I den här uppsatsen har vi undersökt hur trottoarens materiella ut- formning påverkar uppkomsten av mellanrum. Mellanrum är ett både tidsligt och rumsligt fenomen som kan uppstå i ett dynamiskt publikt rum.Vi har observerat fyra trottoarer inom Malmös stadskärna och under- sökt hur materiella faktorer på och vid trottoaren påverkar vilka aktivite- ter som äger rum på platsen.Uppsatsens övergripande forskningsfråga är: Hur påverkar trottoa- rens materiella utformning uppkomsten av mellanrum?Under observationerna har vi undersökt: Vilka materiella egen- skaper finns på trottoaren och hur påverkar de den territoriella komplexi- teten? samt Vilka omgivande faktorer ger upphov till en territoriell kom- plexitet på trottoaren?Syftet med uppsatsen är att lyfta fram trottoaren som ett viktigt pu- blikt rum där det oförutsägbara kan ta plats.Ett av uppsatsens nyckelbegrepp är territoriell komplexitet [Kär- rholm 2004, 2012] då chansen att mellanrum uppstår är som störst på plat- ser med hög territoriell komplexitet.Våra teoretiska utgångspunkter utgörs av Mattias Kärrholms ter- ritorialitetsbegrepp [2004] och stabiliseringsprocesser [2012] samt Emma Nilssons diskussion kring materiell figur och rumskategorier [2010].Kulturhistoriska stöd har vi hämtat från Anastasia Loukaitou- Sideris & Renia Ehrenfeucht [2009] som bland annat skildrar en växande privatisering och utökand kontroll av stadens publika rum.En slutsats är att mellanrum kan liknas vid territoriell taktik och app- ropriation som sker på en plats där användandet av platsen inte stöds av den territoriella strategin. / In this study we have researched how the material design of sidewalks affect interstitial space. Interstitial space as phenomena is both temporal and spatial and can occur in a dynamic public space.We have observed four sidewalks in Malmö’s city centre and examined how the substantive elements on and around the sidewalks affect the ac- tivities that takes place.The paper’s main research question is: How does the material design of sidewalks affects interstitial space?During the observations, we have examined: Which material properties occur on the sidewalk, and how do they affect the territorial complexity? and What ambient factors create a territorial complexity on the sidewalk?The purpose of this paper is to highlight the sidewalk as a vital public space where the unpredictable can take place.One of the key concepts is territorial complexity [Kärrholm 2004, 2012] since the chance of interstitial space to occur is more likely in areas with high territorial complexity.Our theoretical premises consists of Mattias Kärrholm’s concepts of territoriality [2004] and stabilization [2012] and Emma Nilsson’s discus- sion on material body and room categories [2010].Cultural support is obtained from Anastasia Loukaitou-Sideris and Renia Ehrenfeucht [2009] who for instance describes a growing pri- vatization and control of the public spaces in the city.One conclusion is that interstitial space can be compared to territorial tactics and appropriation that occur in a place where the activity is not sup- ported by the territorial strategi.

Studiens syfte är att generera kunskap om vad som påverkar förändringsprojekts utfall, genom att studera kommunalt anställdas upplevelser av att ansvara för interna förändringsprojekt. Studien är ett försök att belysa förändringsprojekt sett som processer som drivs med hjälp av projektlogik, för att ytterligare förstå svårigheter och möjligheter i kommunala projektsammanhang. För att besvara syftet utfördes semistrukturerade intervjuer med efterföljande analys utifrån ett teoretiskt ramverk, baserad på tidigare forskning inom projektledning. Intervjuerna omfattar personer anställda i olika svenska kommuner, ansvariga för framtagande och implementering av handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Resultatet påvisar att bristande samsyn gällande mål och prioritering samt osäkerhet gällande tillvägagångssätt upplevs försvåra projekten, medan personliga relationer och metoder som främjar samarbete, samsyn och kunskapsdelning upplevs underlätta projekten. Studien drar slutsatsen att svåra genomföranden hänger samman med låg prioriteringsnivå av projektet i organisationen, samt att de metoder som avses användas för att hantera svårigheter är oanvändbara utan handlingsutrymme genom personliga relationer inom organisationen. Genom att definiera förändringsprojekt som process med själva förändringen i fokus stärks också förutsättningarna för att kunna sätta projektmål och ramar som möjliggör ett lyckat resultat. / The aim of this study is to generate knowledge about what affects the outcome of change projects, by studying how employees in public organisations experience their work as responsible for managing change projects. The study is an attempt to shed light on change projects seen as processes that are managed by project logic, to further understand difficulties and possibilities in public project contexts. To answer the aim semi-structured interviews were conducted with following analysis through a theoretical framework, based on previous research of project management. The interviews include employees in different Swedish municipalities, responsible for developing and implementing action plans addressing violent extremism. The result shows that lack of consensus regarding goals and prioritizations as well as uncertainty regarding procedures are experienced as aggravating, while personal relations and methods supporting cooperation, consensus and knowledge-sharing are experienced as facilitating. The study concludes that difficult procedures are connected to low level of priority of the project in the organisation, as well as the methods that are intended to be used to reduce complexity are useless without room for action through personal relations within the organisation. By defining change projects as processes with the actual change in focus, the prerequisite to be able to set targets and frames that enables successful results are also strengthened.

Sammanfattning Bakgrund: beskriver definition och kriterier, orsaker/risker, prevalens, behandling av övervikt och fetma, tidigare forskning och vårdrelation där synen på övervikt/ fetma och kroppsuppfattning i vårt samhälle framkommer. Syfte: att belysa patienters upplevelser som lider övervikt och fetma. Metod: en litteraturstudie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar varav elva är kvalitativa och två kvantitativa. Innehållsanalys gemomförs enligt Graneheim och Lundman. Resultat: fyra kategorier har framkommit som belyser patientens upplevelse av övervikt och fetma samt hur vården behandlar patienter som lider av detta. Isolering och utanförskap som leder till upplevelser av ensamhet relaterad till hälsotillstånd, begränsad miljö, diskriminering, mobbning vilket skapar lidande. Kroppsuppfattning, kroppsmissnöje och sårbarhet, skildrar omgivningens uppfattningar och attityder om överviktiga och feta människor samt hur det negativt påverkar dessa individers egna uppfattningar, identitet och förmågor. Skuld, skam och förnedring, beskriver relationen till vikt, kropp, kost och dessa konsekvenser. Stigmatisering och ambivalens i vårdrelationen illustrerar vårdrelation, kontraster mellan de positiva och negativa upplevelserna, samt vilka faktorer som bidrar till ambivalens både hos patienten och hos sjukvårdpersonalen. Diskussion: diskuterar resultat mot Katie Erikssons teori samt mot delar av bakgrunden med egna reflektioner. Slutsats: mera komplexa och meningsfulla behandlingar, kunskap och förståelse måste initieras för att framgångsrikt behandla både övervikt/fetma och lidande. Nyckelord: upplevelse, övervikt/fetma, komplexitet, känslor, behandling, lidande, vårdrelation. Keywords: experience, overweight/obesity, complexity, emotions, treatment, suffering, care relationship.

Forskningen om familjeföretag är relativt omfattande. Men det finns fortfarande många frågor som är obesvarade. En viktig fråga som berör familjeföretags utveckling är viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiområdet. Det kan röra sig om tjänster såsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frågan om varför ledningen i familjeföretag väljer att ta in extern kompetens inom ekonomi. Teorin för fram att familjeföretag i det längsta drar sig för att ta in extern kompetens till förmån för den egna familjens medlemmar. Slutsatserna man kan dra efter att ha utvärderat svar från åtta familjeföretags VD:ar samt externt tillsatt personal inom ekonomi är att de till största delen ser mycket positivt på tillsättandet av extern personal inom ekonomi. De flesta för fram åsikten om att utan att tillsätta extern personal hade bolagen i fråga inte kunnat utvecklas så framgångsrikt som de har gjort. De ser extern personal inom ekonomiområdet som en styrka med avseende på de nya kunskaper, erfarenheter och kompetenser som kommer företagen till del. Det många pekar på i intervjerna är att man får in en person som kan komma med andra lösningar på problemen än de konventionella, men även en mindre känslosam attityd till familjeföretagets affärer, vilket kan vara en klar fördel. Nya synpunkter och kunskaper kommer företaget till godo. Dock är den personliga dynamiken med den externa kompetensen av stor vikt för företagen i undersökningen, man bör passa in i företagsandan samt vara lätt att ha att göra med, men ända ha integritet. Nackdelar som man har pekat på är till exempel om den externt tillsatte experten eventuellt slutar sin tjänst eller manipulerar bokföringen. Med tanke på alla de lagar och regelverk som styr företagens vardag krävs en hel del specialistkunskap inom ekonomiområdet, särskilt inom koncernredovisning, beskattning, bokslut och årsredovisning. Dessa kunskaper kan i ett fåtal fall tillgodoses av familjemedlemmar, men i de allra flesta företag är det kompetens man måste få in i företaget utifrån. Vi anser att vår undersökning har gett oss svar på de frågor som vi hade ställt upp angående familjeföretags syn på att anlita extern kompetens inom ekonomi. Nämligen att familjeföretag som vill utvecklas vinner mycket på att anlita extern kompetens inom ekonomi. Inte bara ekonomiskt utan även på många andra områden. Nyckelord: Familjeföretag, Extern ekonomisk kompetens, Bolagsstyrning, Familjeföretags komplexitet, Successionsplanering. / Research on family business is quite extensive. But there are still many questions that remain unanswered. An important issue relating to family business development is the desire to bring in external expertise in the finance area. It may involve services such as finance manager, controller or accountant. In this work the authors have attempted to answer the question of why the management of family businesses chooses to bring in external expertise in economics. The theory implies that the family business as long reluctant to bring in external expertise for the benefit of their own family members. The conclusions to be drawn after evaluating responses from eight family business CEOs and externally added staff in finance is that they are mostly very much welcoming the appointment of external staff in finance. Most of the view implies that without the addition of external staff, the companies would not develop as successfully as they have done. They see external staff within the finance area as strength for the new knowledge, experience and skills that businesses will benefit from. Many CEO: s advocates that you get in a person who can come up with other solutions to the problems than the conventional ones, but also a less emotional approach to family business affairs, which may be a distinct advantage. New ideas and knowledge will benefit the company. However, the personal dynamics of the external competence are of great importance to companies in the survey, it should fit into the entrepreneurial spirit and be easy to deal with, but still have privacy. Disadvantages as some have pointed out are for example, if the externally appointed expert may terminate their service or manipulate the records. Given all the laws and regulations that govern todays businesses requires a lot of expertise in economics, especially in the consolidated financial statements, taxation, financial statement and annual reports. This knowledge can in a few cases be met by family members, but in the vast majority of companies, you need to get the skills into the company from outside. We believe that our study has given us answers to the questions we had put up on the family company's approach to the use of external expertise in economics. Namely, those family businesses that want to develop win a lot of hiring external expertise in economics. Not just economically but also in many other areas. Keywords: Family firm, External financial competence, Corporate governance, Complexity of family firms, Succession planning.

In this doctoral thesis, case-studies on comprehensive planning and urban development in two Swedish municipalities reveals explanations and answers to how urban form that affects energy use and climate has changed between 1990-2010, how visions and goals are expressed in planning documents and what might cause the gap between the rhetoric of planning and the reality of urban development concerning energy and climate issues. Several methods are used under the canopy of case study methodology and an abductive research approach; time-series analysis with GIS-indicators to measure changes in urban structure; discourse analysis with a focus on rhetoric and interviews with responsible planning officials using a range of dialectics-based concepts as a framework to reveal hidden structures and mechanisms behind the gap. Findings indicate that the dynamics of planning and urban development in the last decades displays traits similar to dynamics of complex adaptive systems such as non-linearity, path-dependency, increasing diversity, emergent self-organized order and the influence of ‘internal models’. These traits are considered to be one part of the explanation to the gap, but the case-studies also show the importance of the dialectical interplay between structure and agency in terms of organisation, coalitions, institutional capacity and the local repertoire of manipulative strategies in the exercise of power. Parallel trajectories of development such as both densification and sprawl, hidden behind a rhetorical cloak of sustainability and attractiveness, indicates the existence of multiple worlds of conception in the perspectives of different actors. Actors´ cognitive limitations and the structuration of powerful figures of thought further points to a conclusion that planning is, to a large extent, entrapped within the deeply established figures of neo-liberal economic thought, preventing a synthesis of energy- and climate issues with urban development and pushing the systems perspective on energy in planning into ‘otherness’. / <p>QC 20150506</p>

Creativity is highly sought after in our society, but that is far from obvious what is really meant by it. Many researchers in the field of creativity stress the lack of clarity, and it is described as a divided felt. The aim of this thesis is to clarify the meaning structure of the phenomenon of creativity, i.e. those distinguishing features that together form the experience of creativity.  The individual’s experience of creativity is studied in two different contexts, individually and in-group collaboration. The research object is adult people’s experience of creativity in its natural expression in the everyday world. Data have been collected from open interviews, and is constituted of descriptions of a particular situation when the participants experienced creativity. The results consist of the meaning structures for the phenomenon of being creative individually respectively in-group collaboration. In the analysis it has emerged that the creative process is both creating meaning and producing a product at the same time. The three main distinguishing features of the experience of creativity are: 1) an experienced discrepancy between the existing and the possible; 2) a special alertness that surfaces during the creating; 3) a progression which occurs under the process and cannot be completely ruled. The creative process includes thoughts, acts, feelings, body, material and communicative processes; and it results in new knowledge, a new approach, a change in emotion and new constituted gestalts. The experience of creativity individually and in-group collaboration is different, among other things, in that the later is more complex, and that the group makes extra efforts to deal with the higher complexity.

Organisationer med komplexa projekt som sträcker sig över ett flertal år finner svårigheter att förhålla sig till projektens fördefinierade parametrar tid, kostnad och omfattning. Skenande kostnader och förseningar är vanligt förekommande i dessa typer av projekt, då projekten omfattar ett samspel av ett flertal aktiviteter och där projektets omfattning ofta förändras. Det finns metoder som verksamheter kan tillämpa för att kontrollera ovannämnda parametrar och i ett tidigt skede kunna identifiera när någon av parametrar tenderar att överskridas. En metod som styrker prestationsmätningar är Earned Value Mangament, EVM. Syftet med studien var att identifiera vart organisationer brister gentemot branschstandarden inom EVM, ANSI/EIA-748. Standarden innehåller viktiga steg för att kunna utföra en korrekt prestationsmätning tillsammans med teorin från Earned Value Management. Resultat studien presentera indikerar på att organisationer måste skapa tydliga riktlinjer hur ANSI/EIA-748 skall tillämpas. Till exempel att alla bryter ner arbetet och fördelar sina budgetar på samma sätt. Studiens resultat antyder också att Rolling Wave är ett lämpligt verktyg för komplexa och långa projekt. Av den anledningen att projektledare inte planerar för mycket i onödan eftersom projektets omfattning ständigt förändras.

The purpose of this thesis is to investigate if increasing complexity for a problem makes a difference for a learning system with dual parts. The dual parts of the learning system are modelled after the Actor and Critic parts from the Actor-Critic algorithm, using the reinforcement learning framework. The results conclude that not any difference can be found in the relative performance in the Actor and Critic parts when increasing the complexity of a problem. These results could depend on technical difficulties in comparing the environments and the algorithms. The difference in complexity would then be non-uniform in an unknowable way and uncertain to use as comparison. If on the other hand the change of complexity is uniform, this could point to the fact that there is an actual difference in how each of the actor and critic handles different types of complexity. Further studies with a controlled increase in complexity are needed to establish which of the scenarios is most likely to be true. In the discussion an idea is presented of using the Actor-Critic framework as a model to understand the success rate of psychological treatments better. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om en ökande komplexitet på ett problem, innebär en skillnad för ett lärande system med två samverkande. De två samverkande delarna som används är från “Actor” och “Critic”, som kommer ifrån algoritmen “Actor-Critic”. som implementeras med hjälp av ramverket “Reinforcement learning”. Resultaten bekräftar att det inte verkar vara någon skillnad i relativ effektivitet mellan “Actor” och “Critic” när komplexiteten ändras mellan två problem. Detta kan bero på tekniska svårigheter att jämföra miljöerna i experimentet och algoritmerna som används. Om det finns problem med jämförelserna skulle skillnaden i komplexitet vara icke-uniform på ett obestämbart sätt, och att kunna göra jämförelser blir därför svårt. Däremot om skillnaden i komplexitet är uniform, skulle det kunna tyda på det kanske finns en skillnad i hur “Actor” och “Critic” hanterar olika typer av komplexitet. Vidare studier med kontrollerade ökningar för komplexiteten är nödvändiga för att fastställa hur “Actor-Crtic” algoritmen samverkar med skillnader i komplexitet. I diskussionen presenteras iden att använda Actor-Critic modellen för att förstå metoder för psykologiska behandlingar bättre.

Abstrakt Bakgrund: Antalet äldre ökar i samhället vilket gör att sköra äldre också blir fler. Flertalet av de patienter som söker sig till hälso- och sjukvården är äldre och sköra som behöver få tillfredställande vård i hela vårdkedjan. Sköra äldre kan vara drabbade av ofrivillig viktnedgång och balanssvårigheter vilket kan öka risken för ytterligare skörhet och försämrad hälsa. Sköra äldres vårdproblematik i kombination med vårdarbete inom ansträngda vårdorganisationer kan skapa en komplexitet för sjuksköterskorna i vårdandet av sköra äldre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa komplexiteten av att vårda sköra äldre ur ett sjuksköterskeperspektiv på en geriatrisk vårdavdelning och inom kommunal hemsjukvård. Metod: Enskilda intervjuer användes som metod för att samla in data. Totalt deltog elva sjuksköterskor, sex sjuksköterskor från geriatrisk vårdavdelning samt fem sjuksköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Hitta balansen att hjälpa i sköra äldres och anhörigas situation, Komplexiteten av att vårda inom ett organisatoriskt ramverk samt Erfarenhet och utveckling i vården skapar möjlighet att kunna bli berikad. Analysen visar att komplexiteten består av flera olika delar tillexempel underlättande och försvårande faktorer som behöver ses utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet försvårades för sjuksköterskorna av organisatoriska faktorer så som olika system och behörigheter som hindrade informationsöverföringen samt personal-, tids och kompetensbrist. Det komplexa i vården var även att sköra äldre snabbt skiftade i mående och när anhöriga hade avvikande åsikter från sköra äldre. Underlättande av komplexiteten var när anhöriga fanns som en resurs, då teamet samverkar runt sköra äldre samt då sjuksköterskorna upplevde sig berikande av den kunskap och glädje som vården av sköra äldre tillförde. Slutsats: Komplexiteten av att vårda sköra äldre behöver synliggöras för att sjuksköterskor ska kunna få mer tid till vårdande av sköra äldre, stöd och handledning i sitt arbete, vidareutbildningar och specialistutbildningar från sin arbetsgivare. Detta är viktigt för att sköra äldre ska få en tillfredställande vård som svarar upp till deras behov, i ett samhälle som behöver vara beredd på ökade vårdbehov i framtiden. / Abstract Background: Society in general is facing an ever increasing number of older people, even resulting in a rising number of frail older people. This group of elderly is the main category of patients seeking health care and they can expect to receive satisfactory care throughout the whole professional health care organization. Frail older people may be affected by involuntary weight loss and balance difficulties, which could increase the risk for further frailty and impairment of health. Complex health issues of frail older persons in combination with stressed care organizations contribute to increased complexity in the work of nurses caring for the frail older people. Aim: The aim of this study was to illuminate the complexity of caring for frail older persons as experienced by nurses in a geriatric hospital care unit and in municipal home care. Method: Individual interviews were conducted to collect data. A total of eleven nurses participated, six from the geriatric hospital care unit and five from municipal home nursing. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The result is presented in three categories: Finding the balance to help the frail elderly and their families, The complexity of providing professional health care within an organizational framework and Experience and development in care enriching for professionals. What makes care for frail elderly complex was described by nurses consisting of several different aspects that needed to be viewed and approached from a holistic perspective. Nurses experienced difficulties in having a holistic perspective because of organizational factors such as different systems for authorisation. This in turn restricted information transfersas well as created shortages of time, staff and competence. The complexity of care was also connected with rapid reduction of frail older persons health and that their relatives had different opinions from the patient. What counteracted complexity was connected to relatives being a resource, a team based approach around the frail elderly and when nurses found joy in their work and were able to learn from working with frail older people. Conclusion: The complexity of caring for the frail older people needs to be acknowledged so that nurses can receive more time for care, support and supervision in their work, and further education and specialist education by their employers. This is crucial for providing frail older people with satisfactory care that meets their needs, in preparing society for the increased needs of frail older people care organisations will face in the future.

One of the many challenges of game development is creating an effective tutorial. Although tutorials can be designed to instruct in numerous different ways, little is known about how they differ in terms of effectiveness. To examine the effectiveness of the three different tutorial types, a first-person puzzle game with three versions was developed. For the purpose of an observational analysis, four participants per version (n = 12) had their gameplay recorded and were then interviewed after their gameplay session concluded. The results show that text instructions were more effective than using NPCs as examples to show the game mechanics. The lack of a tutorial made the participants vary in their understanding of the game’s mechanics, some of which failed completely to learn an important game mechanic. A broad variation like this can make it difficult for developers to balance the later challenges in the game. / En av de många utmaningarna av spelutveckling är att skapa en effektiv tutorial. Även om en tutorial kan bli designad att instruera på flertalet olika sätt, saknas det kunskap om hur de skiljer sig i deras effektivitet. För att undersöka effektiviteten av tre olika typer av tutorials, utvecklades ett pusslespel i förstapersonsperspektiv med tre versioner. För syftet av en observationsanalys spelades spelsessionerna av fyra deltagare per version (n = 12) in, och deltagarna intervjuades direkt efteråt. Resultatet visar att textinstruktioner var mer effektivt än att använda NPCer som exempel för att visa spelmekanikerna. Saknaden av en tutorial gjorde att deltagarna varierade i deras förståelse av spelets mekaniker, varav några misslyckades helt att lära sig en viktig spelmekanik. En sådan bred variation kan göra det svårt för utvecklare att balansera de senare utmaningarna i spelet.