Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik. Pär Nygrens teori, professionell handlingskompetens, har också använts i analysen av empirin.Vi har kommit fram till att motivationen till att våra respondenter arbetar med HUSA främst grundar sig i deras erfarenheter. Erfarenheterna är av både personlig och professionell karaktär. Alla våra respondenter var hästintresserade innan de började arbeta med HUSA. Dessa resultat är något som även tidigare forskning visar på. Vi har även kommit fram till att respondenterna främst använder sig av erfarenhetsbaserad kunskap och att HUSA behöver mer forskning, då evidensen brister. Majoriteten av våra respondenter anser att de arbetar evidensbaserat, men uppger evidens från närliggande områden. Utifrån teorin om handlingskompetens tolkar vi att våra respondenter har flera yrkesrelaterade kompetenser. / The purpose of this study is to investigate the motives in which a social worker chooses to include horses as a part of its work. To do so, we interviews six persons that are active within the area of Equine Assisted Activities/therapy (EAA/T). We wanted to understand why you choose to include a horse in an already complex field. The following questions were set as guide lines for the thesis: Which elements are active when deciding to working with horses? Which knowledge and experiences effect the option to include EEA/T in the work? Do earlier experiences affect the decision to work with EAA/T? Our empirical data collected using semi-structured interview have been analyzed using earlier research within the area, but also through perspective that explain the complexity within the area of social work, knowledge in different forms but also evidence-based internship. A theory about, “action competence” by Pär Nygren is also included to be used in the analysis of the material.The result of the thesis is that our respondents are using EAA/T out of both personal and professional experiences, a result that are shown in earlier research as well. All our respondents were interested in horses before they decided to work with EAA/T which also is presented in earlier research. The thesis provided us with information that our respondent is using experience-based knowledge as well as the knowledge regarding EAA/T must expand, due to lack of knowledge of its effects. The majority of our respondent believes that they are working based on evidence collected from surrounding areas. The “action competence” analysis shows that our respondents have multiple professional competences.

Examensarbetet är ett försök att arbeta med begreppen mångfald och komplexitet som stadsbyggnadstermer. Jag har valt ett studieområde som har egenskaper typiska för Stockholms ytterstad, en heterogen och sammansatt stadsmiljö som jag i arbetet karakteriserat som det samtida stadslandskapet. För studieområdet har jag arbetat med en nulägesbeskrivning för att förstå hur det är uppbyggt och fungerar idag. Utifrån den bild jag skapat mig genom nulägesbeskrivningen har jag sedan försökt spekulera om en stadsutveckling med mångfald och komplexitet som viktiga kriterier. Något som utmärker studieområdet är en tydlig uppdelning i funktionsseparerade delområden, ett verksamhetsområde, ett småhusområde och ett flerbostadshusområde. En lärdom från arbetet är att begreppen mångfald och komplexitet får olika innebörd i de olika delområdena beroende deras olika förutsättningar. Arbetet har mynnat ut i tre parallella utvecklingsstudier, ett för varje delområde och en reflektion kring det samtida stadslandskapets kvaliteter med avseende på mångfald och komplexitet. Det jag ser som ett huvudsakligt fynd är den potential för intressanta och innehållsrika stadsmiljöer som 1900-talets planeringsnormer skapat i studieområdet. Utifrån mitt arbete menar jag att detta skulle kunna vara stadsmiljöer med plats för ett brett spektrum av funktioner, aktiviteter och människor. / The thesis is an attempt to work with the concepts diversity and complexity as urban planning concepts. I have chosen an area of investigation with properties typical for the peripheral part of the city of Stockholm, which is a heterogeneous and mixed urban environment. For the area of investigation I have worked with a description of the current situation to understand how it is built up and works today. With that material as a starting point I have then tried to speculate about a development with diversity and complexity as important criteria. Something that is characteristic for the area of investigation is a clear division between areas with different function,  that is an industrial area, a small house area and a multi-family housing area. Something that I realized is that complexity and diversity means different things in the different sub-areas because of their different character. My work has resulted in three parallel development-studies, one for each sub-area of the area of investigation. What I see as my prime finding is a potential for interesting urban environments rich in content that has been created by planning norms of the 20th century. Based in my work I mean that this could be urban environments with place for a wide spectrum of functions, activities and people.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med övergripande syfte att undersöka hur pass vanligt förekommande det är att lärare verkar drivas av ett kall i sin yrkesutövning. Utgångspunkten för undersökningen är två lärartyper; läraren som ser sitt yrke som ett kall och läraren som ser sitt yrke som en profession. Att se sitt yrke som ett kall förknippas bland annat med svårigheter med att distansera sig från sitt yrke på fritiden och att man känner skuldkänslor eller dåligt samvete i anknytning till yrkesutövningen. Resultatet från detta examensarbete antyder att förhållandevis få lärare verkar drivas av ett kall i sin yrkesutövning. Skuldkänslor eller dåligt samvete i anknytning till yrket verkar inte heller vara vanligt förekommande.

Denna uppsats har sitt fokus på evidens i klassrummet där samhällskunskap är ämnet. Evidens är ett begrepp som har blivit centralt när det diskuteras skolutveckling. Evidensbaserad undervisning innebär systematiserade metoder som är vetenskapligt prövade. Skolans praktik är ytterst komplex där läraren troligen behöver agera med stor skicklighet för att hantera olika oväntade situationer som inträffar. Evidensbaserad undervisning är baserad på naturvetenskaplig kunskapssyn medans samhällskunskapen är baserad på människans komplexitet. Problematiken med två olika kunskapssyner mynnar ut i att jag ställer samhällskunskapen i relation till evidensbegreppen, evidensbaserad samt informerad undervisning. Metoderna som används är kvalitativ metod som inkluderar intervju och observationer i klassrummet. Jag har haft ett systematiskt tillvägagångssätt vid tolkning av det empiriska material, vilket är tematisk analys. Genomgående visar observationerna på samtal och dialog som visar på dynamiken i klassrummet. I intervjun framträder läroplanen som central del i undervisningen samt en viss osäkerhet kring evidens begreppet. Vilket det empiriska materialet visar på. Resultatet mynnas ut i att förstå hur en evidensbaserad undervisning står i relation till samhällskunskapen samt vilka konsekvenser en evidensbaserad undervisning tycks ha i samhällskunskap. Jag argumenterar för behovet av att anpassa evidens begreppet och dess praktisering till ämnet, i detta fall samhällskunskapens mång och tvetydighet i klassrummet. En av slutsatserna är att evidensbaserad undervisning bör diskuteras vidare. Då mitt empiriska material varit tunt, borde forskning fokusera på att studera relationen mellan en evidensbaserad undervisning och samhällskunskap.

Denna undersökning behandlar hur två bildlärare på högstadiet tolkar kunskapskraven i ämnet bild.  Studien berör hur lärarna känner för bedömning, hur de brukar gå till väga samt hur de bedömer komplexa kunskapskrav som kommunikation och kreativitet. Studien visar på att bedömning inom bildämnet är tidskrävande och subjektivt. Kunskapskraven innehåller mycket värdeord och är öppna för tolkning, i slutändan är det upp till varje enskild lärare att tolka dem efter bästa förmåga. Studien visar på att en viktig faktor för att göra tolkningar är lärarens yrkeserfarenhet. Att bygga upp en säkerhet kring hur kriterierna ska uppfattas och hur elevernas resultat stämmer in i förhållande till kriterierna verkar vara någonting som tar tid, men är nödvändigt.

De senare åren har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet, både nationellt och internationellt, därav har det varit viktigt att försöka harmonisera redovisningen. I Sverige fick Bokföringsnämnden i uppdrag att både skapa förenklingar för de mindre bolagen samt att samla regelverken på ett ställe, vilket blev inledningen på K-projekten.Bokföringsnämndens arbete med K2 har blivit ett omdebatterat ämne. Det nya regelverket berör de flesta av Sveriges företag, då nästan 90 procent per definition skulle kunna tillämpa K2. Den 31/12 2008 var det första gången som mindre privata aktiebolag kunde använda sig av det nya regelverket K2, som skulle vara ett mer förenklat regelverk. Undersökningar visar dock på att det nästintill inte var några företag som frivilligt valde att gå över till K2.Syftet med vår uppsats är att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsområdet, identifiera och analysera deras syn angående orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2. Det har lett oss fram till följande forskningsfrågor som har varit viktiga att besvara för uppsatsen: Har efterfrågan på förenklade regler, vid upprättandet av finansiella rapporter, varit så omfattande som tidigare undersökningar uppvisat? Vilka resurser erfordras för att Bokföringsnämnden skall kunna upprätta ett funktionellt regelverk? På vilka sätt kan K2 regelverket komma att innebära problem?I uppsatsen har vi avsett att studera de orsaker som har bidragit till den svaga responsen av K2, vilket har inneburit att det varit viktigt att se helheten för att få en förståelse för problematiken. Det har medfört att vi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt, då vi har behövt använda vår förståelse för att kunna hantera problematiken med K2-regelverket. Empirin har vi samlat in genom personliga djupintervjuer med fyra sakkunniga inom redovisningsbranschen, vilket innebär att vi genomfört en kvalitativ studie. För att komma fram till slutsatserna har studien pendlat mellan induktion och deduktion, vilket har resulterat i en abduktiv forskningsmetod.Det finns en mängd faktorer som har påverkat företagen då de inte valt att tillämpa K2. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att den främsta anledningen är företagens okunskap, vilket till stor del beror på redovisningskonsulterna och deras ovilja att ta till sig det nya regelverket och dess fulla innebörd. Studien visar samtidigt att K2 i framtiden, med säkerhet, kommer att tillämpas av ett flertal företag då regelverken blir obligatoriska och företagen ställs inför ett aktivt val mellan K2 och K3, då företag är rädda för ytterligare komplexitet i redovisningen.

Enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn har komplexa arbetsuppgifter och krav från olika håll inom organisationen. Krav uppifrån i organisationen tenderar att vara svåra att förena med verksamhetskrav och krav utifrån. Samtidigt har enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn breda kontrollspann, det vill säga många medarbetare per chef, jämfört med andra sektorer. Dessa utmaningar har visat sig vara några av orsakerna till hög arbetsbelastning och varierade arbetsvillkor bland enhetscheferna. Detta kan i sin tur ge konsekvenser för både verksamheten, medarbetare och enhetschefernas hälsa. Därför är det viktigt att studera hur enhetschefer inom hemtjänsten upplever sina arbetsvillkor. Genom semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i kontrollspannet, upplevda förutsättningar för ledarskapet samt stöd och resurser, studerades enhetschefers upplevelser av arbetsvillkoren. Innehållsanalys användes som metod för att bearbeta intervjumaterialet. Teorier som studerats i relation till studiens empiri är Krav och Resurs-modellen och KASAM.Resultatet visar på att uppdraget är en komplex fråga med ett brett ansvarsområde. Enhetscheferna i studien har olika angreppssätt att anta uppdraget. Flera enhetschefer uttrycker att de har tillräckliga resurser för att utföra sitt uppdrag, medan andra har beskrivit motsatsen och att chefsrollen innebär att skapa sina egna förutsättningar. Samtidigt framkommer det i resultatet att arbetstiden inte räcker till, att stödfunktioner brister och att ständiga prioriteringar samt hög arbetsbelastning kan vara uttryck för bristande förutsättningar. Enhetschefernas prioriteringsordning av arbetsuppgifter fokuserar det som främst gynnar kärnverksamheten. Vidare framkom det att kontrollspannets storlek inte motsvarar det faktiska antalet medarbetare enhetscheferna ansvarar över och att smalare kontrollspann skapar förutsättningar för ledarskapet. Kontrollspannet måste i tillägg kopplas till komplexiteten i verksamheten och allt medförande arbete som bredare kontrollspann innebär. Ett sätt att hantera den komplexa vardagen som beskrivits är genom stöd från andra enhetschefskollegor, medarbetare och avdelningschef. Resultatet visar slutligen på att många enhetschefer upplever begränsningar med att söka stöd och att arbetsvillkoren ser olika ut bland enhetscheferna.

<p>Uppsatsens syfte är att göra en teoriprövande fallstudie av hur Miljödiplom fungerar i Jönköpings kommun sett utifrån Luhmanns systemteorier om kommunikation. Miljödiplom ett alternativt miljöledningssystem skapat av Göteborgs Stad som riktar sig till små och medelstora företag då det ställer mindre krav på dokumentation och resurser, jämfört med ISO och EMAS, utan att göra avkall på kvalitet. Den metod som valts är teoriprövande fallstudie där de teorier som vi prövar därför är en del av metoden vi använder oss av.</p><p>Niklas Luhmann (1927 – 1998) var utbildad jurist men studerade även sociologi, vilket han även doktorerade i, bland annat på Harvard University under Talcott Parsons. Luhmanns arbete har resulterat i en allmän social systemteori som innebär att den gör anspråk på att behandla ett allomfattande system där det finns generella delar och principer som är likadana för alla system. Genom att pröva Luhmanns systemteori på fallet Miljödiplom har vi försökt att ge en alternativ förklaring till de studerade företagens agerande vid deras miljöarbete. Med hjälp av Luhmanns teori kan vi förklara varför och hur små- och medelstora företag arbetar med Miljödiplom, utifrån de studerade företagen, då hans teori syftar till att förklara hur sociala system fungerar. Detta ger oss en frihet att agera därefter. Ett alltmer komplext samhälle har gett upphov till alltmer komplexa företag som måste utveckla sin kunskap för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Miljödiplom är ett verktyg för små- och medelstora företag att hantera den ökande komplexiteten utan att åsidosätta sin verksamhets mål.</p>

<p>Som en del av forskningsprojektet ”Antaganden om olycksfall och dess konsekvenser för utredning och åtgärder” syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ”Händelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete.” som används i svenska landsting. Denna uppföljning avser att kartlägga hur Patientsäkerhetsenheten vid Landstinget i Östergötland arbetar med utredningar av tillbud och olyckor inom sjukvården, samt att beskriva vilka konsekvenser sådana antaganden om olycksfall får för utredningar och åtgärder.</p><p>Den empiriska metoden som har använts bestod av inledande litteraturstudier av tidigare forskning på samma och liknande områden samt intervjuer med ett antal medarbetare på Patientsäkerhetsenheten. Efter en kvalitativ bearbetning av data som genererats under intervjuerna har resultatet analyserats och sedan jämförts med teorier hämtade från den inledande litteraturstudien.</p><p>Resultatet bekräftar många av de slutsatser som Lundberg et al. (opubl.) har dragit i sin granskning, exempelvis att landstingens manual tillämpar en komplex linjär olycksmodell, att manualen erbjuder en handfast beskrivning av hur utredningar praktiskt bör gå till samt att handboken har vissa delar som inte är lika detaljerat och tydligt beskrivna. Denna studie går dock djupare i analysen och resultatet gör gällande att manualen saknar en explicit stoppregel för när utredarna bör skifta från analysfas till designfas, och att det närmast handlar om en mättnadskänsla inom analysgruppen. Medarbetarna uppgav under intervjuerna att genomförande och uppföljning av åtgärdsförslagen inte är en del av deras uppgift utan något som åligger uppdragsgivaren. De ansåg vidare att det är en brist i och med att de förlorar kontrollen över åtgärderna då de lämnar förslagen ifrån sig till uppdragsgivaren, och menade att uppföljning är det steg som Patientsäkerhetsenheten härnäst måste arbeta systematiskt med för att främja en högre patientsäkerhet. Handboken som används ses inte som en abstrakt skrivbordsprodukt utan som en praktisk handbok som används för utbildning och som referensbok. I de utredningar som Patientsäkerhetsenheten genomför följs manualen noggrant och utredarna är nöjda med den metodik som används. På några punkter ansåg dock utredarna att manualen kan förbättras, exempelvis gällande utformningen av åtgärdsförslag samt riskanalysmetodik och intervjumetodik. Resultatet pekar också på att det dominerande synsättet som råder på enheten kring olycksfall inom sjukvården framför allt gör gällande att en olyckshändelse är en kedja av förhållanden och händelser som kulminerar i en skada och att det finns bakomliggande orsaker till händelsen, vilket är förenligt med en komplex linjär olycksmodell. En paradox har påvisats mellan vad som kallas det gamla respektive nya synsättet på mänskliga felhandlingar, då Patientsäkerhetsenheten tycks ha en blandad syn på just mänskliga felhandlingar. Denna motsägelse visar sig bland annat genom att man betonar vikten av att inte skuldbelägga enskilda individer eller använda termen mänskliga felhandlingar, samtidigt som fokus i utredningarna ligger på händelser som ligger nära olyckan i tid och rum samt att de åtgärdsförslag som tas fram i samband med utredningarna ofta syftar till att strama upp processerna inom systemet.</p>

Uppsatsens syfte är att göra en teoriprövande fallstudie av hur Miljödiplom fungerar i Jönköpings kommun sett utifrån Luhmanns systemteorier om kommunikation. Miljödiplom ett alternativt miljöledningssystem skapat av Göteborgs Stad som riktar sig till små och medelstora företag då det ställer mindre krav på dokumentation och resurser, jämfört med ISO och EMAS, utan att göra avkall på kvalitet. Den metod som valts är teoriprövande fallstudie där de teorier som vi prövar därför är en del av metoden vi använder oss av. Niklas Luhmann (1927 – 1998) var utbildad jurist men studerade även sociologi, vilket han även doktorerade i, bland annat på Harvard University under Talcott Parsons. Luhmanns arbete har resulterat i en allmän social systemteori som innebär att den gör anspråk på att behandla ett allomfattande system där det finns generella delar och principer som är likadana för alla system. Genom att pröva Luhmanns systemteori på fallet Miljödiplom har vi försökt att ge en alternativ förklaring till de studerade företagens agerande vid deras miljöarbete. Med hjälp av Luhmanns teori kan vi förklara varför och hur små- och medelstora företag arbetar med Miljödiplom, utifrån de studerade företagen, då hans teori syftar till att förklara hur sociala system fungerar. Detta ger oss en frihet att agera därefter. Ett alltmer komplext samhälle har gett upphov till alltmer komplexa företag som måste utveckla sin kunskap för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Miljödiplom är ett verktyg för små- och medelstora företag att hantera den ökande komplexiteten utan att åsidosätta sin verksamhets mål.