Hållbar utveckling är ett omtalat och ständigt närvarande begrepp i dagens samhälle likväl som i läroplanen för grundskolan (Skolverket 2018a). Begreppet hållbar utveckling nämns återkommande i läroplanen. Att undervisning för hållbar utveckling är avgörande för att eleverna ska utveckla kunskap, förståelse och viljan att förändra lyfts av Skolverket (2018a). Läraren har således ett stort ansvar för att genom samverkan med eleverna utveckla undervisning som uppmuntrar till hållbar utveckling. Då läraren besitter ett stort ansvar kring att inkludera hållbar utveckling i undervisningen är det i högsta grad relevant att undersöka lärarens syn på hållbar utveckling och dess roll i undervisningen. Studiens syfte är att belysa lärares beskrivningar om hållbar utveckling och att få en inblick i hur hållbar utveckling kommer till uttryck i undervisningen med utgångspunkt i ämnet biologi. Utifrån studiens syfte genomförs en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer, där åtta lärare från två kommuner i Mellansverige deltar. Studiens resultat visar på en variation av beskrivningar, där begreppets komplexitet lyfts. Två typer av förhållningssätt kring hållbar utveckling framkommer. Det ena förhållningssättet innefattar sporadisk undervisning med ett stort miljöfokus medan det andra präglas av ett inkluderande arbetssätt, där ett hållbart perspektiv finns närvarande i all undervisning. Resultatet poängterar betydelsen av diskussioner och samtal för att främja elevers handlingsförmåga. Fortbildning på området lyser med sin frånvaro samtidigt som svårigheten med begreppets bredd och komplexitet poängteras. / Sustainable development is a well-known and ever-present concept in today's society as well as in the curriculum for compulsory school (Skolverket 2018a). The concept of sustainable development is mentioned repeatedly in the curriculum. Education for sustainable development is crucial for the students in order to develop knowledge, understanding and the desire to change (Skolverket 2018a). The teacher thus has a great responsibility to, through collaboration with the students, develop teaching that encourages sustainable development. Since teachers have a great responsibility for promoting sustainable development in their teaching, it is highly relevant to examine the teacher's view of sustainable development and its role in teaching. The purpose of the study is to highlight teachers' descriptions of sustainable development and to achieve an awareness of how sustainable development is expressed in teaching based on the subject of biology. Based on the study's purpose, a qualitative study is carried out in the form of semi-structured interviews, where eight teachers from two municipalities in Central Sweden participated. The results show a variety of descriptions, where the complexity of the concept is pointed out. In the analysis, two types of approaches to sustainable development were identified. One approach includes sporadic teaching with a focus on environmental aspects while the other is characterized by an inclusive approach in teaching, where sustainable development is integrated in all teaching. The results indicate the importance of discussions and conversations to promote the ability to act. In-service training in the field shines with its absence, while the teachers emphasize the difficulty with extent and complexity of the concept.

Studiens syfte är att undersöka hur begreppet mångfald i relation till värdegrundsarbetet tolkas och praktiseras i olika förskoleverksamheter. Målgruppen har varit verksamma förskollärare inom samma kommun utan några krav på erfarenhet eller ålder. Undersökningen är tänkt att skapa diskussioner kring värdegrundsarbetet. Undersökningens resultat grundar sig på åtta semistrukturerade intervjuer där förskollärare har beskrivit sin syn på vad mångfald i barngruppen innebär samt hur de arbetar med att synliggöra mångfalden i barngruppen genom värdegrundsarbetet.   Resultatet av vår undersökning visar på att begreppet mångfald i relation till värdegrundsuppdraget är komplext och svårt att definiera. Förskollärarna reflekterar över de effekter som barngruppens mångfald bidrar till, både de positiva men även de utmaningar som kan uppstå med värdegrundsarbetet. En slutsats vi dragit av resultatet är att det krävs medvetenhet och samsyn kring begreppet. För att uppnå detta krävs närvaro, lyhördhet och gemensam reflektion. / The purpose of the study is to examine how the concept of diversity in relation to the values work is interpreted and practiced in different pre-school activities. The target group has been an active preschool teacher in the same municipality without any requirements for experience or age. The survey is intended to create discussions about the values work. The results of the survey are based on eight semi -structured interviews where preschool teachers have described their views on what diversity in the children's group means and how they work to make the diversity of the children's group visible through the values work.   The results of our survey show that the concept of diversity in relation to the work of values is complex and difficult to define. Preschool teachers reflect on the effects of the diversity of children's groups, both positive but also the challenges that may arise from the work of values. One of the conclusions we have drawn from the results are that awareness and consensus are needed on the concept. To achieve this, presence, responsiveness and joint reflection are required.

<p>Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem. </p><p>Genomförande: Uppsatsen är baserad på data från tre genomförda intervjuer med projektledare för stora och komplexa projekt på ABB, Ericsson och Scania. </p><p>Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns fem huvudsakliga orsaker till att ha ett delat ledarskap i dessa stora och komplex projekt. Dessa orsaker leder oss till tre viktiga ledarroller för att ta hand omde uppgifter som finns. För att undvika problem med att koordinera dessa roller måste de framförallt arbeta med en öppen kommunikation och information och där spelar regelbundna möten en viktig roll.</p>

<p>I inledningen ställs frågan om vilka beröringspunkter som finns mellan skådespelar- och undervisningskonst. Är beröringspunkterna desamma oavsett lärar- och undervisningsstil?Utifrån tidigare forskning belyses falska motsättningar likaväl som nyanserade och fördjupade kopplingar mellan skådespelar- och dramapedagogroll. Användning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fördjupas teoretiskt. För att vidga synen på dramapedagogisk praktik fördjupas teoretiska perspektiv på relationen mellan konventioner, kompetenser och inre förhållningssätt.Studien syftar till att undersöka hur man kan analysera komplexiteten i den dramapedagogiska praktiken med estetiskt baserade referensramar ur ett lärarperspektiv. Frågor som ställs är: Med vilka kompetenser och förmågor hanterar och använder dramapedagogen komplexiteten i den interaktiva, teatralt gestaltande och meningsskapande formen av undervisning? Kan detta analyseras och synliggöras med hjälp av teatersemiotisk analys och de teoretiska perspektiven?Undersökningen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, den vill också pröva teatersemiotik som en estetiskt baserad analysmetod. Datainsamlingen sker genom deltagande observation och ett löpande protokoll. Det som observerats är undervisningslektioner i processdrama för dramapedagogikstudenter. Två sekvenser, en med en instruerande lärarroll och en med "lärare- i-roll", analyseras och jämförs. Resultatet visar exempel på att teatersemiotisk analys kan utifrån sina styrkor och begränsningar vara en hjälpmetod för att synliggöra de konventioner, förmågor och kompetenser som både använder och hanterar komplexitet i den dramapedagogiska praktiken. De teatrala formerna används också i sig som pedagogiska arenor. Skådespelarteori tydliggör att det finns ett avgörande samband mellan kvalitén i det inre förhållningssättet, kompetensutveckling och användningen av yttre konventioner. Det är rimligt att konstatera att det finns anledning att belysa fler möjliga paralleller mellan skådespelar- och undervisningskonst, för att skapa en djupare förståelse för dramapedagogikens praktik.</p>

<p>The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.</p>

Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem. Genomförande: Uppsatsen är baserad på data från tre genomförda intervjuer med projektledare för stora och komplexa projekt på ABB, Ericsson och Scania. Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns fem huvudsakliga orsaker till att ha ett delat ledarskap i dessa stora och komplex projekt. Dessa orsaker leder oss till tre viktiga ledarroller för att ta hand omde uppgifter som finns. För att undvika problem med att koordinera dessa roller måste de framförallt arbeta med en öppen kommunikation och information och där spelar regelbundna möten en viktig roll.

I inledningen ställs frågan om vilka beröringspunkter som finns mellan skådespelar- och undervisningskonst. Är beröringspunkterna desamma oavsett lärar- och undervisningsstil?Utifrån tidigare forskning belyses falska motsättningar likaväl som nyanserade och fördjupade kopplingar mellan skådespelar- och dramapedagogroll. Användning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fördjupas teoretiskt. För att vidga synen på dramapedagogisk praktik fördjupas teoretiska perspektiv på relationen mellan konventioner, kompetenser och inre förhållningssätt.Studien syftar till att undersöka hur man kan analysera komplexiteten i den dramapedagogiska praktiken med estetiskt baserade referensramar ur ett lärarperspektiv. Frågor som ställs är: Med vilka kompetenser och förmågor hanterar och använder dramapedagogen komplexiteten i den interaktiva, teatralt gestaltande och meningsskapande formen av undervisning? Kan detta analyseras och synliggöras med hjälp av teatersemiotisk analys och de teoretiska perspektiven?Undersökningen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, den vill också pröva teatersemiotik som en estetiskt baserad analysmetod. Datainsamlingen sker genom deltagande observation och ett löpande protokoll. Det som observerats är undervisningslektioner i processdrama för dramapedagogikstudenter. Två sekvenser, en med en instruerande lärarroll och en med "lärare- i-roll", analyseras och jämförs. Resultatet visar exempel på att teatersemiotisk analys kan utifrån sina styrkor och begränsningar vara en hjälpmetod för att synliggöra de konventioner, förmågor och kompetenser som både använder och hanterar komplexitet i den dramapedagogiska praktiken. De teatrala formerna används också i sig som pedagogiska arenor. Skådespelarteori tydliggör att det finns ett avgörande samband mellan kvalitén i det inre förhållningssättet, kompetensutveckling och användningen av yttre konventioner. Det är rimligt att konstatera att det finns anledning att belysa fler möjliga paralleller mellan skådespelar- och undervisningskonst, för att skapa en djupare förståelse för dramapedagogikens praktik.

I detta arbete undersöks vilken grad av inomartskonkurrens som ger upphov till ett observerat utbredningsmönster av maskrosor (Taraxacum sect. Ruderalia). Maskrosor har både fröspridning och vegetativ förökning. Studien hypotiserar att utbredningen kan beskrivas utifrån enkla regler för spridning och konkurrens. Dessa används i simuleringar med en binär cellulär automat där utveckling sker i deterministiska tidssteg. Modellen består av ett rutnät där en tom cell antingen kan förbli tom eller koloniseras, medan en upptagen cell antingen kan överleva eller dö ut. Reglerna efterliknar situationer med hög respektive låg känslighet för inomartskonkurrens. De mått på jämförelse mellan observation och simulering som används är mönstrets fraktala dimension, mönstrets tendens att aggregera och storleken på den enklaste algoritm som beskriver datan. Två olika initialvillkor används för att testa modellens robusthet. Den observerade utbredningen kontrolleras även mot slumpmässig fördelning. Resultaten visar att den observerade utbredningen är klusterartad. Simulering med en högre inomartskonkurrens beskriver utbredningen väl sett till aggregering och fraktal dimension. Lägre inomartskonkurrens beskriver dock maskrosornas verkliga utbredning sett till algoritmisk komplexitet, vilket tolkas som att individer kan leva närmare inpå varandra än vad regeln om högre inomartskonkurrens förutsätter. För vald klusterstorlek är simuleringarna ej känsliga för initialvillkoren, men då hela fördelningen av antal celler per klusterstorlek i stickprov på ett tidssteg analyseras har initialvillkoren fakstiskt betydelse. Sett till fördelningen av cell per klusterstorlek liknar ingen simulering den observerade utbredningen. Därmed kan modellen tänkas inrymma den vegetativa förökningen medan fröspridningen, som är stokastisk, ej inryms på samma vis.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus på den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekräfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen ämnar även undersökavilka faktorer som påverkar till CSR-arbete samt om det går att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mångfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat på att intressenter har enstor inverkan på företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att påvisa ansvarstagande vilket i längden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter är svårmätta och svårdefinierade.

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor. Analysarbetet har genomförts med inspiration av Grounded Theory. Resultatet består av sju olika kategorier. Kollektiv kompetens som praxisbunden och verbal, Kompetens i form av görande, Kompetens som förmåga att hantera en komplex verksamhet, Personlighet som kompetens, Reflektion som kompetens, Se och förstå barns intentioner samt Kompetens och identitet i relation till en vetenskaplig grund. Det framkommer en hög kompetens hos förskollärare när de samtalar om sin verksamhet, men de har svårt att uttrycka sin kunskap i relation till vetenskapliga teorier. När de sätter ord på sin kompetens gör de det i termer av ett görande i en kollektiv och praxisbunden kultur.