The purpose of this study is to investigate the potential contrariety between the concepts of art and music, and in the case of its existence what social factors can be seen as its root causes. Specifically, the concepts of artistic quality and musical quality are in this attempt defined respectively using the Swedish cultural policy objectives and Friedrich Nietzsche's The Birth of Tragedy, ultimately to be compared in the form of an ideal type analysis. The conclusion reached in the study is that there is a certain conflict between the concepts of art and music, primarily in their relation to individualism and complexity, and that this can be related to the dominance of vision as a means of gaining access to the world – the so-called ocularcentrism – in Western culture, as well as commercial ideas such as marketing and ownership. A model is constructed out of the ideal types musical quality and artistic quality, which is intended for practical use in connection to assessment of the quality of an artwork for potential government funding.

De sociala hållbarhetsfrågorna har blivit allt mer aktuella i takt med att globalisering, outsourcing och inköp från olika världsdelar ökar allt mer samtidigt som nätverken av leverantörer och aktörer expanderar, vilket är en av anledningarna till att komplexiteten i försörjningskedjorna växer. Problem som dåliga arbetsvillkor, obeaktade regler och oetiskt arbetssätt i försörjningskedjan har uppmärksammats både i näringslivet samt i bredare aspekter av samhället. Trots uppmärksamheten saknas tydliga definitioner kring innehållet i begreppet social hållbarhet. Denna studie avser att undersöka de möjligheter och utmaningar kring social hållbarhet som kan uppstå i försörjningskedjan vid inköp av tjänster. Den teoretiska referensramen ämnar att definiera social hållbarhet samt ge en förståelse kring hur begreppet kan implementeras och användas vid inköp av tjänster. Vidare beskriver teorikapitlet i vilka former de sociala aspekterna appliceras i en kontext av försörjningskedjor. Genom en kvalitativ studie har data samlats in och analyserats för att kunna besvara studiens syfte. Den huvudsakliga slutsatsen som presenteras är att bristen på en tydlig definition av social hållbarhet kan försvåra arbetet i frågan. Vidare framställs att hänsynstagande till de sociala aspekterna i kombination med samarbete mellan leverantör och köpare är viktiga att beakta vid inköp av tjänster. / Social sustainability issues have become increasingly relevant as globalization, outsourcing and purchasing from different continents grow ever more while the networks of suppliers and actors keeps expanding, which is one of the reasons for the growth of supply chain complexity. Problems such as poor working conditions, unregulated rules and unethical working practices in the supply chain have been highlighted in the business community as well as in broader aspects of society. Despite the attention there are no clear definitions about the content of the concept social sustainability. This study aims at investigating the opportunities and challenges of social sustainability that may arise in the supply chain when purchasing services. The theoretical frame of reference aims at defining social sustainability as well as an understanding of how the concept can be implemented and used when purchasing services. Furthermore, the theory chapter describes in what forms the social aspects are applied in a context of supply chains. Through a qualitative study, data has been collected and analyzed to answer the purpose of the study. The main conclusion presented is that the lack of a clear definition of social sustainability can complicate the work in question.Furthermore, we present that consideration given to the social aspects in combination with the cooperation between supplier and buyer is important to take into account when purchasing services.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns samband mellan betyg och språklig behärskning och skriftspråklig nivå för gymnasieelevers nationella prov i svenska som andraspråk 3. Analysen genomfördes genom att studera de utvalda texternas korrekthet, komplexitet och idiomatiskhet, där korrekthet definierades genom processbarhetsteorins nivå 4 och 5, komplexitet genom fundamentslängd och nominaliseringar och slutligen idiomatiskhet genom flerordsuttryck och partikelverb. Studien genomfördes med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ analysmetod genom att analysera de tre ovan nämnda dimensionerna i totalt 18 elevtexter fördelade jämnt mellan betygen A, C och E. Resultaten visar att eleverna på alla betygsnivåer i stort behärskar processbarhetsteorins nivå 4 och 5, men att texter med betyg E har en lägre grad av korrekthet. När det gäller fundamentslängd och nominaliseringar har texter med betyg A i genomsnitt både längre fundamentslängd och fler nominaliseringar än de övriga betygsnivåerna. Vad avser flerordsuttryck och partikelverb visar studien på ett något splittrat resultat. Det finns få förekomster av flerordsuttryck, totalt sex stycken, men de återfinns inom samtliga betyg. Helt korrekta förekomster återfinns dock bara i texter med betyg A och C. Förekomsten av korrekt använda partikelverb är, i motsats till förväntat resultat, högre både i absoluta tal och relativt sett för texter med betyg E än övriga betygsnivåer. Sammanfattningsvis indikerar studien på att det finns ytterligare faktorer än de undersökta fenomenen som har en inverkan på betygen.

Bakgrund och problem: En tilltagande globaliseringen, teknisk utveckling och ökad konkurrens har gjort att företag behöver anpassa sig till den föränderliga miljön för att förbli lönsamma och konkurrenskraftiga. Projekt är ett effektivt sätt att anpassa sig till en föränderlig och osäker omvärld. Därför har det skett en ökning av antalet projekt som bedrivs, samtidigt som en allt högre andel projekt misslyckas på grund av faktorerna i projektets miljö som orsakar komplexitet i projektet. Komplexiteten behöver således hanteras för att kunna driva projektet framåt.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur faktorerna i projektets föränderliga miljö orsakar komplexitet samt att skapa bättre förståelse för hur faktorerna hanteras i projektstyrningen. Vidare är det praktiska syftet att skapa vägledning och insikt i hur företag kan hantera komplexiteten som orsakas av dessa faktorer.  Metod: Forskningsstrategin är baserad på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Forskningsdesignen bygger en insamling av empiriska data genom semi-strukturerade intervjuer på sex olika verksamheter, där fallen består av både traditionella branscher där det traditionella projektstyrningsidéerna kan tänkas dominera och modernare företag som tar avstamp i mer agila projektstyrningsmetoder.  Slutsats: Studiens resultat visade att komplexitetsfaktorerna i slutändan påverkar en eller flera variabler i projekttriangeln, som är tid, kostnad och kvalitet/resultat. Komplexitetsfaktorerna som identifierades är begränsad tid, begränsade resurser, intressenternas inflytande, kompetensbrist, motstånd för förändring, lagar och regleringar samt teknisk utveckling. Studiens resultat visade också på att komplexitetsfaktorerna hanteras genom effektivare kommunikation, långsiktighet, effektiv planering, samt viljan att förändras. / Background and problem: Increasing globalization, technological development and increased competition have made it necessary for companies to adapt to the changing environment in order to remain profitable and competitive. Projects are an effective way to adapt to a changing and uncertain world. Therefore, there has been an increase in the number of projects carried out, at the same time as an increasing proportion of projects fail due to the factors in the project environment that cause complexity in the project. The complexity thus needs to be managed in order to be able to drive the project forward.  Purpose: The purpose of the study is to identify how the factors in the project's changing environment cause complexity and to create a better understanding of how the factors are handled in project management. Furthermore, the practical purpose is to create guidance and insight into how companies can handle the complexity caused by these factors.  Method: The research strategy is based on a qualitative approach with an abductive approach. The research design builds a collection of empirical data through semi-structured interviews of six different companies, where the cases consist of both traditional industries where the traditional project management ideas may dominate and modern companies that are based on more agile project management methods.  Conclusion: The results of the study showed that the complexity factors ultimately affect one or more variables in the project triangle, which are time, cost and quality/results. The complexity factors identified are limited time, limited resources, stakeholder influence, lack of competence, resistance to change, laws and regulations and technical development. The results of the study also showed that the complexity factors are managed through more efficient communication, strategic and effective planning and the willingness to change.

The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.

Sports clubs today are exposed to multiple, sometimes contradictory, forces and expectations. This study is about sports coaches and their problems with and experiences of multiple institutional logics in Swedish sports. The aim of the study was therefore to provide further knowledge about the relationship between sports coaches’ leadership and institutional complexity. The study focused on the context of football in northern Sweden. The research questions that were examined were about institutional pressures, legitimacy, institutional logics, sports clubs’ impact and coaches’ strategies to manage institutional complexity. The data was collected through the means of qualitative interviews with 12 active football coaches. The results showed that the football coaches experience multiple institutional pressures and legitimacy claims. The coaches engage with 4 different coexisting institutional logics depending on the situation. Despite the fact that the institutional complexity is institutionalized in the context, it is sometimes viewed as problematic due to lack of control and support by the sports clubs. This indicated that the coaches are relatively autonomous and free to plan the activities as they wish and pursue the goals they see appropriate. Furthermore, the sports clubs have an important role in helping the coaches manage the institutional complexity and provide guidelines.

The aim of this study is to examine, with background of the swedish specialized social service, how the client is formed in a process by categorizing and sorting in the receiving department of the financial support. Which factors professionals are perceived to be problematic in the management of cases and the social workers approach to meet the clients needs. The study was conducted with one qualitative semi-structured interview with the head of the department of financial support, and two focus group interviews with social workers at the department of financial support. The theoretical approach is Hasenfeld´s theory about human service organizations, Billquist´s theory about the sorting process and Johansson´s theory about the client construction process. The empirical results also relate to Johansson´s theory about mass handling of clients and Svensson, Johnsson and Laanemets theory about the social workers action space. The conclusion of this study is that a specialized social service is categorizing and sorting the client through all parts of the process in the receiving department of financial support. The result shows that several factors makes it problematic for the social workers to respond to the client needs in a specialized social service, causing the social workers to use their acion space.

I föreliggande kvalitativa studie var syftet att undersöka hur förskolepersonal upplever och resonerar i anmälningsprocesser samt vilka aspekter de anser vara främjande respektive hindrande för arbetet i dessa. Studiens empiriska material har samlats in genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Det övergripande resultatet visar att förskolepersonal upplever anmälningsprocesser som komplexa då de måste förhålla sig till omständigheter på såväl en mikro- som en mezzo- och makronivå. Omständigheterna utgörs bland annat av individuella roller och rollkonflikter, gruppdiskussioner och hänsynstagande till kollegor samt rådande samhällsnormer. Det är också den upplevda komplexiteten i anmälningsprocesserna som gör att förskolepersonal resonerar huruvida en anmälan ska göras eller inte. Detta resultat stämmer väl överens med tidigare forskning gjord på området men är något som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Resultatet visar vidare på att förskolepersonal anser det som främjande med stöd och rådgivning från kollegor och andra professioner för att få hjälp med arbetet i anmälningsprocesserna. / The aim of this qualitative essay is to study how pre-school staff experience and reason in mandatory reporting processes and which aspects they consider important for their work in these processes. The empirical data was collected from focus group interviews and individual interviews. The overall result indicates that pre-school staff experience mandatory reporting processes as complex since they have to relate to circumstances at both micro, mezzo and macro levels. Among some other aspects these circumstances constitutes individual roles and role conflicts, group discussions and existing social norms. It’s also the experienced complexity that make pre-school staff reason about whether to report or not. This result corresponds with previous research but unfortunately badly corresponds with the intentions of the legislator. Further on, the result show that pre-school staff finds it meaningful to get support and counseling from colleagues and other professions to gain help when working in mandatory reporting processes.

Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden samt arbeta förebyggande för att förhindra att barn och unga far illa. Tidigare forskning visar att det finns betydande brister i hanteringen av ärenden som rör våld mot barn och att våld mot barn kan ses komplext samt vara svårt att uppmärksamma. Det är därför viktigt att socialtjänsten har god kunskap och erfarenhet om vad våld mot barn innebär samt att det finns rutiner och riktlinjer för hur våldsärenden ska hanteras. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares beredskap och förhållningssätt i ärenden som rör våld mot barn samt socialtjänstens samverkan med interna och externa aktörer i dessa ärenden. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod där sex stycken socialsekreterare, som alla arbetade med barnavårdsutredning, intervjuades. Intervjuerna genomfördes i tre olika kommuner i norra Sverige. Det empiriska materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter utgjordes av organisationsteori, socialkonstruktivism och tidigare forskning. Studiens resultat visar att begreppet våld mot barn är komplext och innefattar många olika definitioner vilket gör att våldet kan vara svårt att upptäcka. Studien indikerar på ett behov av kunskap och relevant kompetens inom socialtjänsten i området våld mot barn inom familjer. Vidare framkom att olika faktorer påverkar socialsekreterarnas förutsättningar att utreda våld mot barn inom familjer. Exempelvis ekonomiska faktorer inom organisationen, riktlinjer och rutiner gällande våldsärenden och även vilken kunskap och kompetens som ligger till grund för arbetet. Studiens resultat indikerar att samverkan mellan olika aktörer ses positivt i arbetet med våldsutsatta barn och att kunskapsutbyte är en viktig del i arbetet. Slutsatsen av studien visar att arbetet med barn som utsatts för våld kräver bredare kunskap om både begreppet i sig och generella kunskaper om riktlinjer, rutiner samt samverkan mellan olika aktörer i ärenden som rör våld mot barn. Slutsatsen visar även på ett stort behov av relevant kompetens hos de socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar och möter våld i sitt arbete.