoencoderbaserade modellerna, presterar de fortfarande sämre än riktvärdet.