The purpose of this study is to examine the relationship between economic variables and the net migration that has occurred to the EU member countries over the time period 1993-2013. The discussion tackles the subject in both directions since the theories and the result tells there's a two-way connection between the variables. In order to answer the questions as presented in the study different regressions are being conducted using the Least Square Dummy Variable model and a panel data set. The data material as used in the study was taken from The Quality of Government Institute (QOG) and includes information on economic variables which based on past research is likely to have an effect on net migration. The dependent variable used is net migration and the independent variables are GDP per Capita, income distribution (Gini coefficient), unemployment, working age population, trade and childbirth. The results of the regressions show that the variables GDP per Capita, trade and childbirth have a significant correlation with net migration where GDP per Capita affects positively and the other negatively. A better financial situation increases the possibility of effective integration, which according to Strömbäck (2015) is a key factor for a good socio-economic outcomes of immigration. The analysis section deals with additional context and make connections between previous studies and the results of the test conducted in this study.

<p>På många håll i världen men inte i Afrika tar tillväxten fart. Det tycks inte som att de faktorer som hjälper andra kontinenter att nå tillväxt verkar tillväxtfrämjande i Afrika. En stor del av världens befolkning är i behov av en förbättrad välfärd och det är delvis upp till ekonomer att komma på en fungerande lösning.</p><p>Med hjälp av en regressionsanalys, innehållande fyra modeller, undersöks hur och i vilken grad erkända tillväxtvariabler; ekonomisk frihet, real BNP per capita, utbildningsgrad och utländska direktinvesteringar, kan förklara variationen av tillväxten i Afrika. Vi vill även kontrollera för variablerna ”andel HIV- och AIDS positiva” och ”korruptionsgraden”, då vi tror att dessa verkar tillväxthämmande i Afrika. Variablerna är valda med utgångspunkt i Solows tillväxtteori. Sekundärdata är hämtade från internationella databaser.</p><p>Resultatet visar att ekonomisk frihet verkar mycket positivt på tillväxten i Afrika. Även utländska direktinvesteringar visar ett positivt samband med tillväxten. Utbildningsgrad och låg real BNP per capita visar dock ett svagt negativt samband med tillväxt. Variablerna HIV/AIDS och korruptionsgrad visar ingen signifikans.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utreda om, och under vilka omständigheter, lagstiftning är en effektiv metod för att motverka barnarbete. Vi baserar undersökningen på en teoretisk modell där inkomstnivå och inkomstfördelning är faktorer som påverkar effekten av en lagstiftning. I den empiriska delen utför vi regressionsanalyser med andelen barnarbete som beroende variabel. Våra resultat tyder inte på att låg inkomstnivå är ett hinder för att lagstiftning mot barnarbete ska vara verkningsfullt. Däremot visar vår undersökning att ekonomisk jämlikhet är en förutsättning för att lagstiftning ska ge effekt.</p>

<p>År 1998 ändrades den svenska socialtjänstlagen vilket innebär att kommuner numera själva kan välja att tillämpa striktare regler gentemot individer som uppbär socialbidrag. Syftet med denna undersökning är att pröva huruvida ett striktare förhållningssätt till utbetalning av ekonomiskt bistånd påverkar individers benägenhet att träda in i socialbidragstagande.</p><p>Resultatet tyder på att hårdare regler totalt sett verkar minska andelen nya socialbidragstagare där den tydligaste effekten uppvisas bland invandrare och hushåll med barn.</p>

Uppsatsens syfte är att beskriva prisbildningen på bostadsfastigheter i landsbygdsområden med fokus på tomtstorlekens betydelse. Ett urval av fastighetsdata studeras med hjälp av regressionsanalys. De genomförda regressionsanalyserna har genomgående höga förklaringsgrader och visar ett starkt samband mellan tomtens storlek och fastighetens försäljningspris.

På många håll i världen men inte i Afrika tar tillväxten fart. Det tycks inte som att de faktorer som hjälper andra kontinenter att nå tillväxt verkar tillväxtfrämjande i Afrika. En stor del av världens befolkning är i behov av en förbättrad välfärd och det är delvis upp till ekonomer att komma på en fungerande lösning. Med hjälp av en regressionsanalys, innehållande fyra modeller, undersöks hur och i vilken grad erkända tillväxtvariabler; ekonomisk frihet, real BNP per capita, utbildningsgrad och utländska direktinvesteringar, kan förklara variationen av tillväxten i Afrika. Vi vill även kontrollera för variablerna ”andel HIV- och AIDS positiva” och ”korruptionsgraden”, då vi tror att dessa verkar tillväxthämmande i Afrika. Variablerna är valda med utgångspunkt i Solows tillväxtteori. Sekundärdata är hämtade från internationella databaser. Resultatet visar att ekonomisk frihet verkar mycket positivt på tillväxten i Afrika. Även utländska direktinvesteringar visar ett positivt samband med tillväxten. Utbildningsgrad och låg real BNP per capita visar dock ett svagt negativt samband med tillväxt. Variablerna HIV/AIDS och korruptionsgrad visar ingen signifikans.

Syftet med denna uppsats är att utreda om, och under vilka omständigheter, lagstiftning är en effektiv metod för att motverka barnarbete. Vi baserar undersökningen på en teoretisk modell där inkomstnivå och inkomstfördelning är faktorer som påverkar effekten av en lagstiftning. I den empiriska delen utför vi regressionsanalyser med andelen barnarbete som beroende variabel. Våra resultat tyder inte på att låg inkomstnivå är ett hinder för att lagstiftning mot barnarbete ska vara verkningsfullt. Däremot visar vår undersökning att ekonomisk jämlikhet är en förutsättning för att lagstiftning ska ge effekt.

År 1998 ändrades den svenska socialtjänstlagen vilket innebär att kommuner numera själva kan välja att tillämpa striktare regler gentemot individer som uppbär socialbidrag. Syftet med denna undersökning är att pröva huruvida ett striktare förhållningssätt till utbetalning av ekonomiskt bistånd påverkar individers benägenhet att träda in i socialbidragstagande. Resultatet tyder på att hårdare regler totalt sett verkar minska andelen nya socialbidragstagare där den tydligaste effekten uppvisas bland invandrare och hushåll med barn.

Relativt få studier har undersökt tränarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att många är överens om att tränaren är en viktig person inom idrott (Frederick &amp; Ryan, 1995). Syftet var därför att studera tränarens beteende och hur detta förhåller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie är en enkätundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att undersöka sambandet mellan ledarskap från tränaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt tränarens fokusering på utveckling av idrottsliga färdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation. Mindre självbestämd motivation var däremot förknippad med låg tillfredsställelse med sin egen prestation. Studien visade också att amotivation var högre ju äldre spelaren var, vilket är viktigt för tränare att känna till och försöka motverka för att kunna behålla fler unga flickor inom idrotten.

Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen. Resultatet tyder på att en viktbaserad taxa ökar källsorteringen av plast- och pappersförpackningar samt tidningar, men för glas är resultatet inte statistiskt signifikant. Resultaten försvagas dock något av brister i det statistiska underlaget.