ABSTRACT Title: The exact title used in the thesis will be mentioned here.Level: Bachelor thesis in BusinessAuthor: Mattias Lindqvist & Jonas TesfaySupervisor: Peter LindbergDate: 2011 – JuneAim: In Sweden the representation of women on company boards is discussed extensively. It has also been suggested that regulations such as quotas should be imposed, in hopes of getting the gender balance on the board of directors. Measures such as these have been presented when this problem attacks our democratic values about how a society should look like. The aim is to study and analyze whether there is any connection between the return on assets and the proportion of women on company boards.Method: The paper is made from a quantitative with a deductive approach. We have collected our data between the years 2005-2009 for all listed companies on the Stockholm Stock Exchange with headquarters in Sweden. Using the databases Retriever and SIS Ägarservice, all collected secondary data have been validated. We have done a regression analysis using TSP Version 5.0.Result & Conclusions: We have in this study demonstrated that there is no correlation between the return on assets and the share of women in the board of directors. However one reason for the increase of women in the board of directors could be caused by the public debate about women.Suggestions for future research: Our proposal for further research is to locate the variables that have a higher coefficient of determination. Another proposal is to investigate the reasons for more women appointed to the board because the company already has a high profitability. A third issue is to measure non-visible variables.Contribution of the thesis: We believe that the contribution is the non-correlation result between the percentage of women on the board and return on assets.Key words: Return on total assets, Women, Boards of companies, Risk Aversion

Ekonomiska problem kan ses som den främsta anledningen till att företag går i konkurs och startskottet är oftast förknippat med likviditetsbrist. Tidigare forskning om likviditetens betydelse är inte entydig. Empiriska resultat tyder snarare på att det kan finnas en avvägning mellan likviditet och lönsamhet. Denna studie avser att utveckla och testa teoretiska förklaringar för att visa vilket inflytande kassalikviditeten har för företagsprestationer. Studien syftar även till att utveckla en förståelse för vilka faktorer som i sin tur påverkar ett företags kassalikviditet. Empiriskt baseras studien därför dels på en kvantitativ del där data från 8 608 aktiebolag i Norrbotten användes i syfte att analysera hur kassalikviditet påverkar företagsprestationer. Den andra delen är en kvalitativ analys baserad på intervjuer utförda på 10 företagsledare. Syftet med den kvalitativa analysen är att ta reda på hur respondenterna ser på kassalikviditet och vilka faktorer som dem främst ser påverkar den. Resultat från regressionsanalyser visar på signifikanta samband mellan företags kassalikviditet och dess prestationer. Resultaten visar att sambanden är icke-linjära och att de följer formen för så kallade inverterade U, vilket innebär att företags kassalikviditet är positivt relaterat till företagets prestationer upp till en viss punkt varefter ökad likviditet påverkar vidare prestationer negativt. Resultat från den kvalitativa analysen visar att en stor del av skillnaden i hur kassalikviditet används som styrmått ligger i vilket perspektiv ledningsgruppen har på nyckeltalet. Respondenter som uttalar sig för företag med hög kassalikviditet anger överlag att likviditet ska fungera som en buffert och säkerhet mot framtida marknadsförändringar medan respondenter som uttalar sig för företag med låg kassalikviditet anger att likviditet framförallt ska arbeta och vara verksamt. Studien visar att kassalikviditet är ett centralt nyckeltal som kan påverka ett företagsprestationer såväl positivt som negativt och det framgår att nyckeltalet används olika beroende på företagsledningens inställning till likviditet som arbetande resurs alternativt som riskbuffert. Studiens resultat har implikationer för utformning av ekonomisk styrning.

Background: It is today common for companies to provide some sort of incentive for CEO's and senior management positions to motivate, retain and benefit employees within a company. This is in order to drive the goals of the CEO and management in the direction that is desired by the owner. Currently, the Swedish centre-right government has forbidden the use of such variable pay within state-owned companies. There are two different attitudes to variable pay, one that is in favour and one that rejects it. However most people agree on the fact that a well-functioning incentive scheme can be of great strategic importance for a company. Approach: has variable pay to CEO's had any effect on the company's profitability. Aim: the aim of the study is to compare companies who use variable pay to CEO's with companies that do not in relation to their profitability in terms of profit margins, yearly performance, returns on total capital and returns on equity. Method: the study uses a quantitative approach. The statistical methods that are used to answer the research question are linear and logistic regression analyses of 51 publicly owned companies in Sweden. The statistical analyses utilises an existing database (Affärsdata) which has information based on the companies’ annual report. Due to the fact that the database lacked information concerning incentive schemes, this information was retrieved manually from the company websites (annual financial reports). The research approach is deductive as we have used a range of theories which we thereafter test through our empirical analysis. Results: The results for the linear regressions show that variable pay to CEO has little or no connection to the degree of the company’s profitability. The logistic regressions show a positive significant relationship between variable pay and the company’s odds of being profitable or not. Conclusion: The study shows that variable pay to the CEO is unlikely to have a big impact on the degree of profit or loss for a company. It does however show that variable pay to the CEO is of importance in terms of whether the company makes a profit or not. / Bakgrund: Det är idag vanligt att företag använder sig av någon typ av incitament till VD och ledande befattningshavare. Syftet är att motivera, behålla och gynna anställda inom ett företag.  Detta för att kunna styra VD och ledningens mål i den riktning ägaren önskar. I dagsläget har den borgerliga regeringen i Sverige beslutat om att bruket av rörlig ersättning inom statligt ägda företag är förbjudet. Uppfattningar kring företags tillämpande av rörlig ersättning skiljer sig från de som helt förkastar användandet till de som fullt ut förespråkar dem. Däremot är de flesta överens om att ett fungerande incitamentsprogram kan vara av stor strategisk betydelse för ett företag. Problemformulering: Har rörlig ersättning till VD någon effekt på företagets lönsamhet? Syfte: Syftet med studien är att jämföra företag som använder sig av rörlig ersättning till VD med företag som inte gör det med avseende på deras lönsamhet i form av vinstmarginal, årets resultat, avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. Metod: Studien har en kvantitativ ansats. De statistiska metoder som används för att besvara forskningsfrågan är linjär och logistisk regressionsanalys av 51 publika aktiebolag i Sverige. De statistiska analyserna grundar sig på en existerande databas (Affärsdata) som tillhandahåller information om företagens årsredovisningar. Då databasen saknade information kring incitamentsprogram hämtades denna information in manuellt via de studerade företagens hemsidor (årsredovisningar). Ansatsen är deduktiv då vi valt att utgå från en uppsättning teorier som vi därefter prövar med hjälp av våra empiriska analyser. Resultat: Resultaten för de linjära regressionerna visar att rörlig ersättning till VD har en obetydlig koppling till företagets grad av lönsamhet eller förlust. De logistiska regressionsanalyserna visade emellertid att rörlig ersättning till VD har betydelse för huruvida företaget går i vinst eller förlust. Slutsats: Studien visar att rörlig ersättning till VD troligtvis inte har en så stor betydelse för graden av vinst eller förlust för ett företag, men däremot för huruvida företaget går med vinst eller inte.

Bakgrund: Samhällsintresset bland konsumenter har ökat, vilket har bidragit till att både svenska och internationella företag måste agera och ta sitt sociala ansvar.  Hållbarhet berör alla företag runt om i världen och i takt med detta skapas en angelägenhet för företag att arbeta i linje med CSR (Corporate Social Responsibility). Hur mycket ansvar ska företagen ta? Är målet att endast uppnå vinstmaximering eller ska CSR-perspektivet tas i beaktning? Syfte: Syftet i denna studie är att undersöka hur CSR-arbete påverkar svenska företags finansiella prestanda, med avseende på lönsamhet (CFP). Metod: Denna studie har använt en deduktiv kvantitativ metod, för att kunna besvara studiens frågeställning samt uppfylla syftet. Folksams rapport “Index för ansvarsfullt företagande” användes för att operationalisera CSR-variabeln och Tobin’s Q, ROE, ROA samt vinstmarginal användes för att operationalisera lönsamhet. För att undersöka vilket samband som råder genomfördes multipel regressionsanalys. Slutsats: Studiens resultat påvisar att det råder ett negativt samband mellan CSR och lönsamhetsmåttet ROE. Resterande lönsamhetsmått Tobin’s Q, ROA och vinstmarginal råder det inget samband, då det inte går att statistiskt påvisa. / Background: Consumer interest in the community has increased, which has helped both Swedish and international companies to act and take their social responsibility. Sustainability affects all companies around the world and, such as, creates an issue for companies to work with CSR (Corporate Social Responsibility). How much responsibility should companies take? Is the goal to only maximize profits, or should the CSR-perspective be considered? Purpose: The purpose of this study is to examine how CSR affects Swedish company’s financial performance, in terms of profitability (CFP). Methodology: This study has used a deductive quantitative method to be able to make a statistical generalization, to answer the question of the study as well as fulfillment the purpose. Folksam’s report “index för ansvarsfullt företagande” was chosen to operationalize the CSR-variable, and Tobin’s Q, ROE, ROA och profitmargin were used to operationalize profitability. To examine how CSR affects financial perfomance a multiple regression analysis was used. Conclusion: The studys results indicate that there is a negative correlation between CSR and ROE. Remaining profitability Tobin’s Q, ROA and profitmargin indicates that there is no significant correlation between CSR and profitability.

Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.

Denna studies syfte var att analysera sex nyckeltal och se vilka samband dessa hade på riskbuffert sysselsatt kapital. Studien utfördes på 796 små byggbolag i Sverige under perioden 2009–2016 med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretisk referensram användes working capital management och finansiell oro. Studien resulterade i att kapitalets omsättningshastighet, skuldränta och rörelsekapital/totala tillgångar uppvisade signifikanta negativa samband med riskbuffert sysselsatt kapital. Räntetäckningsgrad och avkastning på totalt kapital resulterade i signifikanta positiva samband med riskbuffert sysselsatt kapital. Skuldsättningsgrad resulterade intressant nog i ett icke signifikant negativt samband. Slutligendiskuterades byggbolagens sannolikhet för finansiell oro utifrån respektive nyckeltal. / The aim of this study was to examine the relation between six independent key ratios with riskbuffer on capital employed. The study was conducted on 796 small construction enterprises in Sweden during 2009–2016 with a binary logistic regression model. As theoretical framework, working capital management and financial distress was applied. The study concluded that the capital turnover rate, interest payable and working capital to total assets had significant negative relations with riskbuffer on capital employed. However, the interest cover ratio and return on total assets were both significant positively related withriskbuffer on capital employed. Debt-to-equity ratio resulted interestly enough in a nonsignificant negative relation. Lastly, with regards taken to every respective key ratio, the probability of financial distress among the construction firms was discussed.

Syfte: Undersökningen syftar till att utifrån teorier kring kapitalstruktur och empiriska samband mellan skuldsättning och lönsamhet diskutera hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning. Metod: Undersökningen är gjord enligt kvantitativ forskningsmetod. Sekundärdata hämtas och analyseras med statistiska metoder. Resultaten diskuteras med teoretisk referensram. Slutsats :Studiens empiriska resultat visar på ett signifikant negativt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROA ​ ), samt ett signifikant positivt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROE ​ ). De empiriska resultaten tyder på att hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning beror på hur lönsamhet mäts. / Purpose: This study aims to; from theories of capital structure and empirical relations between debt and profitability discuss how debt can be used in management control. Method: This study follow quantitative research method. Secondary data is retrieved and analyzed by statistical methods. The results are discussed with the theoretical framework. Conclusion: Empirical results indicate a significant negative relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROA ​ ), followed by a significant positive relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROE ​ ). Empirical results further suggest that the measure of profitability is crucial for how debt can be used in management control.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den relation som finns mellan företagsmässiga faktorer, som enligt teori och tidigare litteratur kan påverka företags hållbarhetsredovisning, och deras ESG-betyg. Följaktligen är syftet även att undersöka om det finns skillnader i hållbarhetsredovisningen för medlemsländer i EU och övriga länder i regionen Europa, för att utröna om den Europeiska unionens lagar och regler har spridits över gränser och på så sätt institutionaliserats. Metod: Studien använder sig av en deduktiv ansats med en kvantitativ metod, för att undersöka data insamlad från årsredovisningar via databasen Refinitiv för perioden 2020–2023. ESG-betyg generareas av databasen och är inhämtat i samband med övriga data. Urvalet består av cirka 2 500 publika företag inom regionen Europa. De hypoteser som studien leder fram till testas stegvis genom multipel regressionsanalys. Den beroende variabeln är ESG-betyg och de oberoende är finansiell styrka, FoU, EU samt miljökänslig bransch. Studien använder sig även av två kontrollvariabler; företagsstorlek samt skuldsättningsgrad. Slutsats: Undersökningen kunde lokalisera ett negativt signifikant samband mellan ESG och finansiell styrka. Det styrker viss tidigare forskning som påvisat ett negativt samband mellan dessa variabler. Resultatet går i linje med intressentteorin, de företag som tar sitt sociala ansvar kan välja att avstå från lukrativa affärsmöjligheter och kan där med inneha en lägre finansiell styrka. Studien kunde även se signifikanta positiva samband mellan ESG och FoU samt EU tillhörighet. En slutsats som dras från detta resultat är att de företag som investerar i FoU även tenderar att ha en starkare hållbarhetsredovisning och tar sitt sociala ansvar. Studien styrker uppfattningen om att innovation är nyckeln till hållbarhet. Originalitet/värde: Tidigare studier som har undersökt sambandet mellan hållbarhetsredovisning och företagsmässiga faktorer har kontradiktoriska resultat. Därmed finns det utrymme för att vidare undersöka dessa samband och bekräfta eller dementera tidigare forskning. Denna studie bidrar till ökad kunskap för relationen mellan ESG och företagsmässiga faktorer för publika företag inom Europa. Studien belyser även skillnader som finns på detta område mellan företag med huvudkontor inom EU och de företag som är belägna i övriga Europa. / The purpose of this study is to examine the relationship between corporate factors, which according to theory and previous literature can influence their sustainability reporting, and their ESG score. Consequently, the aim is also to investigate if there are differences in sustainability reporting among EU member countries and other countries in the European region, in order to determine if the laws and regulations of EU have spread across borders and thereby institutionalized. Method: The study employs a deductive approach with a quantitative method to examine data collected from annual reports through the Refinitiv database for the period 2020-2023. ESG scores are generated by the database and are obtained alongside other data. The sample consists of approximately 2,500 public companies within the European region. The hypotheses generated by the study are assessed incrementally through multiple regression analysis. The dependent variable is the ESG score, and the independent variables are financial strength, R&D, EU membership, and environmentally sensitive industry. The study also includes two control variables: company size and leverage ratio. Conclusion: The study was able to identify a significant negative relationship between ESG and financial strength. This supports previous research that has demonstrated a negative association between these variables. The result aligns with stakeholder theory, as companies that prioritize social responsibility may choose to forgo lucrative business opportunities, potentially leading to lower financial strength. The study also found significant positive relationships between ESG and R&D as well as EU membership. A conclusion drawn from these findings is that companies investing in R&D also tend to have stronger sustainability reporting and demonstrate social responsibility. The study reinforces the belief that innovation is the key to sustainability. Originality/Value: Previous studies examining the relationship between sustainability reporting and corporate factors have yielded contradictory results. Therefore, there is room for further investigation to confirm or refute prior research. This study contributes to increased knowledge regarding the relationship between ESG and corporate factors for public companies within Europe. The study also highlights differences in this area between companies headquartered in the EU and tho

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det statistiska signifikanta sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap. Det görs under tidsperioden före samt under Covid-19 och studien använder sig av ett antal variabler för att kunna analysera ett potentiellt samband över en femårsperiod. Uppsatsen undersöker även om det eventuella sambandet ändras av Covid-19 pandemin. Studien har utgått ifrån en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att ge svar på forskningsfrågan har paneldata regressioner genomförts på 30 bolag noterade på OMXS Large Cap för perioderna 2017-2019 och 2020-2021. Studien kommer fram till att det finns statistiskt signifikanta samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet avseende vissa variabler samtidigt som studien finner att det inte finns samband för vissa andra variabler. Resultaten visar på både negativa och neutrala samband och slutsatsen att hög skuldsättningsgrad har en negativ effekt på lönsamhet dras, vilket stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet. Sambanden som hittades visade sig ändras mellan perioden innan och under Covid-19 / The purpose of this study is to investigate the statistically significant relationship between capital structure and profitability for companies listed on OMXS Large Cap. This is done in connection with Covid-19 and the study uses a number of variables to analyze a potential relationship over a five-year period. The study  further examines if the possible relationship is affected by Covid-19. The study has been based on a quantitative method with a deductive approach. In order to answer the purpose of the study, the authors have carried out panel data regressions on 30 companies listed on OMXS Large Cap for the periods 2017-2019 and 2020-2021. The study finds that there exists statistically significant relationships between capital structure and profitability for some of the variables, whilst other variables show no significance. The results show both negative and neutral relations and the conclusion that a higher debt ratio has a negative effect on profitability is drawn, showing the same result as previous research. The results also show that the relationships differ from before the pandemic period to under.