Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt socialsekreterare resonerar kring sitt arbete med våldsutsatta barn samt få en ökad förståelse för vad det innebär att arbeta med barn som lever med våld i hemmet. Den metodologiska utgångspunkten grundar sig i en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har nyttjats. Kunskapssynen präglas av den hermeneutiska ansatsen. Resultatanalysen utgår ifrån begrepp som är centrala inom Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, teorin enligt KASAM samt socialpedagogiken. Studiens resultat visar vilka arbetssätt och rutiner som socialsekreterare kan använda sig av i arbetet med barn som lever med våld i hemmet. Diverse utmaningar gällande externa samarbetspartners, mötet med barnen och deras familjer samt en viss personlig påverkan kunde identifieras. Stöd från kollegor, interna färdigheter samt en känsla av meningsfullhet är avgörande för att socialsekreterarna ska vilja fortsätta att arbeta inom sitt område. Slutsatsen av denna studie visar att socialsekreterarna har specifika arbetssätt och fasta rutiner att följa. Det finns många likheter i arbetssätt men även skillnader. De utmaningar som socialsekreterarna omnämner tycks inte ha en övervägande negativ påverkan på dem då de anses bli hanterbara tack vare stödjande komponenter som finns hos dem själva och i deras omgivning.

Intellektuellt funktionsnedsatta personers rättigheter och levnadsomständigheter har avsevärt förbättrats de senaste decennierna vilket även lett till att de i allt större utsträckning väljer att skaffa barn. Då den intellektuella funktionsnedsättningens begränsningar kan vara en försvårande omständighet för föräldraskapet kan dessa familjer behöva samhällets stöd. Syftet med studien har varit att undersöka tankar och erfarenheter kring de utmaningar professionella upplever i sitt arbete med att stödja dessa familjer. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med målgruppen. Empirin har analyserats utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater vilken belyser de professionellas upplevda utmaningar i arbetet i relation till den byråkratisering och organisationsstruktur som präglar offentliga förvaltningar och leder till oönskade konsekvenser för såväl professionella som för klienter. Resultatet ger en djupare förståelse för hur organisatoriska förutsättningar kan ligga till grund för de olika utmaningar professionella upplever i sitt arbete med familjer där föräldrar har en intellektuell funktionsnedsättning. / The rights and living conditions of intellectually disabled people have significantly improved in recent decades, which has also led to them increasingly choosing to have children. Since the limitations of intellectual disability can be an aggravating circumstance for parenthood, these families may need the support of society. The purpose of the study has been to investigate thoughts and experiences about the challenges professionals experience in their work to support these families. The study has been conducted with a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with professionals working with the target group. The empiricism has been analyzed based on Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats, which highlights the professionals' perceived challenges in the work in relation to the bureaucratization and organizational structure that characterizes public administrations and leads to undesirable consequences for both professionals and clients. The result provides a deeper understanding of how organizational conditions can form the basis for the various challenges professionals experience in their work with families where parents have an intellectual disability.