• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 46
  • 1
  • Tagged with
  • 47
  • 35
  • 30
  • 27
  • 26
  • 25
  • 25
  • 22
  • 18
  • 11
  • 11
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Samverkan i lokalt trygghetsskapande arbete : En kvalitativ utvärdering av de lokala trygghetsgrupperna i Sundsvalls kommun

Fahlgren, David January 2014 (has links)
Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen. Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken. Vidare används Kirk Emerson et. al. artikel om samverkansstyrning som ligger till grund för den nya samarbetsformen som utvecklas under de senaste åren i Sundsvalls kommun. Avsnittet behandlar även utvärderingsbegreppet och dess betydelse för studiens upplägg. Resultat från studien visar bland annat att det under en längre tid har funnits ett stort engagemang att gemensamt arbeta för att skapa en tryggare miljö runtom i stadsområdena, men det har inte alltid fungerat fullt lika effektivt. Deltagarens gemensamma nyckel till framgång i det lokala brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet är informationsutbytet. En annan viktig aspekt för deltagarna har varit utvecklingen med mål och resurser som upprepade gånger har skapat ett produktivt samarbete. Detta gynnar arbetet inom trygghetsgrupperna och arbetssituationen för deltagarna i deras vardagliga arbete. I studiens slutsatser så framgår det att gräsrotsbyråkrater i Sundsvall upplever en brist på tid och resurser. Men de kan med ett aktivt deltagande och via samverkan med andra samhällsaktörer inom trygghetsgrupperna minska sin egen arbetsbördagenom, samt skapa en större lokal kännedom om andra deltagares arbetsområden. Informationsutbytet ger dem möjlighet att skapa förutsättningar för att vara "steget före" och kunna förutsäga händelser som kan skapa social oro och otrygghet runtom i stads- och bostadsområden.
2

Motstridiga krav : Strategier för att hantera emotionellt arbete i klientrelationer

Montelius, Elin January 2008 (has links)
<p>Det grundläggande villkoret för dem som arbetar i serviceyrken är att hantera de motstridiga kraven från dels arbetsgivaren och dels kraven från klienterna. I interaktionen med klienterna har de anställda en rad uttalade eller outtalade förväntningar på hur de ska agera, vilket innebär att det i arbetet ingår att hantera och styra både sina egna och klienternas emotionella reaktioner. Studiens syfte är dels att undersöka hur det organisatoriska sammanhanget påverkar hur de anställda hanterar de motstridiga krav de ställs inför, dels att undersöka vilka emotionella konsekvenser interaktionen med klienterna får för de anställda. Utifrån en kvalitativ ansats har detta undersökts på Försäkringskassans kundtjänst för aktivitetsstöd. Resultatet visar att de strategier de anställda använder sig av framförallt är processer av rollövertagande, men att den organisatoriska kontexten i form av graden av distans i interaktionen och möjligheter till reell påverkan över utfallet av denna även den i hög grad villkorar vilka konsekvenser de emotionella aspekterna av arbetet får för de anställda.</p>
3

Motstridiga krav : Strategier för att hantera emotionellt arbete i klientrelationer

Montelius, Elin January 2008 (has links)
Det grundläggande villkoret för dem som arbetar i serviceyrken är att hantera de motstridiga kraven från dels arbetsgivaren och dels kraven från klienterna. I interaktionen med klienterna har de anställda en rad uttalade eller outtalade förväntningar på hur de ska agera, vilket innebär att det i arbetet ingår att hantera och styra både sina egna och klienternas emotionella reaktioner. Studiens syfte är dels att undersöka hur det organisatoriska sammanhanget påverkar hur de anställda hanterar de motstridiga krav de ställs inför, dels att undersöka vilka emotionella konsekvenser interaktionen med klienterna får för de anställda. Utifrån en kvalitativ ansats har detta undersökts på Försäkringskassans kundtjänst för aktivitetsstöd. Resultatet visar att de strategier de anställda använder sig av framförallt är processer av rollövertagande, men att den organisatoriska kontexten i form av graden av distans i interaktionen och möjligheter till reell påverkan över utfallet av denna även den i hög grad villkorar vilka konsekvenser de emotionella aspekterna av arbetet får för de anställda.
4

Gräsrotsbyråkratens Förståelse, Möjlighet och Vilja i Implementeringen av Barnkonventionen : En Kvalitativ Studie av Förskolepersonalens Implementering av Barnkonventionen i Malmö Stad / The Street-Level Bureaucrats Knowledge, Opportunity and Willpower in the Implementation of the Child Convention : A Qualitative Study of the Preschoolstaffs Implementation of the Child Convention in Malmö Municipality

Samuelsson, Tilda January 2023 (has links)
The purpose of this thesis is to explore in which ways the understanding, opportunity and willpower of the Street-Level Bureaucrats can explain the influence that the Child Conventions preparatory work and implementation has had on the preschool staff's implementation after 2020. The aim of the study is achieved by using a qualitative text analysis to analyze interviews and surveys done with preschool staff and staff from the preschool administration in Malmö municipality. The materials from the interviews are categorized based on Lennart Lundquists framework of three conditions for implementation: change in knowledge, opportunities and willpower. The results are then again reviewed through the lens of Michael Lipsky's theory on Street-Level Bureaucrats and Lundquist's implementation theory. Results conclude that the knowledge has increased slightly along with a more systematic working routine and a stronger willpower among the staff to implement the Child Convention. These changes have happened even though the staff as Street-Level bureaucrats has experienced a lack of understanding in how and in which ways the political decision to make the Child Convention law is supposed to affect their workplace. They have also experienced lack of economic resources before and after 2020. The influence that the Street-Level bureaucrats have had can therefore be explained by the willpower, discretion and professional competence that they possess as staff in a local function. It is of importance in the conclusions that the staff already had a willpower to implement the Child Convention before 2020, which shows that the political decision might not have made an extraordinary difference.
5

Gräsrotsbyråkrater i hälso- och sjukvården : En fallstudie om läkarnas och sjuksköterskornas handlingsutrymme angående prioriteringen av patientbesök vid en vårdcentral i Västra Götalandsregionen. / Street-level bureaucrats i healthcare : Case study of doctor´sand nurse´s discretion on when they prioritize patient´s visits at one health center i Västra Götaland´s region

Armus, Marija January 2019 (has links)
Hälso- och sjukvården anses vara en viktig del av svensk välfärd som alltid ska värna sin humana karaktär. Förändringarna som har skett inom svensk hälso- och sjukvård under de senaste decennierna, har lett till en mer byråkratiserad sjukvård där läkare och sjuksköterskor ofrivilligt har blivit byråkrater. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur läkare och sjuksköterskor vid en privat vårdcentral i Västra Götalandsregionen gör prioriteringar av patientbesök, dels att jämföra hur dessa två professionerna gör sina prioriteringar. Den här studien är en fallstudie där tre läkare och tre sjuksköterskor har intervjuats. Det empiriska materialet har senare analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår och baseras på Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultaten som har fåtts visar att läkare och sjuksköterskor upplever att de har ett stort handlingsutrymme när de gör medicinska bedömningar under prioriteringsprocessen, samt att deras handlingsutrymme inte begränsas av statligt regelverk och organisationens mål i någon större utsträckning. En tydlig svårighet som samtliga läkare och sjuksköterskor lyfter är tidsbrist som de försöker hantera genom användning av olika rutiner och hanteringssystem.
6

<em>”Visst blir det en krock mellan att man vill hjälpa… ibland blir det att... nej jag hjälper ju inte eftersom att jag gör ett avslag”</em> : –       En socialpsykologisk studie om biståndshandläggares upplevelse av sitt yrkesutövande

Larsson, Sara, Larsson, Sara January 2010 (has links)
<p>Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons. Vi har även utgått från Lipsky, Johansson samt Berglinds teorier om makt och handlingsutrymme. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsmetoden interpretativ fenomenologi. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med tio kvinnliga biståndshandläggare i två mellanstora kommuner i Sverige. Resultatet påvisade att biståndshandläggarna fann det problematiskt att befinna sig i sin tudelade position då de upplevde en hög grad av rollkonflikt. De upplevde även en hög grad av makt samtidigt som de dock upplevde sig maktbegränsade av olika aktörer. En anledning till att de upplevde rollkonflikter samt både makt och maktbegränsningar kan bero på deras position inom organisationen, vilken medför att de delar både organisationens och klienternas perspektiv.</p>
7

Jobbcoachers definition av sitt arbete : - ett yrke i vardande

Eriksson, Gabriela January 2010 (has links)
<p>Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende. Jobbcoacher har också ett stort handlingsutrymme som innebär att de kan utforma sitt arbetssätt och påverka det slag av service efter sina klienters behov, vilket respondenterna uttrycker som individanpassad hjälp. Respondenterna menar också att de arbetar med att finna praktiska lösningar på klienternas problem och att bearbeta känslor som exempelvis rädsla, för att ge klienterna mer makt att hantera sin nuvarande situation. Vidare visar resultatet att jobbcoacherna upplever viss begränsning inom sitt yrke som exempelvis den ökande arbetslösheten, i och med att jobbcoachernas arbete ofta är relaterade till att stötta klienten till nytt jobb. Slutsatsen är att jobbcoachernas arbetssätt har förändrats sedan finanskrisens början, då de i större utsträckning än tidigare föreslår utbildningar för att klienterna ska kunna bygga på sin kompetens under lågkonjunkturen.</p>
8

Jobbcoachers definition av sitt arbete : - ett yrke i vardande

Eriksson, Gabriela January 2010 (has links)
Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende. Jobbcoacher har också ett stort handlingsutrymme som innebär att de kan utforma sitt arbetssätt och påverka det slag av service efter sina klienters behov, vilket respondenterna uttrycker som individanpassad hjälp. Respondenterna menar också att de arbetar med att finna praktiska lösningar på klienternas problem och att bearbeta känslor som exempelvis rädsla, för att ge klienterna mer makt att hantera sin nuvarande situation. Vidare visar resultatet att jobbcoacherna upplever viss begränsning inom sitt yrke som exempelvis den ökande arbetslösheten, i och med att jobbcoachernas arbete ofta är relaterade till att stötta klienten till nytt jobb. Slutsatsen är att jobbcoachernas arbetssätt har förändrats sedan finanskrisens början, då de i större utsträckning än tidigare föreslår utbildningar för att klienterna ska kunna bygga på sin kompetens under lågkonjunkturen.
9

”Visst blir det en krock mellan att man vill hjälpa… ibland blir det att... nej jag hjälper ju inte eftersom att jag gör ett avslag” : –       En socialpsykologisk studie om biståndshandläggares upplevelse av sitt yrkesutövande

Larsson, Sara, Larsson, Sara January 2010 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons. Vi har även utgått från Lipsky, Johansson samt Berglinds teorier om makt och handlingsutrymme. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsmetoden interpretativ fenomenologi. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med tio kvinnliga biståndshandläggare i två mellanstora kommuner i Sverige. Resultatet påvisade att biståndshandläggarna fann det problematiskt att befinna sig i sin tudelade position då de upplevde en hög grad av rollkonflikt. De upplevde även en hög grad av makt samtidigt som de dock upplevde sig maktbegränsade av olika aktörer. En anledning till att de upplevde rollkonflikter samt både makt och maktbegränsningar kan bero på deras position inom organisationen, vilken medför att de delar både organisationens och klienternas perspektiv.
10

New Public Management inom myndigheters direktservice och hur det påverkar legitimiteten av det politiska systemet

Modigh, Anton January 2016 (has links)
New public Management-reformer har blivit allt vanligare inom svensk förvaltning. Detta har inneburit att den offentliga sektorn i allt större grad fokuserat på att uppnå kostnadseffektiviseringar och marknadslösningar. E-förvaltning har också blivit ett sätt att effektivisera den offentliga sektorn, genom användandet av digitala tjänster. Servicekontor ses i denna studie som ett uttryck för NPM-reformer och ökat inslag av e-förvaltning. Det är ett koncept som startade 2008 och innebär att Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten slagit ihop sin direktservice nationellt och därmed skapat en ny tjänstemannaroll i form av servicehandläggare. I och med flyktingvågen har en stor del av de som besöker kontoren varit nyanlända till Sverige. I denna studie görs en kritisk analys av vad servicekontorsmodellen inneburit för servicen till medborgarna och till nyanlända specifikt. Dessutom studeras utifrån Lipskys syn på gräsrotsbyråkraterna vikt vid utformandet av policys, hur tjänstemännens möjlighet att legitimiteten det politiska systemet har påverkats, samt vilka konsekvenser det har inneburit. För att studera detta har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer gjorts med tjänstemän på servicekontoren. Slutsatsen är att servicekontorsmodellen inneburit en ökad distans mellan myndighet och medborgare vilket försvårat tjänstemännens möjlighet att legitimera det politiska systemet. Detta drabbar inte minst nyanlända som inte får fullständig information om beslut eller ärenden vilket i förlängningen kan leda till minskat förtroende för myndigheterna i synnerhet, men också det politiska systemet i allmänhet.

Page generated in 0.0662 seconds