Aktieåterköp är ett fenomen som indikerar undervärdering av ett bolag och har historiskt lett till en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet. Diskretionära periodiseringars påverkan vid offentliggörandet av aktieåterköp är inte lika undersökt. I denna uppsats undersöks diskretionära periodiseringars påverkan på avvikelseavkastningen vid offentliggörandet av aktieåterköp på den svenska marknaden från 2010 till 2019. Urvalet består av 25 observationer för att bestämma diskretionära periodiseringars roll vid den initiala marknadsreaktionen. Resultatet för studien visar en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet av aktieåterköp vilket går i linje med tidigare forskning. Regressionsanalysen visar ingen kortsiktig effekt vid offentliggörandet av diskretionära periodiseringar. Slutsatsen är att diskretionära periodiseringar inte har en signifikant kortsiktig effekt på avvikelseavkastningen vid offentliggörande av aktieåterköp på den svenska marknaden under perioden.

No description available.

We study the long-term performance of companies listed on the Stockholm Stock Exchange that announced their intention to repurchase shares between the years of 2005 and 2013. We test the hypothesis that the market underreacts to share repurchase announcements and that repurchasing firms consequently outperform the market in the following years. We find that repurchasing firms yield a cumulative abnormal return of 15.76 percent, significant at the 1 percent level, over the four years following the announcement. To address the concern that microcaps may be driving the results, we also investigate the differences in abnormal returns between companies of different sizes. We form three portfolios based on market capitalization and find that the large, medium-sized and small companies yield 14.34 percent, 20.13 percent and 6.61 percent respectively. / Vi studerar den långsiktiga avvikelseavkastningen för företag noterade på Stockholmsbörsen som annonserat aktieåterköp mellan åren 2005 och 2013. Vi testar hypotesen att marknaden underreagerar på dessa annonseringar och att aktieåterköpande företag överpresterar marknaden de nästkommande åren. Vi finner att företag som återköper aktier ger en kumulativ abnormal avkastning på 15,76 %, signifikant på enprocentsnivån, under fyra år efter att företaget annonserat ett aktieåterköpsprogram. För att bemöta kritik mot tidigare anomaliforskning om att microcaps ofta snedvrider resultaten, undersöker vi skillnader i avvikelseavkastning mellan företag i olika storlek. Vi skapar tre portföljer baserat på företagens marknadsvärde och finner att stora, mellanstora och små företag genererar en kumulativ avvikelseavkastning på 14,34 %, 20,13 % samt 6,61 %.

Den 10 mars 2000 blev det lagligt för publika aktiebolag att köpa tillbaka sina egna aktier i Sverige. Företag har därefter tagit tillfället i akt och använt detta distributionssätt. Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns skillnader i olika branscher gällande aktieåterköp under tidsperioden 2011–2019. Branscherna som studerades var industri, läkemedel, fastigheter, dagligvaror och telekommunikation. Undersökningen utfördes för att se om branschtillhörighet hade en inverkan på företag som använder sig av aktieåterköp. Samtliga företag som ingår i undersökningen är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. Studien använde en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Ett hypotestest utfördes som sedan prövades med en regressionsanalys för att se om det fanns signifikanta skillnader på aktieåterköp i olika branscher. Resultatet påvisade att det inte fanns några signifikanta branschskillnader, och branschtillhörighet har därför ingen inverkan på huruvida ett företag använder sig av aktieåterköp. Resultatet i denna studie går i linje med Higgins (1972) studie The corporate dividend-saving decision som menade att valet av utdelningspolitik inte påverkas av branschen företaget befinner sig i. / On March 10, 2000, it became legal for public limited companies to buy back their own shares in Sweden. Companies have since taken the opportunity and used this method of distribution. This study aims to examine whether there are differences in different industries regarding share repurchases during the period 2011-2019. The industries studied were pharmaceuticals, real estate, industry, consumer goods and telecommunications. The survey was conducted to see if industry affiliation had an impact on companies that use share repurchases. All companies included in the survey are listed on Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. The study used a quantitative method with a deductive approach. A hypothesis test was performed which was then tested with a regression analysis to see if there were significant differences in share repurchases in various industries. The results showed that there were no significant industry differences, and industry affiliation therefore has no effect on whether a company uses share repurchases. The results of this study are in line with Higgins' (1972) study the corporate dividend-saving decision, which stated that the choice of dividend policy is not affected by the industry the company operates in.

Aktieåterköp är en snabbt växande företeelse och är på grund av tidigare lagar relativt nytt i Sverige jämfört med andra utvecklade länder. Aktieåterköp kan i vissa fall användas som ett substitut för utdelning, men kan även genomföras för att signalera marknaden och förhindra företagsuppköp. För att få en större förståelse för aktieåterköp har ett fåtal studier undersökt dess samband till ägarförhållanden på olika sätt. Dessa studier visar olika resultat i olika länder, vilket kan tyda på att landspecifika faktorer spelar roll vid undersökning av ägarförhållanden. Den aktuella studien undersöker hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut i bolag som återköper aktier, samt om det finns någon skillnad i ägarkoncentration och internt ägande mellan aktieåterköpande och icke-återköpande bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Studien har en kvantitativ ansats och använder en tvärsnittsdesign för att besvara hypoteserna och jämföra de två grupperna. Hypoteserna är framställda utifrån den teoretiska referensramen som främst grundar sig i agentteori och asymmetrisk information. Resultatet visar hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut för bolag som återköper egna aktier på Stockholmsbörsen 2019. Små skillnader kunde ur studiens resultat observeras mellan de två grupperna av observationer. Skillnaderna uppvisade ingen statistisk signifikans. / Share repurchases are a rapidly growing phenomenon and is relatively new in Sweden compared to other developed countries due to previous swedish laws. Share repurchases are often seen as a substitute for dividends, but can also be implemented to signal the market and prevent corporate acquisitions. Few studies have investigated share repurchases relation to ownership in various ways in order to understand the phenomenon further. These studies show different results in different countries, which may indicate that country-specific factors play a role when investigating ownership. The current study examines the ownership concentration and the internal ownership in companies that repurchase shares, and also if there is a difference in ownership concentration and internal ownership between companies that repurchase stocks and those who don’t. These companies are listed on Nasdaq Stockholm. The study has a quantitative approach and uses a cross-sectional design to answer the hypotheses and compare the two selected groups. The hypotheses are produced on the basis of the theoretical frame of reference, which is mainly based on agency theory and asymmetrical information. The results of the study indicate how the concentration and internal ownership looks for companies that repurchase their own shares on Nasdaq Stockholm. Small differences could be observed from the study’s results between the two groups of observations. The differences showed no statistical significance.

This thesis investigates the current interrelationship between the provisions contained in the Swedish Company Act (2005:551) and activities related to Corporate Social Responsibility (CSR) pursued by companies listed at Nasdaq Stockholm. The focal point of this thesis could be argued to be of particular relevance in this day and age, as companies listed at Nasdaq Stockholm continue to perform at the top of the league in global sustainability performance measurements, and Swedish and European legislators have intensified their efforts to encourage businesses to operate in a way that does not incur unacceptable social costs to society. Thus, most companies, particularly those with a vested interest in the private consumer market, seem to recognise the importance of fostering long-term relationships with a wide sphere of stakeholders. The purpose of the thesis has been to contribute to the steadily increasing body of legal research that discusses to what extent Swedish companies, without breaching corporate law, could involve themselves in CSR investments. Since I, initially, conclude that Swedish publicly listed companies seem to increasingly invest in activities related to CSR, the thesis also discusses whether the relevant provisions of the SCA need to change to better adapt to companies’ involvement in CSR activities. In brief, I argue, that current business research on CSR coupled with the aforementioned relevant provisions of the SCA allow boards and managing directors to pursue practically any CSR investments, and that shareholders are mostly restricted to rely on relatively blunt ex post actions against a board and/or managing director that has pursued an ill-considered CSR investment, including the obvious choices of voting to replace the board or selling their shares. And since current business research has not consistently proven the positive impact of CSR policies on the financial performance of businesses there are reasons to suspect that the law practically, due to the shielding force of the business judgment rationale and the legislator’s wish to protect most transactions, cannot be effectively applied to stop CSR investments, even if these are nothing but costs for the business. On the other hand, the findings of the thesis also suggest that the occurrence of such unwise CSR investments is not necessarily a proliferating problem, since many companies listed at Nasdaq Stockholm nowadays have powerful and short-sighted institutional owners. The situation might therefore very well be the opposite and that executives struggle to manage for the long-term, as the logic of the market tell them to do otherwise. / Den här examensuppsatsen utforskar förhållandet mellan några av aktiebolagslagens regler och det engagemang som bolag noterade på Nasdaq Stockholm uppvisar i frågor rörande Corporate Social Responsibility (CSR). Ämnet kan sägas vara särskilt relevant då såväl det samtida näringslivet som lagstiftaren tycks präglas av en ökad medvetenhet kring CSR-frågor. Den ökade medvetenheten i näringslivet förefaller alltmer inverka på affärsbeslut, ett faktum som inte minst avspeglas i de svenska bolagens topplaceringar i globala index som mäter bolags arbete med hållbarhetsfrågor. Samtidigt speglas lagstiftarens ökade medvetenhet av allt fler svenska som europeiska regulatoriska initiativ på området och vars yttersta syfte är att uppmuntra och stimulera hållbara företag som inte pådyvlar samhället oacceptabla sociala kostnader. Det är således inte särskilt anmärkningsvärt att bolagen, i synnerhet de med intressen anknutna till konsumentmarknaderna, tycks erkänna vikten av att bygga och underhålla långsiktiga relationer med en vidare krets av intressenter än deras aktieägare. Det är min förhoppning att den här uppsatsen kommer att bidra till den ständigt växande del av den aktiebolagsrättsliga diskursen som diskuterar till vilken grad bolag, utan att handla i strid med ABL:s bestämmelser, kan företa åtgärder kopplade till CSR. Eftersom jag inledningsvis anför att bolagen på Nasdaq Stockholm tycks ägna sig allt mer åt CSR diskuterar också uppsatsen om några av ABL:s bestämmelser bör förändras för att bättre hantera dessa företags allt större engagemang i CSR-frågor. Sammanfattningsvis argumenterar jag för att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR tillsammans med de aktuella bestämmelsernas juridiska innebörd innebär att såväl bolagsstyrelser som verkställande direktörer kan företa i princip vilken investering relaterad till CSR som helst. Aktieägare är i praktiken hänvisade till att söka åstadkomma långsiktigt lönsamma satsningar på hållbarhet genom sanktioner ex post, exempelvis genom att sälja sina aktier eller rösta bort styrelsen. Detta innebär å ena sidan i praktiken, med tanke på att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR:s inverkan på bolags vinster är tvetydig, att de relevanta bestämmelserna i ABL såsom de nu är utformade utgör en trygg hamn även för många av de transaktioner relaterade till CSR som är direkt värdeförstörande. Å andra sidan argumenterar jag i uppsatsen för att problemet med överinvesteringar i CSR inte nödvändigtvis behöver vara särskilt utbrett då bolagen och deras bolagsstyrning allt mer kommit att präglas av kortsiktiga investeringsperspektiv.