Ridterapi har på senare tid börjat användas som en komplettarande behandlingsmetod för psykosocial problematik. I dagsläget finns ännu inte mycket forskning inom ämnet och behandlingsmetoden är vare sig speciellt känd eller etablerad. I denna uppsats görs en kartläggning av socialsekreterares uppfattning och kännedom om ridterapi. Undersökningen var i form av en enkät och genomfördes i Uppsala län där socialsekreterare som arbetar med placeringar på HVB-hem medverkade. Vi ville se om olika faktorer som exempelvis ett eget djurintresse, kunskap om behandlingsmetoden, kön och ålder kunde påverka deras inställning till ridterapi. Resultatet av undersökningen visade att våra respondenters generella attityd till behandligsmetoden var positiv och att de i hög grad kunde tänka sig att göra sådana placeringar och de olika faktorerna vi jämfört med i undersökningen påverkade inte resultatet nämnvärt. Dock visade det sig att det var många som inte kände till vad ridterapi var. / Recently it has been more common to use Equine assisted therapy (EAT) as a complementary treatment for psychosocial issues. Today, not much research has been done in this area and therapy method is neither known nor established. In this essay a survey has been done in the purpose to get a grip of social workers attitude toward and knowledge about EAT. The survey was performed in Uppsala County and social workers who put clients in care or residence homes (HVB) were queried. We wanted to investigate how different factors such as an interest in animals, knowledge about the therapy method, gender or age could affect the respondents attitude toward EAT. The result from our investigation has shown that our respondents had an overall positive attitude toward EAT and that they to a high degree would make such a placement. The different factors that we compared with did not affect the result in a high degree. However, our results also showed that the majority of our respondents did not know about EAT or what it can be used for.

I Sverige använder socialtjänsten lagar för att tillgodose olika levnadsstandarder till olika grupper av människor. Aktuell studie har syftat till att undersöka hur biståndshandläggare resonerar kring begreppet skälig levnadsnivå och hur det används i praktiken inom äldreomsorgen. En kvalitativ studie har utförts där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med biståndshandläggare från tre olika kommuner i Sverige. En vinjett med ett fiktivt ärende har även använts för att undersöka om det finns olikheter i bedömningar mellan biståndshandläggare. Utifrån den insamlade empirin så har en tematisk analys genomförts och fyra teman har presenterats i resultatdelen. Dessa teman är vad är skälig levnadsnivå?, god vs skälig levnadsnivå, handlingsutrymme och olikheter i bedömning. Resultatet visar att det finns olikheter i bedömningar och att begreppet skälig levnadsnivå är ett abstrakt begrepp som har ett stort tolkningsutrymme. Parallellt visar studiens resultat att majoriteten av biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme en lagom nivå. En diskussion förs mellan vikten av att ha handlingsutrymme och ett rättssäkert samhälle där alla behandlas lika av myndigheter. Slutsatsen visar att det är en svår balansgång och att det krävs mer forskning inom ämnet. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt Maslows behovspyramid. / In Sweden the social services use different laws to meet different living standards for different groups of people. The current study has aimed to investigate how social workers in elderly care reason about the concept of a reasonable standard of living and how it is used in practice. A qualitative study was conducted in which eight semi-structured interviews were conducted with social workers in the elderly care unit from three different municipalities in Sweden. A vignette has also been used to investigate whether there are differences in assessments between social workers. Based on the collected empirical data, a thematic analysis has been carried out and four themes have been presented in the results section. These themes are what is a reasonable standard of living?, good vs reasonable standard of living, room for maneuver and differences in assessment. The results show that there are differences in assessments and that the concept of a reasonable standard of living is an abstract concept that has a large scope for interpretation. In parallel, the results of the study show that the majority of development assistance officers feel that their room for maneuver is at a reasonable level. A discussion is held between the importance of having room for maneuver and a law-abiding society where everyone is treated equally by the authorities. The conclusion shows that it is a difficult balancing act and that more research is required in the subject. The results have been analyzed with the help of previous research and Lipsky's theory of grassroot bureaucrats and Maslow's pyramid of needs.

I svenska skolan har lärare ett uppdrag att arbeta förebyggande mot “våldsbejakande” extremism. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på sin roll att arbeta med detta samt hur de menar att deras arbetssituation påverkar deras möjlighet att bemöta extrema åsikter hos elever. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare från Stockholmsområdet. Dessa har sedan analyserats utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater som diskuterar lärares arbetssituation, vilken kännetecknas av balans mellan kontroll och frihet (Lipsky 2010). Studiens resultat visar att lärarna upplever det svårt att bemöta extrema åsikter på grund av otydliga direktiv från organisation samt otillräckliga resurser bland annat i form av tidsbrist. De försöker återta kontrollen genom att exempelvis förenkla arbetsuppgifter och hänvisa arbetsuppgifter vidare till en annan instans. Lärarna arbetar utifrån en ambition att bemöta extrema åsikter genom respektfulla samtal. Detta misslyckades dock stundtals, då lärarna upplever brist på tid och verktyg i kombination med krav att hantera extrema åsikter från organisationen. Detta resulterar i att lärarna låter bli att bemöta åsikter alternativt att lärarna, trots ambitionen att bemöta genom samtal, tillgriper tillsägningar och uppfostrande metoder. Lärares arbetssituation har således stor påverkan på deras möjlighet att arbeta mot “våldsbejakande” extremism hos elever. / Teachers in Sweden have an obligation by law to prevent violent extremism. This study aims to examine how teachers experience their work in violent extremism prevention. Our study serves as a window to an understanding of how teachers’ work situation affects their ability to prevent students’ expressing extreme opinions. The empirical data from six interviews with sixth form teachers has been analysed through the lens of Lipsky’s theory on street-level bureaucrats (2010). Street-level bureaucrats are workers such as nurses, police officers and teachers - teachers being the focus of this study. Their work is characterised by a degree of discretion in their power to exercise control over the services they provide to recipients such as students (ibid). The study has mainly shown that teachers experience difficulties managing students’ extreme opinions due to inadequate resources and vague organisational expectations. In order to retake control teachers tend to develop patterns of simplifications in their work duties and referring responsibilities to others. Despite the teachers’ ambition to tackle extreme opinions through respectful conversation, they sometimes fail due to a lack of resources such as time and support, resorting to reprimands. Thus, the teachers role as a street-level bureaucrat has a high impact on their ability to work with violent extremism prevention.

This study has the aim to understand how social workers experience the documentation in relation to their freedom of action in childcare investigations. We also used a moral and work ethic perspective in our analysis. Former research show that social workers feel a lack of time for client relation, heavy workload and different ideas about how to customize their documentation, so it suits with the client and the individual social worker. The study is based on six individual interviews with social workers working in children social services. The main results show that the social workers are driven by their sense of wanting to do the right thing for the children, but a lot of time are spent on documentation. The freedom of action among the social workers in our study is depending on how they use their professional license to balance documentation and client work.

Little is known about the prevalence of substance use and abuse among individuals with intellectual disabilities. However, studies show that individuals with intellectual disabilities are at greater risk of developing substance abuse problems. Furthermore, traditional drug abuse treatment programs may be insufficient in order to tackle the individual needs of the users with intellectual disabilities. This study focuses on addiction counsellors, and aims to give insight into how they experience their work with individuals who are suffering from intellectual disabilities and substance abuse. In this study, qualitative interviews were conducted with five counsellors from two different municipal organizations. Subsequently, the analysis of the results has been categorized thematically, supported by Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and Polanyi’s notion of tacit knowledge. The results suggest that the professionals are experiencing several challenges in their work with the target group. The lack of knowledge and insufficient national guidelines regarding the work with the target group, in combination with treatment methods that are not adapted to the needs and the abilities of people with intellectual disabilities, leave the professionals in a situation where their experiences and tacit knowledge is used to design and conduct the target group’s treatment.

Vårt huvudsyfte med denna studie var att öka kunskapen om hur socialsekreterare förhåller sigtill barnperspektivet i sitt arbete med ekonomiskt bistånd. Vi undersökte hur socialsekreterarnaupplevde det nuvarande arbetet, samt hur de önskade att arbeta med barnperspektivet. Studienvar en kvalitativ intervjustudie där empirin grundade sig på sju respondenter, vilka alla varverksamma inom ekonomiskt bistånd som socialsekreterare. För att bearbeta och analysera detinsamlade materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Vi har analyserat empirin med stödav Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme. Resultatet visade på attbedömningar utifrån, och beaktande av barnperspektivet skedde på olika sätt och i olika storutsträckning av socialsekreterarna. På flera av respondenternas arbetsplatser fanns det enavsaknad av kunskap i tillämpningen av barnperspektivet. Det uttrycktes, utifrån avsaknad avkunskap kring tillämpningen, ett önskemål om att utöka den. Resultatet visade också på attrespondenterna sällan hade någon direktkontakt med barnen, vilket bekräftade den tidigareforskningen. Därmed framkom ett behov av ett utökat underlag och forskning kring hur man påbästa möjliga sätt bör arbeta med barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd i Sverige. / The aim of this study was to contribute to the knowledge of how social workers approach thechild’s perspective in their work with financial aid. We investigated how the social workersexperienced the current ways of work, and how they wished to work, with the child’sperspective. The study was a qualitative interview study where the empirical data was based onseven respondents, which all were operating within financial aid as social workers. To processand analyze the gathered material a qualitative content analysis was done. The data wasanalyzed with the support of Lipsky's theory about street-level bureaucrats and discretion. Theresults showed that the social workers made assessments from, and took consideration of, thechild perspective in different ways. In several of the respondent’s workplaces, there was a lackof knowledge in the application of the child’s perspective, which many of the social workersexpressed a desire to expand their knowledge about. The results also showed that therespondents rarely had any direct contact with the children, which confirms previous research.The conclusion of the study was therefore that there was a need for an expanded basis andresearch on the best possible way of working regarding the child’s perspective in financial aidin Sweden.

Denna studie undersöker vilka faktorer som påverkar yrkesprofessioners anmälningsbenägenhet vid misstanke om att ett barn far illa. Studien undersöker även hur statistiken ser ut gällande barnmisshandel samt i vilken utsträckning orosanmälningar leder till åtal och påföljder för förövaren. Studiens empiri sträcker sig från år 1990 till 2021 och utgår endast utifrån Brottsförebyggande rådets publicerade rapporter. En kvalitativ textanalys har använts vid bearbetningen av studiens empiriska material. Vid analysen av det empiriska materialet har Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och alienation används som ett teoretiskt ramverk för att skapa en djupare förståelse och förklaring av de sociala fenomen som Brottsförebyggande rådets publikationer presenterade. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar yrkesprofessioner i valet att anmäla barnmisshandel eller inte. Med hjälp av Lipskys teori framgick det hur yrkesprofessioners anmälningsbenägenhet i vårt land påverkas av de faktorer som enligt Lipsky kännetecknar gräsrotsbyråkratens arbetssituation. Utifrån Lipskys teori går det att urskilja att valet att anmäla barnmisshandel eller inte görs utifrån flera faktorer såsom tidsbrist, kunskapsbrist och bristande vägledning från chef och verksamhet. Med hjälp av Lipskys begrepp alienation blev konsekvenserna av yrkesprofessioners alienerade arbete synliga, där bland annat åsikter och fördomar om andra myndigheter resulterade i informationshinder och en minskad anmälningsbenägenhet. / This study examines the factors that affect professionals propensity to report suspected child abuse. The study also examines what the statistics look like regarding child abuse and the extent to which reports of regarding child abuse lead to prosecution and sanctions for the perpetrator. This empirical study extends from year 1990 to 2021 and is based solely on the Swedish crime prevention council's published reports. A qualitative text analysis has been used in the processing of the study's empirical material. In the analysis of the empirical material, Michael Lipsky's theory of street-level bureaucracy and alienation has been used as a theoretical framework to create a deeper understanding and explanation of the social phenomena presented by the Swedish crime prevention council's publications. The purpose of the study was to shed light on the factors that affect professions in the choice to report child abuse or not. With the help of Lipsky's theory, it became clear how the propensity of professionals in our country to report is affected by the factors that, according to Lipsky, characterize the street-level bureaucrat's work situation. Based on Lipsky's theory, it is possible to distinguish that the choice to report child abuse or not is made on the basis of several factors such as lack of time, lack of knowledge and lack of guidance from the manager and operations. With the help of Lipsky's concept of alienation, the consequences of the professionals alienated work became visible, where, among other things, opinions and prejudices about other authorities resulted in information barriers and a reduced propensity to report.Keywords: alienation, barriers to information, child abuse, propensity to report, reports of unrest, street-level bureaucra

Intellektuellt funktionsnedsatta personers rättigheter och levnadsomständigheter har avsevärt förbättrats de senaste decennierna vilket även lett till att de i allt större utsträckning väljer att skaffa barn. Då den intellektuella funktionsnedsättningens begränsningar kan vara en försvårande omständighet för föräldraskapet kan dessa familjer behöva samhällets stöd. Syftet med studien har varit att undersöka tankar och erfarenheter kring de utmaningar professionella upplever i sitt arbete med att stödja dessa familjer. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med målgruppen. Empirin har analyserats utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater vilken belyser de professionellas upplevda utmaningar i arbetet i relation till den byråkratisering och organisationsstruktur som präglar offentliga förvaltningar och leder till oönskade konsekvenser för såväl professionella som för klienter. Resultatet ger en djupare förståelse för hur organisatoriska förutsättningar kan ligga till grund för de olika utmaningar professionella upplever i sitt arbete med familjer där föräldrar har en intellektuell funktionsnedsättning. / The rights and living conditions of intellectually disabled people have significantly improved in recent decades, which has also led to them increasingly choosing to have children. Since the limitations of intellectual disability can be an aggravating circumstance for parenthood, these families may need the support of society. The purpose of the study has been to investigate thoughts and experiences about the challenges professionals experience in their work to support these families. The study has been conducted with a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with professionals working with the target group. The empiricism has been analyzed based on Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats, which highlights the professionals' perceived challenges in the work in relation to the bureaucratization and organizational structure that characterizes public administrations and leads to undesirable consequences for both professionals and clients. The result provides a deeper understanding of how organizational conditions can form the basis for the various challenges professionals experience in their work with families where parents have an intellectual disability.

The purpose of our thesis is to investigate through a survey how specialization affects the perceived scope for discretion of the social worker. The study will also examine how the social worker can customize outpatient care targeted at children and young people. The study's empirics were collected through a web survey that was sent out via email to social workers who worked with children and young people in IFO's outpatient care.  The study examines how social workers' discretion is affected by the organization of social services such as the division of clients within the organization and the way in which they interact. The results indicate that guidelines, norms, and laws affect the social worker's discretion in a way that reduces client-customization. In addition, the study examines how the social worker can client-customize their efforts and which factors influence the degree of client-tailoring. The study shows that previous experience and education affect the scope for discretion in a way that increases client-customization. The empirical study is analysed using Lipsky's theory of street level bureaucrats.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare upplever insatser för målgruppen samt om och i så fall hur de upplevelserna påverkar utredningsarbetet. I frågeställningarna ingick även vilken roll ungdomars vårdbehov i relation till samhällsskydd och ungas eventuella behov av skydd spelar i dessa upplevelser. Empirin har bearbetats med hjälp av tematisk analys. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare i en medelstor kommun. Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk har varit Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, med nyinstitutionell organisationsteori som kompletterande teori. I studien påvisades ett antal centrala upplevelser i relation till befintliga insatser. Tillgängliga insatser för unga lagöverträdare upplevdes i många fall utdaterade i relation till överväldigande förändringar i målgruppens förutsättningar. Exempel på detta som påvisades var att kriminalitet hos unga upplevs ha sjunkit i åldrarna och blivit av en grövre karaktär, vilket en majoritet av respondenterna menar inte speglas i hur insatser är utformade i dagsläget. I studien påvisades även en upplevd brist på lämpliga utförare, vilket dels beskrevs härstamma från att utförare av vissa insatser (i synnerhet familjehemsplacering men även i viss mån HVB) inte vill ta emot ungdomar med exempelvis kriminalitet eller pågående missbruk. Brist på t.ex HVB som var utrustade att behandla ungdomar med flera olika typer av behov och/eller problematik påvisades också. Vidare påvisades att arbetet påverkades av att ständigt behöva allokera otillräcklig tid. Slutligen visade studien att ungas skyddsbehov var en väsentlig faktor i särskilda ärenden, och som av nödvändighet behövde prioriteras över ungas vårdbehov. Samhällsskydd upplevdes inte som en lika central faktor.