Syfte: Studien har två delsyften, det första delsyftet ämnar att testa ett kvantitativt tillvägagångssätt för att undersöka individers attityder till medborgargarden. Det andra delsyftet ämnar att hitta indikatorer på vad som kan tänkas ligga bakom individers attityder till medborgargarden. Studien har två frågeställningar, den första berör respondenternas förtroende till samhällsaktörer och attityden mot medborgargarden. Den andra frågeställningen berör respondenternas upplevda trygghet och attityden mot medborgargarden. Data/Metod: Studien använde sig av en webbenkät som skapats specifikt för studien. Enkäten lades ut på webbforumet Familjeliv och grannsamverkansgrupper på Facebook. Studien använde sig av ett bekvämlighetsurval vilket innebär att resultaten inte kunde generaliseras till en större population. För att mäta individernas attityder till medborgargarden konstruerades fyra scenariofrågor där respondenter fick avgöra om det som försiggick i respektive scenario var rätt eller fel. Enkätfrågor som berörde förtroende, upplevd trygghet, upplevd brottslighet och brottsutveckling var inspirerade av den tidigare forskningen. Resultat: Samband kunde fastställas mellan förtroendet till samhällsaktörer och en negativ attityd mot medborgargarden. Detta samband kvarstod efter kontroll för andra variabler i datamaterialet. Inte lika tydliga samband kunde konstateras för studiens andra frågeställning där varken upplevd brottslighet i bostadsområdet eller upplevd trygghet i bostadsområdet uppvisade tydliga samband. Samband kunde dock konstateras mellan rädslan för att gå ut när det är mörkt och inte bära större mängder kontanter samt attityden mot medborgargarden. Slutsats: Attityden till medborgargarden kunde delvis förklaras genom förtroendet till samhällsaktörer samt den upplevda tryggheten. Resultaten i studien gick i samma riktning som studiens teori och den tidigare forskningen och därmed återfanns indikatorer för vad som kan tänkas påverka attityden mot medborgargarden.

<p>Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen. Resultatet tyder på att en viktbaserad taxa ökar källsorteringen av plast- och pappersförpackningar samt tidningar, men för glas är resultatet inte statistiskt signifikant. Resultaten försvagas dock något av brister i det statistiska underlaget.</p>

Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen. Resultatet tyder på att en viktbaserad taxa ökar källsorteringen av plast- och pappersförpackningar samt tidningar, men för glas är resultatet inte statistiskt signifikant. Resultaten försvagas dock något av brister i det statistiska underlaget.

<p>Hälsa och arbetslivet är två nämnvärda faktorer i dagens samhälle. Inom många yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker få bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att många människor blir sjuka och sjukskriva. Ifrågasättande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit på tal där undersökningar först och främst har fokuserat på huruvida arbetstillfredsställelsen har effekt på arbetstagarens produktivitet, men även på huruvida den påverkar arbetstagarens hälsa (Freeman, 1999). Utifrån detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsställelsens samband på just individers hälsa. Syftet med den här studien är att undersöka om arbetstillfredsställelsens har ett samband med personers hälsa i Sverige. Studien är av kvantitativ ansats och baseras på data från år 2000s Levnadsnivåundersökning (LNU), utförd av Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet. LNU genomförs med hjälp av personliga intervjuer som besvarats av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (SOFI, 2009). Undersökningen innefattar drygt 3500 personer. Vi har använt Levnadsnivåundersökningen som underlag för en regressionsanalys där vi använt de variabler vi i samklang med teori tyckte var relevanta för vår undersökning. Våra fynd är i linje med tidigare forskning.</p><p>Vi har i vår studie funnit ett svagt samband mellan de förvärvsarbetandes arbetstillfredsställelse och deras självuppskattade hälsa.</p>

Hälsa och arbetslivet är två nämnvärda faktorer i dagens samhälle. Inom många yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker få bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att många människor blir sjuka och sjukskriva. Ifrågasättande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit på tal där undersökningar först och främst har fokuserat på huruvida arbetstillfredsställelsen har effekt på arbetstagarens produktivitet, men även på huruvida den påverkar arbetstagarens hälsa (Freeman, 1999). Utifrån detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsställelsens samband på just individers hälsa. Syftet med den här studien är att undersöka om arbetstillfredsställelsens har ett samband med personers hälsa i Sverige. Studien är av kvantitativ ansats och baseras på data från år 2000s Levnadsnivåundersökning (LNU), utförd av Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet. LNU genomförs med hjälp av personliga intervjuer som besvarats av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (SOFI, 2009). Undersökningen innefattar drygt 3500 personer. Vi har använt Levnadsnivåundersökningen som underlag för en regressionsanalys där vi använt de variabler vi i samklang med teori tyckte var relevanta för vår undersökning. Våra fynd är i linje med tidigare forskning. Vi har i vår studie funnit ett svagt samband mellan de förvärvsarbetandes arbetstillfredsställelse och deras självuppskattade hälsa.

<p>Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifter vi känner till. Regeringen har därför arbetat fram ett förslag till förbud mot kvicksilver som kemikaliereagens från år 2004. Detta förbud innebär att många laboratorier måste byta analysmetoder. Vid analys av COD_Cr används kvicksilversulfat för att minska interferens från klorid. Bravikens pappersbruk använder en COD_Cr-metod som innehåller kvicksilver. Syftet med denna undersökning har varit att ta fram en lämplig metod för att mäta syreförbrukning som ej innehåller kvicksilver vid analysen. </p><p>Två olika COD_Cr-analyser har utförts, en med kvicksilver och en utan. Dessa har sedan jämförts med statistiska tester. Resultatet visar att det är en skillnad mellan metoderna. Metoden utan kvicksilver visar signifikant högre värden än metoden med kvicksilver. En linjär regression visade att det fanns ett signifikant samband mellan metodernas resultat. Från den linjära regressionsanalysen har en ekvation mellan metoderna beräknats. Eftersom denna ekvation är beroende av vattnets kemiska sammansättning kan den dock inte appliceras på alla typer av vatten.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i antalet vänskapsrelationer mellan kvinnor och män, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta individerna träffar sina vänner kan hjälpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vänskap är utifrån olika vänskapsdefinitioner, samt varför vi har vänner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt i samhället, samt relationen mellan vänskap och genus. Korstabeller och en multipel linjär regressionsanalys har genomförts på datamaterialet som är hämtat ifrån Levnadsnivåundersökningen år 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhållanden som exempelvis vänner, familj, utbildning och arbetsförhållanden. I studien formulerades tre hypoteser, där resultaten till att börja med visade att kvinnor har färre vänskapsrelationer än män, samt att män är yrkesverksamma i större utsträckning och träffar sina nära vänner oftare jämfört med kvinnor. Den multipla linjära regressionsanalysen visade att kvinnor har färre vänner än män, men att skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta vännerna träffas inte helt kan förklara skillnaderna mellan kvinnors och mäns antal vänskapsrelationer.

Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifter vi känner till. Regeringen har därför arbetat fram ett förslag till förbud mot kvicksilver som kemikaliereagens från år 2004. Detta förbud innebär att många laboratorier måste byta analysmetoder. Vid analys av CODCr används kvicksilversulfat för att minska interferens från klorid. Bravikens pappersbruk använder en CODCr-metod som innehåller kvicksilver. Syftet med denna undersökning har varit att ta fram en lämplig metod för att mäta syreförbrukning som ej innehåller kvicksilver vid analysen. Två olika CODCr-analyser har utförts, en med kvicksilver och en utan. Dessa har sedan jämförts med statistiska tester. Resultatet visar att det är en skillnad mellan metoderna. Metoden utan kvicksilver visar signifikant högre värden än metoden med kvicksilver. En linjär regression visade att det fanns ett signifikant samband mellan metodernas resultat. Från den linjära regressionsanalysen har en ekvation mellan metoderna beräknats. Eftersom denna ekvation är beroende av vattnets kemiska sammansättning kan den dock inte appliceras på alla typer av vatten.

Studien syftar övergripande till att studera avancemangsmöjligheter inom Handelsbanken Capital Markets i relation till anställdas kön, uttagen föräldraledighet och anställningstid. Jämställdhet på en arbetsplats definieras i denna studie utifrån frekvensmått på 40/60 gällande kön, medan avancemangsmöjligheter definieras utifrån att besitta en chefsposition. Studiens avsikt är att besvara följande tre frågeställningar: Finns det ett samband mellan att besitta en chefsposition på Handelsbanken Capital Markets och könstillhörighet? Finns det ett samband mellan att ha en chefsposition och antal år arbetade på Handelsbanken Capital Markets? Fyra hypoteser har sedan framtagits ur tidigare forskning. Hypoteserna har sedan undersöks med hjälp av datamaterial framtaget av Handelsbanken Capital Markets HR-avdelning. Datamaterialet innefattar information om Handelsbanken Capital Markets samtliga 825 anställda från år 2019. Analyser görs sedan genom linjära regressionsanalyser och en korstabell. Resultaten i studien visar på att könsfördelningen av chefer är jämnt fördelat med 43 % kvinnor och 57 % män, vilket faller under frekvensmåttet 40/60. Vidare visar resultatet att anställda som tagit ut lång föräldraledighet inte är lika benägna att vara chef i jämförelse med anställda som tagit ut kort föräldraledighet samt att män som tagit ut lång föräldraledighet har lägre benägenhet att vara chef jämfört med kvinnor med lång föräldraledighet. En av fyra hypoteser stärks av studiens resultat. De slutsatser som dras är att Handelsbanken Capital Markets har en någorlunda jämställd arbetsplats kopplat till avancemangsmöjligheter.

<p>The goal of this paper is to examine whether the introduction of a qualifying day in the use of sick insurance in the Swedish welfare system resulted in an increase in the use of parental benefits as substitute to avoid the qualifying day. We believe that this could be the case because of the higher gain from the welfare system. We use OLS to perform a linear regression from a data set from the data base LINDA during 1991-1996. The results in this paper are that there is a significant increase in the parental benefit after the reform although there is a negative trend for parental benefit during the examined period.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av en karensdag i det svenska sjukförsäkringssystemet påverkade uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn. Tidigare studier påvisar att individer som har möjlighet att utnyttja förmånen, väljer att sjukanmäla barnet trots egen sjukdom för att minska inkomstbortfallet. Vi utför en linjär regressionsanalys på datamaterialet, bestående av paneldatabasen LINDA för åren 1991-1996. Resultaten påvisar en signifikant ökning i uttaget av tillfällig föräldrapenning i vår population efter införandet av en karensdag, samtidigt som en negativ trend i uttaget observeras.</p>