Global ETD Search

1	Svenska män och kvinnor inför klimathotet : En kvantitativ studie om könsskillnader i inställning till klimatpolicys. Nordlund, Freja, Widmark, Ellen January 2023 (has links) Klimatförändringarna är en av vår tids största frågor. Hur länder, företag och individer ställer sig inför de pågående klimatförändringarna, är en viktig fråga för samhällsvetenskapen att analysera. De klimatpolicys som den svenska regeringen behöver ta ställning till kan ge förödande konsekvenser om dessa inte genomförs. Mycket tyder även på att kvinnor kommer att påverkas hårdare av klimatförändringarna samtidigt som att kvinnor i en svensk kontext är mer positivt inställda till klimatpolicys än män. Studiens syfte är att undersöka vilka egenskaper som skapar en mer eller mindre positiv inställning till klimatpolicys och huruvida dessa egenskaper skiljer sig mellan män och kvinnor. De teorier som studien använt sig av är könssocialisationsteorin, teorin om hegemonisk maskulinitet och Giddens teori om risksamhället. Studiens frågeställningar och hypoteser analyseras med enkätdata från SOM-undersökningen från 2021. Urvalet består av 1180 individer i 16 till 85 års ålder som år 2021 bodde i Sverige. För att pröva studiens hypoteser utfördes sex linjära regressioner. Två av dessa gjordes på hela urvalet och fyra av dessa gjordes separat för män och kvinnor. Resultaten visade ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys och kön. När oro inkluderades för hela urvalet påvisades ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys, kön och oro för klimatförändringarna. Resultatet för den uppdelade analysen visade att variablerna hade små men olika effekter på män och kvinnors inställning till klimatpolicys. För män uppvisades signifikanta samband för alla oberoende variabler (förutom för politisk inställning något till vänster). För kvinnor uppvisades signifikanta samband för alla variabler förutom ålder och socioekonomisk status. Regressionsmodellen med alla variabler inkluderade hade en sämre förklaringskraft för kvinnors inställning till klimatpolicys än för män. Att förklara vad som kan forma kvinnors inställning till klimatpolicys är en därför en viktig fråga för framtida forskning att ta vid. Klimatpolicy Klimatoro Könsskillnader Könssocialisationsteorin Hegemonisk maskulinitet Risksamhället Sociology Sociologi
2	Svaret är 42, men vad är frågan? : En analys av EMEC-modellen och dess effekter på svensk klimatpolitik André, Hampus, Jonsson, Max January 2015 (has links) EMEC är en allmänjämviktsmodell som har använts av Konjunkturinstitutet för att beräkna samhällsekonomiska kostnader av styrmedel, och utvärdera kostnadseffektivitet som en del av det svenska klimatpolitiska beslutsunderlaget. Med anledning av kritik som har riktats mot modellen har detta examensarbete syftat till att analysera EMEC och dess effekter i klimatpolitiken, samt belysa och diskutera aspekter som eventuellt behövs utvecklas eller hanteras på ett annat sätt i den svenska klimatpolicyutvärderingen. En intervju - och litteraturstudie bidrog med ett kontrasterande aktörsperspektiv på olika identifierade nyckelaspekter som sedan utgjorde ett ramverk för analysen av en efterföljande empirisk studie. Resultaten visar att det finns starka skäl att påstå att modellen har överskattat kostnader av utsläppsminskningar vilket sannolikt har påverkat Sveriges klimatpolitiska inriktning. I direkt anknytning till modellen argumenteras detta bero på svårigheten i att göra antaganden om framtida teknik-och prisutvecklingar, samt på modellens statiska utformning. I samband med modellens klimatpolitiska roll kan det argumenteras bero på ett relativt kortsiktigt tidsperspektiv och en endimensionell bedömning av klimatomställningens nytta i relation till klimatfrågans långsiktighet och flerdimensionella nyttosida. Det kan också påpekas att detta fördyrar klimatpolitiken på lång sikt. En alternativ klimatpolicyutvärdering tillämpar ett bredare grepp genom att exempelvis inkludera de dynamiska kostnader som är förknippade med inlåsningseffekter i kolintensiva strukturer, vilket med en kontrafaktisk jämförelse sänker kostnaden av en klimatpolicy. Vid fortsatt styrmedelsutvärdering med EMEC föreslås en förändring av hur resultaten ska tolkas. Givet att det politiska sammanhanget också fortsättningsvis kräver kvantitativa underlag finns det ett behov av en mer varierad klimatpolicyutvärdering, där också kvalitativa aspekter och fler indikatorer än BNP beaktas som komplement. / EMEC is a computational general equilibrium (CGE) model used for calculation of societal costs and evaluation of cost-effectiveness in the decision basis of Swedish climate policy. The model has been criticized for exaggerating societal costs of policies, exemplified by Sweden's relative decoupling of GDP and carbon dioxide emissions during 1990-2010. Thereby, one could argue that the model results possibly have led to less ambitious climate targets in Sweden. With the model's suitability being questioned and an expressed need for better climate policy evaluation, this master thesis aims to analyse EMEC and its effects on Sweden's climate policy. It also aims to highlight key aspects for improved climate policy evaluation. Literature and interview studies were conducted in order to form a balanced framework of different actors' perspectives on the issue. This related to several identified aspects that were considered important by the authors in the context of the EMEC model. The subsequent empirical study of three periods of Swedish climate-political processes used these results as a basis for discussion. The results imply that the critique about exaggerated costs very likely is justified, which probably also has affected Sweden's climate-political direction. Regarding the model itself, the principal reasons are argued to be its static nature and the difficulties associated with predicting future technological- and world-market price developments. Connected to the model's role, the principal reasons are argued to be rooted in its relatively short-term perspective and one-dimensional definition of benefits, compared to the long-term and multi-dimensional nature of a transition to a low-carbon society. These features have, in this study, been argued to weaken the long-term cost-effectiveness of Sweden's climate policy. The EMEC-model's principal effects in this respect have been constituted in the arguments for general policies over sector-specific goals as well as emission reductions abroad. An alternative evaluation framework would include a wider range of benefits and costs associated with climate policy, for example dynamic costs of lock-in effects in carbon intensive structures. This would decrease the costs of climate policy in a counter-factual comparison. It could be argued that a qualitative decision basis would be more appropriate considering the complexities and difficulties associated with modelling a largely uncertain future. Especially, since model results are based on the same historic trends that need to be abandoned in order to reach future climate targets. However, considering that the climate-political process demands a quantitative decision-basis, qualitative aspects should function as a complement and gain increased emphasis in the Swedish climate- political decision basis. This would purposively broaden the framework and serve as a necessary balance to the indications given by results on GDP. Given that the EMEC model to some extent continues to constitute a basis for climate policy, suggestions for alternative interpretations of the model results have also been provided. EMEC CGE-model climate policy climate economics policy evaluation. MEC allmänjämviktsmodell klimatpolicy klimatekonomi klimatpolitik styrmedels- utvärdering. Environmental Management Miljöledning
3	Vad är det (klimat)frågan om? : En diskursanalys av Sveriges klimatpolitiska handlingsplan / What is the (climate) matter? Karestrand, Amanda January 2021 (has links) Denna uppsats syftar till att klarlägga de diskurser som förekommer i Sveriges klimatpolitiska handlingsplan 2019/2020, i relation till perspektiven ekologisk modernisering, säkerhetisering och miljörättvisa. Genom en kritisk diskursanalys påvisas att handlingsplanen, som antas vara en produkt av de diskurser som förekommer i det svenska politiska samtalet generellt, i hög grad reproducerar en diskurs om ekologisk modernisering. Texten relaterar i mindre utsträckning till perspektiven säkerhetisering och miljörättvisa, och den förhärskande diskursen om ekologisk modernisering väcker frågor om hur exempelvis målkonflikter och rättighetsproblematik vid resursutvinning kommer att hanteras av politiken i framtiden. / The purpose of this thesis is to expose what discourses are present in the climate policy action plan presented by the Swedish government in 2019. The material is analysed through acritical discourse analysis, with the three theories of securitization, ecological modernizationand environmental justice as a theoretical frame. The results of the study show that in this particular document, the discourse of ecological modernization is highly present, whereas the discourse of securitization is only present in small parts. The discourse of environmental justice is hardly present at all, and this raises questions about how potential goal conflicts regarding resource extraction, in the name of green transitioning, will be handled by the political sphere in the future. Climate policy discourse analysis ecological modernization securitization environmental justice Klimatpolicy diskursanalys ekologisk modernisering säkerhetisering miljörättvisa Political Science Statsvetenskap
4	Domestic Organisations and Multi-Level Policy : An interview study of Swedish environmental non-governmental organisations influencing climate policy in a multi-level context Bergkvist Andersson, Magda January 2019 (has links) No description available. NGO Non-governmental organisations ENGO Non-governmental organizations Environment Climate policy Environmental organisations EU European Union Interviews Statskunskap Icke-statliga organisationer Miljöorganisationer Klimatpolicy Klimat EU Europeiska unionen Intervjustudie Political Science Statsvetenskap
5	National Appropriateness of International Climate Policy Frameworks in India, Brazil, and South Africa Upadhyaya, Prabhat January 2017 (has links) How does the international climate policy frameworks influence the domestic institutional responses to climate mitigation in emerging economies? And how, in turn, do domestic institutions and politics in emerging economies influence the fate of international climate policy frameworks? The thesis provides answers to these questions by studying domestic engagements with Nationally Appropriate Mitigation Actions in three emerging economies – India, Brazil, and South Africa. The thesis specifically studies how these engagements were influenced by the domestic institutional context provided by national climate policy, norms, and institutional capacity in the three countries. Drawing upon the variations in the engagements with nationally appropriate mitigation actions, made visible by use of the policy cycle as a heuristic device, the thesis informs the implementation of another nascent, yet prevalent, international climate policy framework – Nationally Determined Contributions. The thesis identifies how engagements with nationally appropriate mitigation actions varied in India, Brazil, and South Africa in agenda-setting, policy formulation, decision-making, implementation, and evaluation. In cases where international support is considered crucial for taking mitigation actions, external factors such as lack of clarity on definitional aspects and availability of international support can hamper the prospects of such frameworks at the agenda-setting and policy formulation stages. Efforts to engage with these frameworks under this uncertainty are held back by non-decisions, overriding national climate policy, as well as by uneven inter-ministerial coordination. The thesis argues that successful implementation of upcoming Nationally Determined Contributions will be influenced by a country’s ability to align them with its national climate policy, localization of the transnational norms, and the extent to which efforts to enhance institutional capacity for coordinating the implementation of national climate policy are made. In sum, the effective implementation of International Climate Policy Frameworks will be dependent on the willingness of the state to provide oversight and coordination, and clarity on the availability of international support. / Hur influerar ramverken för internationell klimatpolicy nationella institutionella åtgärder för att begränsa utsläpp av växthusgaser i framväxande ekonomier? Och hur påverkar, i sin tur, dessa länders nationella institutioner och politik dessa ramverk för internationell klimatpolicy? Denna avhandling studerar nationella engagemang i Nationellt lämpliga utsläppsminskande åtgärder (s.k. NAMAs) i tre framväxande ekonomier – Indien, Brasilien, och Sydafrika. Avhandlingen studerar i synnerhet hur dessa engagemang har påverkats av de tre ländernas nationella klimatpolicy, normer, och institutionella kapacitet. Genom att använda policycykeln som heuristiskt analysverktyg identifierar avhandlingen variationer i hur länderna utvecklat sitt engagemang i NAMAs. Avhandlingen visar att och hur engagemang med nationellt lämpliga utsläppsminskande åtgärder varierar mellan Indien, Brasilien, och Sydafrika vad det gäller fastställande av dagordning, policyformulering, beslutsfattande, implementering, och policyutvärdering. I de fall internationellt stöd anses vara avgörande för att vidta utsläppsminskande åtgärder kan externa faktorer såsom bristande definition av de internationella policyramverken för åtgärder samt tillgänglighet på internationellt stöd försvåra utsikterna för att internationella ramverk tas upp i de nationella dagordnings- och policyformuleringsstadierna. Arbetet med dessa ramverk försvåras även av icke-beslut och ojämn interministeriell koordinering samt om tvingande nationell klimatpolicy inte ligger i linje med de internationella besluten. Avhandlingens slutsatser har betydelse för implementeringen av ett annat framväxande ramverk för internationell klimatpolicy: Nationellt fastställda bidrag (s.k. NDC:er). En framgångsrik implementering av NDC:er kommer att influeras av en stats förmåga att anpassa dem till nationell klimatpolicy samt transnationella normer, så att dessa överensstämmer eller jämkas med nationella normer, samt den institutionella kapaciteten för att koordinera implementering av nationell klimatpolicy. En effektiv implementering av ramverk för internationell klimatpolicy kommer, sammanfattningsvis, att vara beroende av staters villighet att tillhandahålla tillsyn och koordinering, samt tydlighet vad gäller tillgänglighet till internationellt stöd. Policy process Institutions Domestic Politics National Climate Policy India Brazil South Africa Institutional Capacity Norms Nationally Determined Contributions Policyprocess Institutioner Nationell Klimatpolicy Indien Brasilien Sydafrika Institutionell kapacitet Nationellt Fastställda Bidrag. Climate Research Klimatforskning Environmental Sciences Miljövetenskap Globalization Studies Globaliseringsstudier Social Sciences Interdisciplinary Tvärvetenskapliga studier
6	Parisavtalets inverkan på utsläppsrättigheter : En undersökning av handeln med utsläppsrätter och dess förenlighet med Parisavtalets klimatmål / The impact of the Paris agreement on emission rights : An analysis of emissions trading and its compatibility with the Paris Agreement’s objective Ekstrand, Johan January 2022 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttjande- och överlåtelserätten av utsläppsrätter samt om dessa kan inskränkas under åberopande av Parisavtalet. Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft år 2016. Avtalet innebär huvudsakligen att ingående parter ska uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius, genom att minska utsläpp av växthusgaser. Avtalets målsättningar innebär inga skyldigheter för parterna, men trots det lades avtalet till grund för en nederländsk dom mot energikoncernen Shell år 2021. Domen innebär för Shell att minska utsläppen med 45 % fram till år 2030 i syfte att uppfylla Parisavtalet, vilket inskränker Shells utsläppsrättigheter. I artikel 3 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren av en utsläppsrätt har en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter. I artikel 12 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren har en rätt att överlåta utsläppsrätter till fysiska och juridiska personer inom unionen. När domen mot Shell inskränker nämnda artiklar, väcks intresset för dels hur exklusivt utsläppsrätter ägs, dels hur rätten att överlåta kan inskränkas. I Sverige regleras utsläppsrätter i lag (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser. Sverige har under lång tid framstått som en förebild i att visa resten av världen att man kan föra en offensiv klimat- och miljöpolitik och att fortsätta vara ett välfärdsland. Trots det, kommer Sverige under år 2022 inte lyckas uppfylla sin del av Parisavtalet om inte kraftigare minskningar genomförs, varför rättigheter om utsläpp kan komma att inskränkas även här. Kortfattat framgår följande av uppsatsen. Endast innehavandet av en utsläppsrätt innebär inte en juridisk rätt att släppa ut. För det erfordras tillstånd. Tillståndet är villkorat och utsläppsrätten måste nyttjas inom den tilldelade handelsperioden, vilket innebär att ett exklusivt ägande inte kan anses föreligga. Således uppfyller inte en utsläppsrätt Elgebrants villkor för begreppet egendom. Överlåtelserätten, som innebär en oinskränkt rätt att överlåta utsläppsrätter, faller emellertid under ett undantag vid tillämpning av Parisavtalet. Vidare har överlåtelserätten betydelse för statliga intäkter och företags överlevnad. En successiv minskning av växthusgaser är nödvändig för ett hållbart samhälle. Parisavtalet visar sig kunna inskränka nyttjande- och överlåtelserätten i Sverige under vissa förutsättningar. Försiktighetsprincipen, i 2 kap. 3 § miljöbalken, får även betydelse i frågan. paris agreement emission rights emissions miljöbalken trading objekt shell royal dutch shell cut judgement CO2 human rights climatepolicy reduce right of use transfer right COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser the precautionary principle the reasonableness balance property Elgebrant Millqvist Hill price phase in phase out naturskyddsföreningen IPCC IPCC-report holder natural person legal person environmental law NDC climate goal WWF the glass work programme emissions trading system allocation kyoto protocol incitement european climate law criticism Rom II regulation law invoke sweden parisavtalet utsläppsrättigheter utsläpp miljöbalken handelsobjekt koldioxid utsläppshandelsdirektivet shell shellmålet shelldomen utsläppsstrategi mänskliga rättigheter klimatpolicy minskning nyttjanderätt överlåtelserätt COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser försiktighetsprincipen rimlighetsavvägning egendom Elgebrant Millqvist Hill pris annullering naturskyddsföreningen utsläppsmål IPCC IPCC-rapport innehavare fysisk person juridisk person miljörätt NDC parisavtalets klimatmål WWF the glass work programme utsläppshandelssystem tilldelning kyotoprotokollet incitament europeiska klimatlagen kritik rom II förordning lag tillämpning åberopa sverige Law Juridik

1

Page generated in 0.0548 seconds