No description available.

<p>Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag. </p><p>Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets. En kombinerad telefon- och e-mailintervju har genomförts med Finansinspektionen. </p><p>Resultat: Det anses positivt att återköp av egna aktier nu är möjligt i Sverige. De främsta motiven till ett återköp är att hantera ett bolags kapitalstruktur och att använda aktierna för att hantera optionsprogram. Återköp anses som ett flexiblare instrument än inlösen och kompletterar utdelningen. Några större risker för missbruk anses det inte föreligga.</p>

Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets. En kombinerad telefon- och e-mailintervju har genomförts med Finansinspektionen. Resultat: Det anses positivt att återköp av egna aktier nu är möjligt i Sverige. De främsta motiven till ett återköp är att hantera ett bolags kapitalstruktur och att använda aktierna för att hantera optionsprogram. Återköp anses som ett flexiblare instrument än inlösen och kompletterar utdelningen. Några större risker för missbruk anses det inte föreligga.

Aktieåterköp är en snabbt växande företeelse och är på grund av tidigare lagar relativt nytt i Sverige jämfört med andra utvecklade länder. Aktieåterköp kan i vissa fall användas som ett substitut för utdelning, men kan även genomföras för att signalera marknaden och förhindra företagsuppköp. För att få en större förståelse för aktieåterköp har ett fåtal studier undersökt dess samband till ägarförhållanden på olika sätt. Dessa studier visar olika resultat i olika länder, vilket kan tyda på att landspecifika faktorer spelar roll vid undersökning av ägarförhållanden. Den aktuella studien undersöker hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut i bolag som återköper aktier, samt om det finns någon skillnad i ägarkoncentration och internt ägande mellan aktieåterköpande och icke-återköpande bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Studien har en kvantitativ ansats och använder en tvärsnittsdesign för att besvara hypoteserna och jämföra de två grupperna. Hypoteserna är framställda utifrån den teoretiska referensramen som främst grundar sig i agentteori och asymmetrisk information. Resultatet visar hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut för bolag som återköper egna aktier på Stockholmsbörsen 2019. Små skillnader kunde ur studiens resultat observeras mellan de två grupperna av observationer. Skillnaderna uppvisade ingen statistisk signifikans. / Share repurchases are a rapidly growing phenomenon and is relatively new in Sweden compared to other developed countries due to previous swedish laws. Share repurchases are often seen as a substitute for dividends, but can also be implemented to signal the market and prevent corporate acquisitions. Few studies have investigated share repurchases relation to ownership in various ways in order to understand the phenomenon further. These studies show different results in different countries, which may indicate that country-specific factors play a role when investigating ownership. The current study examines the ownership concentration and the internal ownership in companies that repurchase shares, and also if there is a difference in ownership concentration and internal ownership between companies that repurchase stocks and those who don’t. These companies are listed on Nasdaq Stockholm. The study has a quantitative approach and uses a cross-sectional design to answer the hypotheses and compare the two selected groups. The hypotheses are produced on the basis of the theoretical frame of reference, which is mainly based on agency theory and asymmetrical information. The results of the study indicate how the concentration and internal ownership looks for companies that repurchase their own shares on Nasdaq Stockholm. Small differences could be observed from the study’s results between the two groups of observations. The differences showed no statistical significance.