No description available.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda under vilka förutsättningar prisavdrag och hävning kan aktualiseras enligt KöpL. Dessutom ska CISG:s förutsättningar för prisavdrag och hävning utredas. En jämförelse mellan de sekundära påföljderna i KöpL och CISG har gjorts. I denna uppsats ligger tyngdpunkten på svensk rätt. För att fastställa gällande rätt och besvara frågorna har en traditionell rättsdogmatisk metod använts. Det innebär att de allmänt accepterade rättskällorna har analyserats. Uppsatsen har avslutats med en analyserande del. I den analyserande delen har frågan beträffande förutsättningar för prisavdrag och hävning enligt KöpL och CISG behandlats. I den analyserande delen har även en jämförelse mellan KöpL och CISG gjorts.

Avhandlingens syfte är att fastställa huruvida logistikavtalet ekonomiskt och juridiskt kan ses som en avtalstyp som följer för avtalstypen enhetliga regler. Utgångspunkten utgörs härvid av en analys av den transporträttsliga marknaden. Författaren argumenterar att logistikavtalet på marknaden ses som ett sammanhållet avtal om outsourcing av en transportavdelning. Från denna utgångspunkt undersöks huruvida detta ekonomiskt enhetliga åtagande också från juridiskt perspektiv kan ses som en avtalstyp. Enligt den traditionella transporträttsliga metodiken måste avtal av logistikavtalets slag ses som blandade avtal med transporträttsliga inslag, vilket medför att transporträtten anses vara tvingande tillämplig på avtalet. Enligt författaren bör detta synsätt inte överföras till logistikavtalet, då det vilar på en analys som inte är hållbar med avseende på logistikavtalet. Även om författarens syn inte skulle delas, anses åtminstone de delar av logistikavtalet som inte regleras av transporträttslig lagstiftning utgöra ett enhetligt åtagande. I det senare fallet framstår logistikavtalet som ett blandat avtal med dels transporträttsliga, dels logistikrättsliga inslag. Skillnaden mellan resultatförpliktelser och förpliktelser att visa omsorg läggs till grund för en analys av vilka påföljder som den kontraktsbrottslidande parten i ett logistikavtal kan göra gällande. Varje påföljds bakgrund i den allmänna kontraktsrätten analyseras grundligt och resultatet av denna analys läggs till grund för en undersökning av huruvida påföljden lämpligen bör komma ifråga vid logistikavtal. Författaren anser att endast skadestånd och hävning lämpar sig som påföljder vid åtaganden om logistik. Detta resultat vilar på hänsynstaganden som vid en juridisk bedömning av logistikavtalet återkommer, och logistikavtalet anses därför även enligt allmän svensk kontraktsrätt utgöra en avtalstyp.