Korsägande definieras som en horisontell ägarstruktur och strukturen har fått ett ökande intresse inom den svenska fastighetssektorn. Finansinspektionen och större branschmagasin inom branschen har lyft fram den ökade risk som korsägande innebär. Därför syftar denna uppsats till att förtydliga definitionen av korsägande och de risker som ägarstrukturen medför. Utöver det kommer korsägandet mellan svenska noterade fastighetsbolag kartläggas och analyseras. Studien genomfördes med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Kombinationen av de två tillvägagångssätten möjliggjorde en kartläggning av ägarstrukturerna som sedan kunde positioneras i direkt jämförelse med litteraturen och respondenter. Metoden innehåller en visualisering hämtad från ägardata och intervjuer med respondenter inom branschen. Av den information som samlats in i denna studie kan man sluta sig till att korsägande inte förekommer mellan de börsnoterade svenska fastighetsbolagen. Istället tillskriver branschen begreppet korsägande till en mer omfattande definition än vad den teoretiska gör. Vidare dras slutsatsen att de bakomliggande orsakerna till korsägande beror på flera faktorer. Det kan till exempel vara ett resultat av den starka marknadsutvecklingen där lönsamheten har bidragit till att en del av det tillgängliga kapitalet avleds till andra Fastighetsbolag inom branschen. Emellertid visar både teori och empiri också att det finns strategiska fördelar med korsägande, vilket också har ansetts vara en bakomliggande orsak. De primära riskerna är att det finns incitamentsproblem, systemrisker och minskad transparens. / Cross-ownership is defined as a horizontal ownership structure and has gained an increasing interest within the Swedish Real Estate sector. However, the Swedish Financial Supervisory Authority and major publications within the industry have highlighted the increased risk that cross-ownership entails. Therefore, this thesis aims to clarify the definition of cross-ownership and the risk it entails. Also, the cross-ownership between Swedish-listed real estate companies will be mapped and analyzed.  This study is conducted using both quantitative and qualitative methods. The combination of these two approaches provides the opportunity to chart the ownership structures and position the literature in direct comparison with the respondent’s answers. The method contains a visualization derived from ownership data and interviews with respondents within the industry. From the information collected in this study, it can be derived that cross-ownership does not occur between the listed Swedish real estate companies. Instead, the industry attributes the concept of cross-ownership to a more extensive definition than the theoretical does. Furthermore, it is concluded that the underlying causes of cross-ownership are due to several factors. For example, it can be a result of the strong market development where profitability has contributed to a portion of the available capital being diverted to other Real Estate companies within the industry. However, both theory and empiricism also show that there are strategic advantages to cross-ownership, which have also been considered an underlying cause. Lastly, there are several risks with cross-ownership, which are primarily attributable to incentive problems, systemic risks, and reduced transparency.

The ownership structure in Sweden is characterized by a few controlling owners who often base their ownership of a lower capital investment than in many other countries. The separation of ownership and control is determined by control-boosting mechanisms and is a constantly debated topic. These mechanisms are used to control companies without having to bear the bulk of the capital, and the criticism centers around concerns that companies with control-boosting mechanisms are not managed as well as companies without them. The purpose of the study was to examine the use of control enhancing mechanisms and its effect on the market value of Swedish companies on Nasdaq Stockholm. The study adopted a quantitative form with hypotheses testing. The data collection has been made through annual reports of the sample and then statistically tested in SPSS through multiple regression. The use of vote-strong shares was shown to have a strong positive effect on the value of a company. Minor effects proven came from the difference between the largest owner's voting share and capital contribution, and of the percentage of the total votes held by the largest owner. These two, however, counteracted each other in approximately equal amounts. Not offering their vote-strong shares to on the public exchange is suggested to be strongly negative, but this could not be ascertained. Type of ownership and age were both insignificant in their ability to explain company value.

This thesis investigates the current interrelationship between the provisions contained in the Swedish Company Act (2005:551) and activities related to Corporate Social Responsibility (CSR) pursued by companies listed at Nasdaq Stockholm. The focal point of this thesis could be argued to be of particular relevance in this day and age, as companies listed at Nasdaq Stockholm continue to perform at the top of the league in global sustainability performance measurements, and Swedish and European legislators have intensified their efforts to encourage businesses to operate in a way that does not incur unacceptable social costs to society. Thus, most companies, particularly those with a vested interest in the private consumer market, seem to recognise the importance of fostering long-term relationships with a wide sphere of stakeholders. The purpose of the thesis has been to contribute to the steadily increasing body of legal research that discusses to what extent Swedish companies, without breaching corporate law, could involve themselves in CSR investments. Since I, initially, conclude that Swedish publicly listed companies seem to increasingly invest in activities related to CSR, the thesis also discusses whether the relevant provisions of the SCA need to change to better adapt to companies’ involvement in CSR activities. In brief, I argue, that current business research on CSR coupled with the aforementioned relevant provisions of the SCA allow boards and managing directors to pursue practically any CSR investments, and that shareholders are mostly restricted to rely on relatively blunt ex post actions against a board and/or managing director that has pursued an ill-considered CSR investment, including the obvious choices of voting to replace the board or selling their shares. And since current business research has not consistently proven the positive impact of CSR policies on the financial performance of businesses there are reasons to suspect that the law practically, due to the shielding force of the business judgment rationale and the legislator’s wish to protect most transactions, cannot be effectively applied to stop CSR investments, even if these are nothing but costs for the business. On the other hand, the findings of the thesis also suggest that the occurrence of such unwise CSR investments is not necessarily a proliferating problem, since many companies listed at Nasdaq Stockholm nowadays have powerful and short-sighted institutional owners. The situation might therefore very well be the opposite and that executives struggle to manage for the long-term, as the logic of the market tell them to do otherwise. / Den här examensuppsatsen utforskar förhållandet mellan några av aktiebolagslagens regler och det engagemang som bolag noterade på Nasdaq Stockholm uppvisar i frågor rörande Corporate Social Responsibility (CSR). Ämnet kan sägas vara särskilt relevant då såväl det samtida näringslivet som lagstiftaren tycks präglas av en ökad medvetenhet kring CSR-frågor. Den ökade medvetenheten i näringslivet förefaller alltmer inverka på affärsbeslut, ett faktum som inte minst avspeglas i de svenska bolagens topplaceringar i globala index som mäter bolags arbete med hållbarhetsfrågor. Samtidigt speglas lagstiftarens ökade medvetenhet av allt fler svenska som europeiska regulatoriska initiativ på området och vars yttersta syfte är att uppmuntra och stimulera hållbara företag som inte pådyvlar samhället oacceptabla sociala kostnader. Det är således inte särskilt anmärkningsvärt att bolagen, i synnerhet de med intressen anknutna till konsumentmarknaderna, tycks erkänna vikten av att bygga och underhålla långsiktiga relationer med en vidare krets av intressenter än deras aktieägare. Det är min förhoppning att den här uppsatsen kommer att bidra till den ständigt växande del av den aktiebolagsrättsliga diskursen som diskuterar till vilken grad bolag, utan att handla i strid med ABL:s bestämmelser, kan företa åtgärder kopplade till CSR. Eftersom jag inledningsvis anför att bolagen på Nasdaq Stockholm tycks ägna sig allt mer åt CSR diskuterar också uppsatsen om några av ABL:s bestämmelser bör förändras för att bättre hantera dessa företags allt större engagemang i CSR-frågor. Sammanfattningsvis argumenterar jag för att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR tillsammans med de aktuella bestämmelsernas juridiska innebörd innebär att såväl bolagsstyrelser som verkställande direktörer kan företa i princip vilken investering relaterad till CSR som helst. Aktieägare är i praktiken hänvisade till att söka åstadkomma långsiktigt lönsamma satsningar på hållbarhet genom sanktioner ex post, exempelvis genom att sälja sina aktier eller rösta bort styrelsen. Detta innebär å ena sidan i praktiken, med tanke på att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR:s inverkan på bolags vinster är tvetydig, att de relevanta bestämmelserna i ABL såsom de nu är utformade utgör en trygg hamn även för många av de transaktioner relaterade till CSR som är direkt värdeförstörande. Å andra sidan argumenterar jag i uppsatsen för att problemet med överinvesteringar i CSR inte nödvändigtvis behöver vara särskilt utbrett då bolagen och deras bolagsstyrning allt mer kommit att präglas av kortsiktiga investeringsperspektiv.