Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv. Under tidsperioden 1999-2007 har 50 bolag studerats, varav 26 bolag under nioårsperioden i princip alltid haft aktierelaterade incitamentsprogram och 24 bolag i princip aldrig haft det. Medelvärden har beräknats för respektive bolagsgrupps omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital och har därefter ställts mot varandra i diagram.Kontentan av gjord undersökning är att det inte finns några tydliga samband mellan bolag med aktierelaterade incitamentsprogram, bolag utan sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling sett till omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital. Efter att ha utfört 18 hypotesprövningar har den inledningsvis ställda hypotesen förkastats. Genomförd studie visar därmed att företag som har aktierelaterade incitamentsprogram inte har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det. / Uppsatsnivå: D

Syftet med uppsatsen är att undersöka användandet av incitamentsprogram och dess inverkan på företagens prestation. Som mått på företagens prestation används utvecklingen i avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och Market to Book (M/B). Uppsatsen undersöker vidare möjliga samband mellan företagens ägarkoncentration och dess användande av incitamentsprogram. Undersökningen utfördes genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under en period på tio år med slutår 2015. Studien genomfördes på alla företag som var noterade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap under den undersökta perioden. Inget statistiskt signifikant samband kunde identifieras mellan användandet av incitamentsprogram och företagens avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och M/B. Det påträffades dock ett samband mellan ägarkoncentrationen och användandet av incitamentsprogram. Vid en låg ägarkoncentration ökar sannolikheten att företaget använder sig av någon form av incitamentsprogram. Aktieprogram visade sig vara det vanligast förekommande incitamentsprogrammet.

Sverige står inför en stor omställning inom energisektorn. Det finns mål om mycket mer förnybar energi som kräver mer kraftanläggningar de kommande åren. Men redan nu har många anläggningar för förnybar kraft kommit till. En del i det har varit de kooperativa energiföretagen som detta arbetet kommer fördjupa sig inom. Mer specifikt kommer det att undersökas vad medlemmar i kooperativen får ut ekonomiskt av sina medlemskap. Detta sker genom att primärt undersöka avkastningen på eget kapital. Mer forskning om kooperation är också efterfrågat av såväl företagsledare som akademin, som båda anser att kooperationen är negligerad inom forskningen. 39 ekonomiska föreningar inom energibranschen ingick i denna studien. Begränsning skedde till dem som är registrerade som arbetsgivare. Föreningarnas avkastning på eget kapital har tagits fram som helhet och vidare undersöks faktorer som påverkar avkastningen. Faktorerna har tagit fram med hjälp av resursbaserad teori och kan vara egenskaper hos företag eller vissa bolagstyper. En kvantitativ metod har använts där främst hypotesprövning har använts. Undersökningen kom fram till några faktorer som påverkar avkastningen och ett par faktorer som inte riktigt klarar kraven som våra metoder kräver, men som är nära att göra det. Medlemsengagemang som resurs ökar avkastningen på eget kapital och minskar personalkostnaderna. Engagemanget minskar dock desto större kooperativet blir. Vindkraftskooperativ är vidare mer lönsamma ju äldre kraftverk dem har. I övrigt kan noteras att signifikanta resultat är nära för att elhandelsföretag och fjärrvärmeproducenter är mer lönsamma än övriga kooperativa energiföretag med personal. / Sweden is approaching a major change within its energy sector. There are goals for renewable energy that requires the construction of more facilities Although, a lot of facilities for renewable energy have already been constructed. Which the cooperative energy companies have been a part of, which this paper will focus on. More specifically, this paper will examine their members' financial gains from their memberships. This has been conducted primarily by looking at return on equity. More studies about cooperatives is requested by both corporate leaders and academics who both agree that cooperatives are neglected in research. 39 cooperatives from the energy sector were included in this study. The study was limited to those who were registered as employers. The cooperative companies return on equity was calculated as a whole and thereafter the factors which had an effect on it were examined. The factors were picked with the help of a resource based view and could for example be a company's properties or type of company. A quantitative method has been used with hypothesis testing. This paper concludes that some factors affect the return on equity and two other factors were on the verge of affecting it, but did not pass the requirements that our methods demanded. The members' engagement as a resource increases both the return on equity and decreases personnel costs. However, the engagement becomes lower the larger the cooperative becomes. Moreover, the windpower cooperatives had higher returns the older their plants were. Also, we noticed that companies within electricity trading and district heating are close to receiving significant levels regarding their companies being more profitable than the other cooperative energy companies who were registered as employers.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns något sammanband mellan hållbarhetsarbete och lönsamheten hos de företag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholm.    Metod: För att uppnå syftet med studien har en kvantitativ metod använts. En tvärsnittsdesign har varit grunden för de statistiska undersökningarna. Den empiriska data som har samlats in är av sekundär art där hållbarhetsarbetet har operationaliserats med hjälp av Folksam index för året 2013. Måtten på företagens lönsamhet består av nyckeltalen avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital och vinstmarginal. Dessa mått är inhämtade från företagens årsredovisningar från räkenskapsåret 2015. Vidare har den insamlade data analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, Pearsons korrelationstest och linjära regressioner. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar hur ett positivt samband finns mellan samtliga nyckeltal som berör den finansiella lönsamheten i företagen och dess redovisade hållbarhetsdata. Avkastningen på eget kapital har ett svagt positivt samband med en signifikansnivå på 0,05. Avkastning på sysselsatt kapital har ett svagt positivt samband där signifikansnivån 0,1 analyserades. Vinstmarginalen har det starkaste sambandet med en förklaringsgrad på 52,1 procent och en signifikansnivå på 0,01. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att göra en studie under en längre period, men även att jämföra hållbarhetsarbete inom Europa. Den nya lagen som träder i kraft under 2017 är även en intressant ståndpunkt. Detta för att se hur det kan påverka sambandet mellan hållbarhetsarbete och lönsamhet.   Uppsatsens bidrag: Denna studies praktiska bidrag visar hur sambandet mellan noterade företag hållbarhetsarbete och lönsamhet ser ut. År 2013 var de ungefär 226 företag som redovisade sitt hållbarhetsarbete vilket även utformar studiens population. Det teoretiska bidraget i denna studie är att se vilket samband hållbarhetsarbete och lönsamhet verkligen har och studien berör tre olika mått på företagens finansiella prestation. Samt om det förekom ett positivt, negativt eller neutralt samband mellan den beroende och oberoende variabeln. / Aim: The aim of this study is to investigate whether there is a relationship between sustainability performance and profitability of the companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Method: In order to achieve the aim of the study a quantitative method used. A cross-sectional design has been the basis of the analyses. The empirical data that have been collected from the secondary nature in which sustainability work has been operationalized with the help of Folksam Index for the year 2013. The dimensions of financial performance consist the keywords, return on equity, return on capital employed and profit margin. These measurements are obtained from annual reports from the year of 2015. Furthermore, the collected data were analyzed using descriptive statistics, Pearson correlation test and linear regressions. Results & Conclusions: Our results demonstrate how a positive correlation exists between all the key figures relating to the financial profitability of businesses and its reported sustainability data. Return on equity has a weak positive correlation with a significance level of 0.05. After the analyze return on capital employed has a weak positive correlation with significance level of 0.1. The profit margin has the strongest relationship with an explanation rate of 52.1 percent and a significant correlation at a significance level of 0.01. Suggestions for future research: A proposal for further research is to make a study for a longer period, but also to compare the different European countries CSR. The new law that takes effect in 2017 is also an interesting position to see how it affects the relationship between CSR and corporate profitability during a specific timeline. Contribution of the thesis: This study practical contribution shows how the relationship between listed companies' sustainability performance and profitability looks. In 2013 it was approximately 226 companies that reported its sustainability work and these companies are the population in this study. The theoretical contribution of this study was to see what connection work on sustainability and profitability, indeed, and the study involves three different measures of corporate financial performances. If there was a positive, negative or neutral relationship between the dependent and independent variable.

Background: It is today common for companies to provide some sort of incentive for CEO's and senior management positions to motivate, retain and benefit employees within a company. This is in order to drive the goals of the CEO and management in the direction that is desired by the owner. Currently, the Swedish centre-right government has forbidden the use of such variable pay within state-owned companies. There are two different attitudes to variable pay, one that is in favour and one that rejects it. However most people agree on the fact that a well-functioning incentive scheme can be of great strategic importance for a company. Approach: has variable pay to CEO's had any effect on the company's profitability. Aim: the aim of the study is to compare companies who use variable pay to CEO's with companies that do not in relation to their profitability in terms of profit margins, yearly performance, returns on total capital and returns on equity. Method: the study uses a quantitative approach. The statistical methods that are used to answer the research question are linear and logistic regression analyses of 51 publicly owned companies in Sweden. The statistical analyses utilises an existing database (Affärsdata) which has information based on the companies’ annual report. Due to the fact that the database lacked information concerning incentive schemes, this information was retrieved manually from the company websites (annual financial reports). The research approach is deductive as we have used a range of theories which we thereafter test through our empirical analysis. Results: The results for the linear regressions show that variable pay to CEO has little or no connection to the degree of the company’s profitability. The logistic regressions show a positive significant relationship between variable pay and the company’s odds of being profitable or not. Conclusion: The study shows that variable pay to the CEO is unlikely to have a big impact on the degree of profit or loss for a company. It does however show that variable pay to the CEO is of importance in terms of whether the company makes a profit or not. / Bakgrund: Det är idag vanligt att företag använder sig av någon typ av incitament till VD och ledande befattningshavare. Syftet är att motivera, behålla och gynna anställda inom ett företag.  Detta för att kunna styra VD och ledningens mål i den riktning ägaren önskar. I dagsläget har den borgerliga regeringen i Sverige beslutat om att bruket av rörlig ersättning inom statligt ägda företag är förbjudet. Uppfattningar kring företags tillämpande av rörlig ersättning skiljer sig från de som helt förkastar användandet till de som fullt ut förespråkar dem. Däremot är de flesta överens om att ett fungerande incitamentsprogram kan vara av stor strategisk betydelse för ett företag. Problemformulering: Har rörlig ersättning till VD någon effekt på företagets lönsamhet? Syfte: Syftet med studien är att jämföra företag som använder sig av rörlig ersättning till VD med företag som inte gör det med avseende på deras lönsamhet i form av vinstmarginal, årets resultat, avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. Metod: Studien har en kvantitativ ansats. De statistiska metoder som används för att besvara forskningsfrågan är linjär och logistisk regressionsanalys av 51 publika aktiebolag i Sverige. De statistiska analyserna grundar sig på en existerande databas (Affärsdata) som tillhandahåller information om företagens årsredovisningar. Då databasen saknade information kring incitamentsprogram hämtades denna information in manuellt via de studerade företagens hemsidor (årsredovisningar). Ansatsen är deduktiv då vi valt att utgå från en uppsättning teorier som vi därefter prövar med hjälp av våra empiriska analyser. Resultat: Resultaten för de linjära regressionerna visar att rörlig ersättning till VD har en obetydlig koppling till företagets grad av lönsamhet eller förlust. De logistiska regressionsanalyserna visade emellertid att rörlig ersättning till VD har betydelse för huruvida företaget går i vinst eller förlust. Slutsats: Studien visar att rörlig ersättning till VD troligtvis inte har en så stor betydelse för graden av vinst eller förlust för ett företag, men däremot för huruvida företaget går med vinst eller inte.

Bakgrund: Samhällsintresset bland konsumenter har ökat, vilket har bidragit till att både svenska och internationella företag måste agera och ta sitt sociala ansvar.  Hållbarhet berör alla företag runt om i världen och i takt med detta skapas en angelägenhet för företag att arbeta i linje med CSR (Corporate Social Responsibility). Hur mycket ansvar ska företagen ta? Är målet att endast uppnå vinstmaximering eller ska CSR-perspektivet tas i beaktning? Syfte: Syftet i denna studie är att undersöka hur CSR-arbete påverkar svenska företags finansiella prestanda, med avseende på lönsamhet (CFP). Metod: Denna studie har använt en deduktiv kvantitativ metod, för att kunna besvara studiens frågeställning samt uppfylla syftet. Folksams rapport “Index för ansvarsfullt företagande” användes för att operationalisera CSR-variabeln och Tobin’s Q, ROE, ROA samt vinstmarginal användes för att operationalisera lönsamhet. För att undersöka vilket samband som råder genomfördes multipel regressionsanalys. Slutsats: Studiens resultat påvisar att det råder ett negativt samband mellan CSR och lönsamhetsmåttet ROE. Resterande lönsamhetsmått Tobin’s Q, ROA och vinstmarginal råder det inget samband, då det inte går att statistiskt påvisa. / Background: Consumer interest in the community has increased, which has helped both Swedish and international companies to act and take their social responsibility. Sustainability affects all companies around the world and, such as, creates an issue for companies to work with CSR (Corporate Social Responsibility). How much responsibility should companies take? Is the goal to only maximize profits, or should the CSR-perspective be considered? Purpose: The purpose of this study is to examine how CSR affects Swedish company’s financial performance, in terms of profitability (CFP). Methodology: This study has used a deductive quantitative method to be able to make a statistical generalization, to answer the question of the study as well as fulfillment the purpose. Folksam’s report “index för ansvarsfullt företagande” was chosen to operationalize the CSR-variable, and Tobin’s Q, ROE, ROA och profitmargin were used to operationalize profitability. To examine how CSR affects financial perfomance a multiple regression analysis was used. Conclusion: The studys results indicate that there is a negative correlation between CSR and ROE. Remaining profitability Tobin’s Q, ROA and profitmargin indicates that there is no significant correlation between CSR and profitability.

Background: Research shows that there are incompatible outcomes for companies who have completed an Initial Public Offering, which entails difficulties in ascertaining what acompany's financial performance will look like after the Initial Public Offering. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether an Initial Public Offering resultsin an improvement or a deterioration in companies' financial performance in connection with a stock exchange listing on the Stockholm Stock Exchange. Furthermore, the study's sub-question aims to examine whether the financial performance differs based on the size ofthe company, in connection with an Initial Public Offering.  Theory: This study is based on three theories; Window Dressing Theory, Agency CostTheory and Window Of Opportunity.  Method: The study has applied a quantitative method in combination with a deductive approach. Two financial ratios have been applied to examine the financial performance, which are; profit growth and return on equity.  Conclusion: The empirical result shows that an Initial Public Offering leads to a deterioration in profit growth for the entire sample, before in relation to after the listing. Furthermore, the size of the company turns out to have no effect on how the financial performance is affected in relation to an Initial Public Offering.

Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.

Titel: Corporate Social Responsibility (CSR): påverkan på lönsamhet. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.  Författare: Ruaa Mohammed & Suhaib Nasrallah Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-Maj Syftet: Frågor kring miljö och hållbarhet har blivit alltmer intressant hos företag och intressenter. Därför blev CSR viktig för företag att ta hänsyn till och för att kunna legitimera sig. Denna studie syftar till att studera sambandet mellan CSR och lönsamhet, mätt med lönsamhetsmåtten (ROA och ROE) inom två geografiska områden. Vi kommer att undersöka i vilket område är sambandet mellan variablerna starkast för året 2021. Metod: Studien bygger på en kvantitativ undersökning, där sekundära data har samlats in för 461 bolag inom USA och EU från databasen Refinitiv Eikon för året 2021. Därefter används statistikprogrammet SPSS för att behandla beräkningen av studiens resultat. Resultat & Slutsats: Resultatet för denna studie jämfört med tidigare studier visar att det råder ett svagt negativt samband mellan CSR och lönsamhet i både USA och EU mätt i ROA som inte kan statistiskt säkerställas på grund av att signifikans saknas. Däremot är sambandet neutralt i USA och EU mätt med ROE, det vill säga att det inte alls finns något samband mellan variablerna. Sammantaget för denna studie förekommer det ingetsamband mellan CSR och lönsamhet då signifikans saknas. Studiens slutsats finner att det inte går att påvisa att CSR kan bidra till förbättrat lönsamhet i båda länderna. Dessutom visar det framkomna resultatet att sambandet inte påverkas av skillnaderna i deinstitutionella systemen. Studiens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse av företagsekonomiskforskning genom att göra en omfattande studie om huruvida tillämpning av CSR påverkar företags lönsamhet mätt utifrån lönsamhetsmåtten. Samt ger ytterligare förståelse för sambandet mellan CSR och lönsamhet genom en jämförelse mellan EU och USA. Förslag till framtida forskning: Eftersom studien har sina begränsningar kan det finnas möjligheter för framtida forskning. Ett förslag för framtida studier är att studera forskningsämnet under flera år med flera modeller och flera variabler, ett tips är att studera lönsamhet utifrån andra mått.

Syfte: Undersökningen syftar till att utifrån teorier kring kapitalstruktur och empiriska samband mellan skuldsättning och lönsamhet diskutera hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning. Metod: Undersökningen är gjord enligt kvantitativ forskningsmetod. Sekundärdata hämtas och analyseras med statistiska metoder. Resultaten diskuteras med teoretisk referensram. Slutsats :Studiens empiriska resultat visar på ett signifikant negativt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROA ​ ), samt ett signifikant positivt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROE ​ ). De empiriska resultaten tyder på att hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning beror på hur lönsamhet mäts. / Purpose: This study aims to; from theories of capital structure and empirical relations between debt and profitability discuss how debt can be used in management control. Method: This study follow quantitative research method. Secondary data is retrieved and analyzed by statistical methods. The results are discussed with the theoretical framework. Conclusion: Empirical results indicate a significant negative relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROA ​ ), followed by a significant positive relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROE ​ ). Empirical results further suggest that the measure of profitability is crucial for how debt can be used in management control.