Syftet med denna kvalitativa studie med hermeneutisk vetenskaplig utgångspunkt, var att utifrån utbildade behandlares beskrivningar av deras förhållningssätt belysa det som anses viktigt i bemötandet gentemot ungdomar på SiS samt vilka förutsättningar man som behandlare behöver därtill. Detta besvarades med hjälp av en vinjettstudie på åtta intervjuer.  Materialet analyserades med hjälp av Moira von Wrights utvecklande av intersubjektiviteten, nämligen utifrån de två pedagogiska perspektiven, det relationella och punktuella. Detta för att de är två pedagogiska perspektiv på bemötande och därmed blev intressanta att analysera i behandlarnas förhållningssätt. Det framtagna resultatet belyste att ett lågaffektivt arbetssätt, att kunna sätta gränser och att bry sig på riktigt var det som ansågs vara viktigt i behandlarnas förhållningssätt i bemötandet med ungdomar på SiS. Resultatet visade också att kollegiet, att lära känna ungdomen samt att relationen med ungdomen var de förutsättningar som krävdes för att som behandlare kunna uppnå ett gott bemötande. Varpå studiens slutsats landade i att om man som behandlare kan väva in dessa delar i sitt förhållningssätt och har dessa förutsättningar i sitt arbete på SiS, på så vis kan minimera de bemötande brister som under åren inom SiS publicerats och uppmärksammats som ett problem.

Denna studie har som syfte att undersöka hur medarbetarsamtalet bidrar till medarbetares psykiska välbefinnande på arbetsplatsen samt dess bidrag till utvecklingen av organisationen i stort. Urvalet för studien och de som har intervjuats är behandlingsassistenter på Statens institutionsstyrelse. Syftet har undersökts genom två forskningsfrågor vilka är: (1) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet bidrar till deras psykiska välbefinnande, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap och (2) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet inverkar på deras arbetsprestation och därmed organisationen i stort, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Studiens syfte har undersökts utifrån en kvalitativ intervjumetod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom och Skype med hänsyn till den rådande pandemin, Covid-19 och rekommendationerna för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, april 2021). Det empiriska materialet som intervjuerna resulterade i har analyserats genom det teoretiska perspektivet livslångt lärande för att förstå resultatet utifrån de tre lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Resultatet visar att behandlingsassistenter ofta har en stressfull arbetsmiljö och att medarbetarsamtalet hjälper att hantera den stressen. Dessutom visar resultatet att medarbetarsamtalet ökar det psykiska välbefinnandet, främjar lärande och förbättrar arbetsprestationen för organisationen i stort. Medarbetarsamtalet bidrar till ett ökat psykiskt välbefinnande genom att relationen till chefen och samarbetet med kollegor förbättras samt att den individuella utvecklingen och känslan av tillfredställdhet främjas. Arbetsprestationen förbättras dels genom att den individuella utvecklingen samt möjlighet för reflektion främjas och dels genom att stressen minskar.

Andersson, Sara (2023). Alltid redo att lyssna: en kvalitativ studie om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse inom SiS skolverksamhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90h p. Förväntat kunskapsbidrag Arbetet förväntas bidra med kunskap om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse för lärandet hos eleverna de möter inom SiS skolverksamhet. Även om hur dessa lärare arbetar för att lyckas skapa relationer som bidrar till lärande hos elever som är placerade i samhällets vård. Syfte och frågeställningar Att bidra med kunskap om vad sex lärare som är yrkesverksamma inom SiS skolverksamhet har för uppfattningar om relationskompetensens betydelse för att bidra till lärande hos elever placerade i samhällets vård. Frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter uppfattar lärarna i att utveckla sin relationskompetens i mötet med elever placerade i samhällets vård? Hur arbetar lärarna för att bygga relationer till elever som de möter i SiS skolverksamhet? Vilka uppfattningar har lärarna om relationskompetensens betydelse för elevens lärande? Teori Arbetets teoretiska bas utgörs av Aspelins (2018) utveckling av Scheffs (1990) teori om sociala band, relationskompetens. Teorin förklarar vad relationskompetens består av, uppdelat i tre delkompetenser. Dessa tre är kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens. Metod Sex lärare på olika SiS ungdomshem i Sverige, deltog i semistrukturerade videointervjuer. Intervjuerna transkriberades, sedan användes meningskoncentrering som bearbetades till teman.  Resultat Resultatet visade på att samtliga lärare ansåg att relationen mellan lärare och elev har betydelse för elevers lärande även om inte alla ansåg att den var av särskilt stod vikt för elever placerade i samhällets vård. Lärarna gav exempel på flera förhållningssätt de använder sig av för att främja goda relationer och relationen sågs av några lärare som en förutsättning för elevens motivation till lärande. Några förhållningssätt som framkom var att först skapa relation, befinna sig däreleven befinner sig, utgå från elevens intressen och lyssnandet. Resultatet visade även på att förutsättningar i lärmiljön så som gruppstorlek ansågs vara en relationsfrämjande faktor. Bristande samverkan mellan boendeavdelningen och skolan på ungdomshemmet ansågs av somliga vara en faktor som kunde hindra skapandet av goda relationer. Specialpedagogiska implikationer Elever som är placerade i samhällets vård är ofta i stort behov av särskilt stöd och upplever ofta svårigheter inom flera områden i livet. Specialpedagoger och övrig skolpersonal som möter dessa elever, före och efter att de blir omhändertagna av samhället, har stor nytta av kunskap om hur de kan möta dessa elevers behov. Specialpedagogens kompetenser i att leda samtal, utvecklingspsykologi, och kartläggning är exempel på sådant som kan komma dessa elever till gagn. Specialpedagogens kompetens kan gynna dessa elever på flera nivåer, individuellt eller genom handledning av rektorer och lärare.

Hur samhället hanterar de barn med störst problematik och beteendeproblem har länge debatterats i Sverige. Socialtjänsten har begränsade vårdalternativ för dessa barn och de placeras ofta på institution. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av dilemman och komplexitet kring att behöva fatta beslut om institutionsvård för barn. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju socialsekreterare från tre kommuner i Mellansverige som har valts ut genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Tematisk analys har använts för att analysera resultatet. Studiens teoretiska utgångspunkter är gräsrotsbyråkrati och Goffmans teori om totala institutioner. Resultatet visar att socialsekreterare upplever det komplext att bedöma barns bästa och att socialsekreterare upplever dilemman när de beslutar om placering på institution eftersom det ses som en “sista utväg”. Socialsekreterare beskriver stora brister i institutionsvården och de önskar mer utbildning för personalen på institutionerna. Därtill önskar de att det finns andra placeringsalternativ som är mer familjära för barn och unga som hamnar på institution. / In Sweden, there is a debate on how society handles children with extensive social and behavioral problematics, where the social services have limited care options and often place these children in institutional care. The aim of the study was to investigate social secretaries’ experiences of the dilemmas and complexity of deciding compulsory institutional care for children. The study is built on a qualitative method with semi structured interviews. In total, seven social secretaries from three municipalities in Sweden were interviewed. Convenience- and snowball sampling was used to find the respondents. The data was analysed using thematic analysis. The study’s theories are street level bureaucracy and Goffmans theory of total institution. The result shows that making decisions that are for the child’s best interest is complex and that social secretaries experiences dilemmas whilst deciding about placing children at institutions, because it is often a “last resort”. Social secretaries experience large flaws in compulsory care and they wish that the staff that works at the institutions, could get more education. In addition the social secretaries wish that there were other placements that were more family-like for children that usually end up at institution.

Studien syftar till att undersöka SIS ungdomshem Stigbys organisationskultur och hur Stigby presenteras i Jönköpingsposten och Jnytt. Detta jämförs även med hur SIS ungdomshem Fagared presenterats i Göteborgsposten och Göteborgstidningen, SIS är Statens Institutionsstyrelse. Studien tar avstamp i kritisk realism och undersöker SIS Stigbys organisationskultur kopplat till CSR. Studien problematiserar även mediernas makt i samhället och medialiseringens påverkan för organisationer som Stigby. Studien berör även mediediskurser och har en diskussion kring stereotyper i medietexter. Metoder som använts är djupintervjuer, diskursanalys, deltagande observation och go- along intervjuer. Slutsatserna är att det är viktigt att ha så lite glapp som möjligt mellan profil, image och identitet. En organisations identitet kan inte toppstyras utan framkommer i en dynamisk process mellan organisation och omvärlden. Stigby har arbetat bra med att ta fram en representativ värdegrund men har lyckats mindre bra med att få samtliga medarbetare med sig i processen. Studien kommer fram till att de kan bli bättre på att kommunicera ut det arbetet och sociala ansvaret de tar för att skapa en mer nyanserad bild av verksamheten. Detta för att kunna skapa så stora möjligheter till att bedriva en så god vård som möjligt. Studien kommer även fram till att media använder sig av stereotyper i representationerna av ungdomarna som vårdas inom SIS vilket kan ha negativa effekter för SIS och i förlängningen för ungdomarna.

Årligen tvångsomhändertas ungdomar i Sverige och placeras för vård på någon av statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem. Sedan 2003 ger SiS ut en bok, där ungdomar som är placerade på någon av deras institutioner kan skriva en text. Den här uppsatsen är en narrativ analys på 413 texter skrivna av ungdomar placerade under åren 2015-2017. Uppsatsen belyser olika kategorier som återkommer och visar med ett konstruktionistiskt perspektiv hur ungdomarna uppfattar sin situation. Goffmans dramaturgiska perspektiv har använts för att se hur ungdomarna framställer sig själva i roller och team och upplevelsen av stigma. Mertons teori om strain har använts för att undersöka om ungdomarna påvisar en upplevd strain situation i sin miljö som påverkat dem negativt. Resultatet visar att de flesta av ungdomarna skriver om sina liv, hur det har varit och hur det är att sitta på institution. En del tycker att det trots allt är bra att de hamnade på SiS medan andra ifrågasätter inlåsningen. Övervägande har en trasig familj och allt för många har flyttats mellan olika vård former. Många av ungdomarna mår dåligt och har försökt ta sitt liv och alla vill ha en förändring i sina liv. Men de säger själva att de är bara dem som kan göra den. Den dramaturgiska rollen som visas upp är till största delen uppriktig och de som tillhör teamen är de ungdomarna som skriver texterna. Stigmatisering av att sitta på institution verkar inte finnas utan det är mer de bakomliggande orsakerna som verkar stigmatiserade. . En viss upplevd strain påvisas av socialtutsatta ungdomar. Som slutsats kan man framhålla att orsakerna till droganvändning är ett både självvalt och påtvingat outsiderskap. Men det figurerar även en grupp mitt i mellan, där outsiderskapet är självvalt men har liknande anledningar som det påtvingade outsiderskapet och denna grupp mår ofta väldigt psykiskt dåligt.

Under flera år har svenska medier kantats av debatter kring vården på statens institutionsstyrelse där behandlingspersonal missbrukar makten och inte givit ungdomarna den vård som krävs för att de ska motiveras mot en bättre livsstil. Denna studie har som utgångspunkt att studera relationerna mellan behandlingspersonal och ungdomar som har tvångsvård enligt 3 § LVU. Studien riktar även sitt fokus på ungdomar som har NPF diagnoser samt svårigheter kring skapandet av relationer. Undersökningen mynnar ut i följande frågeställningar; Hur upplever behandlingspersonalen relationer med brukare på Statens institutionsstyrelse? samt Vilka faktorer påverkar relationen mellan brukare med funktionsnedsättning och behandlingspersonal? Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetade som behandlingspersonal på statens institutionsstyrelse. Resultatet visade på att skapa relationer på sis är något komplicerat och kräver olika faktorer för att en relation ska fungera. Resultatet visade att personligheten är central faktor i arbetet, men även tidigare kunskaper och erfarenheter vid arbetet, speciellt inom avdelningar där ungdomar har en funktionsnedsättning. Vidare har resultat även påvisat att personal måste visa tillit och agera som rollmodeller för att ungdomarna ska få motivation att skapa relationer och lyckas med sin behandling. / For several years, Swedish media have been lined with debates about care at the state department board where treatment assistants abuse power and have not given young people the care needed to be motivated towards a better lifestyle. This study is based on studying the relationships between treatment assistants and young people who have compulsory care according to § 3 LVU. The study also focuses on young people who have NPF diagnoses and difficulties in creating relationships. The survey results in the following issues; How do treatment assistants experience relationships with users at the Swedish National Board of Institutional Care? and What factors affect the relationship between users with disabilities and treatment assistants? The survey was conducted with a qualitative approach where we conducted semi-structured interviews with respondents who worked as treatment assistants at the State Department Board. The result showed that creating relationships on sis is somewhat complicated and requires different factors for a relationship to work. The results showed that personality is a central factor in the work, but also previous knowledge and experience at work, especially in departments where young people have a disability. Furthermore, results have also shown that staff must show trust and act as role models for young people to be motivated to create relationships and succeed in their treatment.

This policy analysis study focuses on the leadership and employeeship policy documents that are in use within The Swedish National Board for Institutional Care agency. In order to conduct this policy analysis, the What's the problem represented to be approach (referred to as the WPR approach) based on a poststructuralist perspective is applied. This policy analysis sets out to examine how collaboration is represented in the leadership and employeeship policy documents, to analyse the presuppositions that arise from the analysis and to explore the measures that can be implemented in order to address collaboration. It results in illustrating how collaboration is represented as a problem in the policy documents. It brings to the fore presuppositions that arise from this representation and also generates new ideas on alternative ways to present and implement collaboration. This concurs with this study's preset that collaboration is in need of elaboration and improvement within the agency's departments.

​Denna studie syftar till att undersöka förutsättningar, hinder och möjligheter att bedriva behandling inom ungdomsvården på Statens institutionsstyrelse. Studien lutar sig mot bakgrund av en samhällsutveckling där allt fler unga begår grova brott och får allt svårare problem. Samtidigt kritiseras Statens institutionsstyrelse av media och andra myndigheter för att inte kunna hantera sitt uppdrag. Samtidigt som SiS behöver tvångsvårda fler ungdomar involverade i grov brottslighet, vilket i sin tur inneburit ett behov av skärpt säkerhet, behöver myndigheten också ge god omsorg och behandling till de ungdomar som placeras utifrån andra behov. Uppdraget är svårt, och i verksamheterna arbetar människor som valt att jobba på SiS utifrån en vilja och ambition att kunna påverka och hjälpa ungdomar med svåra problem. Med hjälp av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och begreppet handlingsutrymme, undersöks hur personal som arbetar med behandlingsprogram hanterar de dubbla kraven från organisationens riktlinjer och ungdomarnas individuella behov. Med en kvalitativ ansats analyserades intervjuer med tematisk analys. Resultaten visar på organisatoriska hinder men också på en tro på förändring genom professionell erfarenhet och kunskap. Resultaten visade också att rätt kompetens är avgörande för att kunna bedriva behandling för myndighetens målgrupper och att finns en brist på behandlingsmetoder för grovt kriminella ungdomar. Resultaten betonar också ett behov av ökad medvetenhet, utbildning och möjligheter till för en kontinuerlig vårdkedja för att öka kvalitén på behandlingsarbetet. Slutligen belyser resultaten maktaspekter inom tvångsvården som ett hinder för behandlingsarbetet och föreslår ett förändringsarbete mot mer vårdande än straffande och kontrollerande strategier.

I problemdiskussionen lyfts att litteraturen och forskningen utgår från att en controller är en ekonom som arbetar med ekonomistyrning. Enligt min erfarenhet stämmer inte detta för verksamhetscontrollers i statliga myndigheter. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om rollen som verksamhetscontroller i statliga myndigheter. Forskningsfrågorna är vilka krav ställer myndigheterna vid rekrytering av verksamhetscontrollers och hur beskriver de arbetsuppgifterna? Vad innehåller tertialuppföljningarna? Metoden har varit att genom en diskursanalys studera innehållet i tertialuppföljning på Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse och Tullverket. Dessutom har myndigheternas rekryteringsannonser som avser verksamhetscontroller analyserats. Slutsatsen är att arbetsuppgifterna för verksamhetcontrollers på myndighetsnivå är likartade och det ingår inte ekonomiska arbetsuppgifter. De förefaller dock ha olika mandat. Arbetsuppgifterna på avdelnings-/ kompetenscenternivå skiljer sig mellan och inom myndigheterna och inte heller dessa verksamhetscontrollers har ekonomiska arbetsuppgifter. Kraven som ställs på utbildning och erfarenhet har stor spännvidd och ibland har man krav på att den sökande ska ha ekonomisk bakgrund. Min slutsats är att rollen som verksamhetscontroller på avdelnings-/ kompetenscenternivå är under utveckling och att rollen på myndighetsnivå är tydligare. / In literature and research the definition of a controller is an economist working with financial control. According to my knowledge this is not correct for controllers focused on operations management in government agencies The purpose of this thesis is to increase the knowledge of the role as a controller focused on operations management in state agencies. The questions to be answered are what demands does government agencies have when they recruit operations management controllers and how do they describe the  assignments? What is included in the four month follow ups? The method has been by discourse analysis study the content in the four month follow ups at the National Board of Health and Welfare, the National Board of Institutional Care and the Swedish Customs. In the thesis the agencies recruitment ads for controllers focused on operations management is also analyzed. The conclusion is that the assignments for controllers focused on operational management on the agency-wide level is similar between the agencies and few financial assignments are included. The assignments for the lower levels differ within and between the agencies and financial assignment are not included. The controllers at the agency-wide level seem to have different mandates between the agencies. The agencies demands for education and experience varies widely and some of the ads have demands for a background in  finances. My conclusion is that the controller at the department level is under development and the role at the agency-wide level is more distinct.