Vårt huvudsyfte med denna studie var att öka kunskapen om hur socialsekreterare förhåller sigtill barnperspektivet i sitt arbete med ekonomiskt bistånd. Vi undersökte hur socialsekreterarnaupplevde det nuvarande arbetet, samt hur de önskade att arbeta med barnperspektivet. Studienvar en kvalitativ intervjustudie där empirin grundade sig på sju respondenter, vilka alla varverksamma inom ekonomiskt bistånd som socialsekreterare. För att bearbeta och analysera detinsamlade materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Vi har analyserat empirin med stödav Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme. Resultatet visade på attbedömningar utifrån, och beaktande av barnperspektivet skedde på olika sätt och i olika storutsträckning av socialsekreterarna. På flera av respondenternas arbetsplatser fanns det enavsaknad av kunskap i tillämpningen av barnperspektivet. Det uttrycktes, utifrån avsaknad avkunskap kring tillämpningen, ett önskemål om att utöka den. Resultatet visade också på attrespondenterna sällan hade någon direktkontakt med barnen, vilket bekräftade den tidigareforskningen. Därmed framkom ett behov av ett utökat underlag och forskning kring hur man påbästa möjliga sätt bör arbeta med barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd i Sverige. / The aim of this study was to contribute to the knowledge of how social workers approach thechild’s perspective in their work with financial aid. We investigated how the social workersexperienced the current ways of work, and how they wished to work, with the child’sperspective. The study was a qualitative interview study where the empirical data was based onseven respondents, which all were operating within financial aid as social workers. To processand analyze the gathered material a qualitative content analysis was done. The data wasanalyzed with the support of Lipsky's theory about street-level bureaucrats and discretion. Theresults showed that the social workers made assessments from, and took consideration of, thechild perspective in different ways. In several of the respondent’s workplaces, there was a lackof knowledge in the application of the child’s perspective, which many of the social workersexpressed a desire to expand their knowledge about. The results also showed that therespondents rarely had any direct contact with the children, which confirms previous research.The conclusion of the study was therefore that there was a need for an expanded basis andresearch on the best possible way of working regarding the child’s perspective in financial aidin Sweden.