<p>Bakgrund och Problem: Frågor om företags sociala ansvar, eller samhällsansvar är föremål för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frågor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. Framväxten av ideella initiativ har varit mycket stark både internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder är idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det här arbetet benämns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility. Men vad är egentligen CSR? Vilka strukturer begränsar vad som är CSR, och vad som inte är det? Vårt problem blir således om det finns en enhetlig uppfattning bland företag, regelskapare och allmänhet om vad CSR är, och vad begreppet innefattar. Förenklat sett så kan frågan ställas som ifall CSR som begrepp är institutionaliserat.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka om CSR som idé har utvecklats till ett institutionaliserat begrepp. Med hjälp av nyinstitutionell teori vill skapa förståelse för hur idén om företags sociala ansvar översätts och formaliseras till handling och hur idéspridningsprocessen ser ut. Vi vill även identifiera ifall det skapats en enhetlig förpackning för hur idén om CSR ska spridas och i sådana fall om denna paketering har institutionaliserats.</p><p>Metod: Studien inleddes med insamlande av material kring det undersökta området däribland teorier, tidskrifter, artiklar och information från databaser. Vidare har författarna kontaktat de undersökta organisationerna samt gjort en enkätundersökning bland samhällsmedborgarna för att erhålla den information som utgör den primära informationen i undersökningen.</p><p>Resultat och Slutsatser: Begreppet CSR har enligt vår underökning ännu inte blivit institutionaliserats, men en viss likformning verkar ha skett inom fältet</p>

Bakgrund och Problem: Frågor om företags sociala ansvar, eller samhällsansvar är föremål för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frågor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. Framväxten av ideella initiativ har varit mycket stark både internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder är idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det här arbetet benämns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility. Men vad är egentligen CSR? Vilka strukturer begränsar vad som är CSR, och vad som inte är det? Vårt problem blir således om det finns en enhetlig uppfattning bland företag, regelskapare och allmänhet om vad CSR är, och vad begreppet innefattar. Förenklat sett så kan frågan ställas som ifall CSR som begrepp är institutionaliserat. Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka om CSR som idé har utvecklats till ett institutionaliserat begrepp. Med hjälp av nyinstitutionell teori vill skapa förståelse för hur idén om företags sociala ansvar översätts och formaliseras till handling och hur idéspridningsprocessen ser ut. Vi vill även identifiera ifall det skapats en enhetlig förpackning för hur idén om CSR ska spridas och i sådana fall om denna paketering har institutionaliserats. Metod: Studien inleddes med insamlande av material kring det undersökta området däribland teorier, tidskrifter, artiklar och information från databaser. Vidare har författarna kontaktat de undersökta organisationerna samt gjort en enkätundersökning bland samhällsmedborgarna för att erhålla den information som utgör den primära informationen i undersökningen. Resultat och Slutsatser: Begreppet CSR har enligt vår underökning ännu inte blivit institutionaliserats, men en viss likformning verkar ha skett inom fältet

<p>På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke. Att helt strunta i de krav som omgivningen ställer på företagens ansvarstagande kan stå företagen dyrt, särskilt som företag som agerar oetiskt ofta utsätts för en hård bevakning från media. Problemet för många företag är att de inte vet vad som förväntas av dem avseende det sociala ansvarstagandet och hur de skall hantera ansvaret. Det finns en rik flora av konventioner, riktlinjer och verktyg som inte erbjuder någon enhetlig syn på företagens ansvar. Uppsatsens syfte är att ge insikt i vad socialt ansvar innebär för globala företag samt ge vägledning åt de företag som önskar arbeta med sitt sociala ansvar. I uppsatsen försöker jag också att reda ut hur långt ansvaret bör sträcka sig samt utröna varför företag bör ta socialt ansvar. Uppsatsen fokuseras på företag av global, det vill säga multinationell, karaktär, eftersom det är i globala sammanhang som frågor rörande socialt ansvar blir mest påtagliga.</p>

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke. Att helt strunta i de krav som omgivningen ställer på företagens ansvarstagande kan stå företagen dyrt, särskilt som företag som agerar oetiskt ofta utsätts för en hård bevakning från media. Problemet för många företag är att de inte vet vad som förväntas av dem avseende det sociala ansvarstagandet och hur de skall hantera ansvaret. Det finns en rik flora av konventioner, riktlinjer och verktyg som inte erbjuder någon enhetlig syn på företagens ansvar. Uppsatsens syfte är att ge insikt i vad socialt ansvar innebär för globala företag samt ge vägledning åt de företag som önskar arbeta med sitt sociala ansvar. I uppsatsen försöker jag också att reda ut hur långt ansvaret bör sträcka sig samt utröna varför företag bör ta socialt ansvar. Uppsatsen fokuseras på företag av global, det vill säga multinationell, karaktär, eftersom det är i globala sammanhang som frågor rörande socialt ansvar blir mest påtagliga.

Sammanfattning Titel: Hur påverkar CSR konsumenters köpintention? Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: David Timbré och Lucas Persson Handledare: Martin Ahlenius  Datum: HT 23 Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur konsumenters uppfattning, medvetenhet och förtroende kring ett företags sociala samhällsansvar påverkar köpintention. Metod: Studiens metodik baseras på en kvantitativ karaktär med ett deduktivt, positivistiskt synsätt. Inledningsvis har en teoretisk referensram byggts upp för att få en omfattande bild över de begrepp och ämnen vi valt att studera. Sedermera har en specifik studie valts som inspiration till denna utformning. En enkät formulerades och översattes med inspiration av den tidigare studien och skickades sedan ut över digitala sociala medier. De insamlade svaren som bestod av en 1-7 siffrig likert skala analyserades sedan i det statistiska programmet Jamovi. Efter resultaten undersöktes våra formulerade hypotesers respektive korrelation.  Resultat och sammanfattning: Studien bekräftar positiva samband mellan uppfattad, förtroende och medvetenhet om CSR (Corporate Social Responsibility) och köpintention. Resultatet visar att konsumenter föredrar att köpa från företag de anser vara socialt ansvarstagande. Tydlig CSR-kommunikation är avgörande, och förtroende garanterar inte en köpintention om produkter inte uppfattas som relevanta för konsumenternas behov eller värderingar.  Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan fokusera på att undersöka hur företags CSR-åtgärder påverkar deras övergripande prestation, inklusive ekonomiska resultat och långsiktig hållbarhet. Det kan även vara värdefullt att utforska demografiska skillnader i uppfattningen av CSR-initiativ och att undersöka hur anställda upplever CSR och etik i förhållande till personalhantering och företagskultur. Nyckelord: konsumentuppfattning, företags sociala ansvar, köpintention, Corporate Social Responsibility, CSR, långsiktig hållbarhet, kulturella skillnader, teknikbranschen / Abstract  Title: How Does CSR Affect Consumer Purchase Intentions? Level: Bachelor's Thesis in Business Administration Authors: David Timbré and Lucas Persson Supervisor: Martin Ahlenius Date: Fall 2023  Purpose: The purpose of the study is to investigate how consumers' perception, awareness and trust regarding a company's social responsibility affect purchase intention.  Methodology: The study adopts a quantitative approach with a deductive, positivistic perspective. Initially, a theoretical framework is constructed to gain a comprehensive understanding of the concepts and topics chosen for study. Subsequently, a specific study is selected as a source of inspiration for this study. A questionnaire is formulated and translated, drawing inspiration from the earlier study, and then distributed through digital social media. The collected responses, consisting of a 1-7 numeric Likert scale, are analyzed using the statistical software Jamovi. The results are then examined for correlations with our formulated hypotheses. Results and Summary: The study confirms positive correlations between perceived CSR (Corporate Social Responsibility), trust, awareness, and purchase intention. The results indicate that consumers prefer to buy from companies they perceive as socially responsible. Clear CSR communication is crucial, and trust alone does not guarantee purchase intention if products are not perceived as relevant to consumers' needs or values. Suggestions for Future Research: Future research could delve into examining how companies' CSR initiatives impact their overall performance, including financial outcomes and long-term sustainability. Exploring demographic differences in the perception of CSR initiatives and investigating how employees perceive CSR and ethics in relation to human resource management and corporate culture would also be valuable. Keywords: consumer perception, purchase intention, Corporate Social Responsibility, CSR, long-term sustainability, cultural differences, technology industry

This study examines the construction of children and children’s rights in the context of corporate responsibility. Businesses often work with children in their philanthropic work, but have not been expected to integrate children’s rights in their core activities. The relationship between businesses and children is therefore poorly understood. This study aims to develop a better understanding of this relationship by studying the construction of children in corporate responsibility policies and website presentations. The point of departure for the analysis is that children are a minority group, meaning that they share certain characteristics and face shared problems. In order to do this, CSR theories and previous CSR research is presented from a children’s rights perspective, which provides a theoretical framework for the empirical analysis. The analysis examines cases of current relationships between businesses and children. This is done by analyzing the construction of children in the corporate responsibility policies of six companies. In order to structure the analysis, a categorization system is used which defines six distinct relationships between business and children. The study found that the internal disagreements within the field of CSR has significant implications on children’s rights and their resolution is necessary for true integration of children’s rights into CSR. Further, the children were constructed vastly differently between the companies as well as between the categories. The relationship is also contingent upon the general recognition of responsibilities by a company.

Background: The increase in development and welfare that has been achieved in recent decades has led to a deterioration of the planet. Increased awareness on this matter has led to a concern to become more sustainable, both on an individual level and firm level. The concept of sustainable development integrates consideration to economic growth, protection of the environment, and social justice. Firms have sustainability regulations they must follow to be allowed to operate, but when they go beyond their economic interests it is referred to as corporate social responsibility (CSR). Certain indexes select which firms to include based on their CSR performance. In this way, firms can use CSR to build a reputation. Objectives: The purpose of this study is to investigate if inclusion in or exclusion from Dow Jones Sustainability Europe (DJSEUR) index has a significant effect on a firm’s stock price. The sub-purpose of this study is to investigate if different sector characteristics significantly impact the investors’ response to inclusion and exclusion. The study is conducted on firms in the European region. Methods: The event study methodology was used to examine abnormal returns associated with inclusion in and exclusion from a sustainability stock index. Further, a linear regression was developed to distinguish if sector affiliation affects the reactions of investors when firms are included or excluded from the index. This study uses stock data for firms over a period of time from 2014-2019. Results: The results suggest no significant increase in CAAR from being included in the index. However, exclusion from the index significantly affected CAAR negatively on the day of the announcement. Five sectors experienced a significantly different CAAR from the event of exclusion from the index. Only the result from one sector indicated to be significantly affected by the event of inclusion in the index. Conclusions: Our results provide evidence that being removed from the DJSEUR results in a decrease in a firm’s share price, suggesting that the European stock market penalizes firms for not obtaining a sufficiently high level of CSR. But investors do not financially reward firms for inclusion in the DJSEUR index. Implying that investors in the European stock market expect firms to implement CSR but do not reward them financially. Therefore, managers need to satisfy the pressure from various stakeholders, including shareholders, while trying to maximize stock value. / Bakgrund: Ökningen av utveckling och välfärd som uppnåtts under det senaste decenniet har lett till nedbrytning av planeten. Medvetenhet om problemet har lett till ökad angelägenhet för att agera mer hållbart, både på individnivå och företagsnivå. Konceptet av hållbar utveckling integrerar ekonomisk tillväxt, skydd av planeten och sociala rättigheter. Företag måste uppfylla vissa krav inom hållbarhet för att vara verksamma. Om de gör mer än vad som krävs benämns det som företags sociala ansvar, eller corporate social responsibility (CSR) i engelska termer. Det finns speciella index som selekterar företag baserat på deras prestationer inom CSR. På det sättet kan företag använda sig av CSR för att påverka sitt rykte.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida inkludering i eller exkludering från Dow Jones Sustainability Europe (DJSEUR) index har en significant påverkan på företags aktiepriser. Det sekundära syftet är att undersöka om olika sektorer, samt karaktärsdrag, har en signifikant påverkan på investerares respons till inkludering och exkludering. Studien inkluderar företag inom Europaregionen. Metod: Metodiken för en eventstudie användes för att beräkna abnormala avkastningar associerade med inkludering i eller exkludering från ett hållbarhetsindex. En linjär regression tillämpades för att skilja på om sektortillhörighet påverkade investerarnas reaktioner på när företag inkluderades i eller exkluderades från indexet. Studien använder aktiedata för företag från tidsperioden 2014-2019.  Resultat: Resultaten tyder på att inkluderingar från indexet inte signifikant ökar CAAR. Exkluderingar från indexet påverkade dock CAAR negativt på dagen för tillkännagivandet. För exkluderingar redovisade resultatet att fem sektorer har en signifikant skillnad i CAAR, men enbart en sektor för inkluderingar.  Slutsatser: Våra resultat visar att exkludering från DJSEUR minskar företagets aktiekurs, vilket tyder på att den europeiska aktiemarknaden straffar företag för att de inte bibehåller en tillräckligt hög nivå av CSR. Men investerare belönar inte företag för att inkluderas i DJSEUR indexet. Vilket innebär att investerare på den europeiska aktiemarknaden förväntar sig att företag implementerar CSR men belönar dem inte finansiellt. Därför tvingas managers tillfredsställa trycket från olika intressenter, inklusive aktieägare, samtidigt som de försöker maximera aktiens värde.

Titel: Corporate Social Responsibility (CSR): påverkan på lönsamhet. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.  Författare: Ruaa Mohammed &amp; Suhaib Nasrallah Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-Maj Syftet: Frågor kring miljö och hållbarhet har blivit alltmer intressant hos företag och intressenter. Därför blev CSR viktig för företag att ta hänsyn till och för att kunna legitimera sig. Denna studie syftar till att studera sambandet mellan CSR och lönsamhet, mätt med lönsamhetsmåtten (ROA och ROE) inom två geografiska områden. Vi kommer att undersöka i vilket område är sambandet mellan variablerna starkast för året 2021. Metod: Studien bygger på en kvantitativ undersökning, där sekundära data har samlats in för 461 bolag inom USA och EU från databasen Refinitiv Eikon för året 2021. Därefter används statistikprogrammet SPSS för att behandla beräkningen av studiens resultat. Resultat &amp; Slutsats: Resultatet för denna studie jämfört med tidigare studier visar att det råder ett svagt negativt samband mellan CSR och lönsamhet i både USA och EU mätt i ROA som inte kan statistiskt säkerställas på grund av att signifikans saknas. Däremot är sambandet neutralt i USA och EU mätt med ROE, det vill säga att det inte alls finns något samband mellan variablerna. Sammantaget för denna studie förekommer det ingetsamband mellan CSR och lönsamhet då signifikans saknas. Studiens slutsats finner att det inte går att påvisa att CSR kan bidra till förbättrat lönsamhet i båda länderna. Dessutom visar det framkomna resultatet att sambandet inte påverkas av skillnaderna i deinstitutionella systemen. Studiens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse av företagsekonomiskforskning genom att göra en omfattande studie om huruvida tillämpning av CSR påverkar företags lönsamhet mätt utifrån lönsamhetsmåtten. Samt ger ytterligare förståelse för sambandet mellan CSR och lönsamhet genom en jämförelse mellan EU och USA. Förslag till framtida forskning: Eftersom studien har sina begränsningar kan det finnas möjligheter för framtida forskning. Ett förslag för framtida studier är att studera forskningsämnet under flera år med flera modeller och flera variabler, ett tips är att studera lönsamhet utifrån andra mått.