Organisationer med komplexa projekt som sträcker sig över ett flertal år finner svårigheter att förhålla sig till projektens fördefinierade parametrar tid, kostnad och omfattning. Skenande kostnader och förseningar är vanligt förekommande i dessa typer av projekt, då projekten omfattar ett samspel av ett flertal aktiviteter och där projektets omfattning ofta förändras. Det finns metoder som verksamheter kan tillämpa för att kontrollera ovannämnda parametrar och i ett tidigt skede kunna identifiera när någon av parametrar tenderar att överskridas. En metod som styrker prestationsmätningar är Earned Value Mangament, EVM. Syftet med studien var att identifiera vart organisationer brister gentemot branschstandarden inom EVM, ANSI/EIA-748. Standarden innehåller viktiga steg för att kunna utföra en korrekt prestationsmätning tillsammans med teorin från Earned Value Management. Resultat studien presentera indikerar på att organisationer måste skapa tydliga riktlinjer hur ANSI/EIA-748 skall tillämpas. Till exempel att alla bryter ner arbetet och fördelar sina budgetar på samma sätt. Studiens resultat antyder också att Rolling Wave är ett lämpligt verktyg för komplexa och långa projekt. Av den anledningen att projektledare inte planerar för mycket i onödan eftersom projektets omfattning ständigt förändras.

Abstrakt Bakgrund: Antalet äldre ökar i samhället vilket gör att sköra äldre också blir fler. Flertalet av de patienter som söker sig till hälso- och sjukvården är äldre och sköra som behöver få tillfredställande vård i hela vårdkedjan. Sköra äldre kan vara drabbade av ofrivillig viktnedgång och balanssvårigheter vilket kan öka risken för ytterligare skörhet och försämrad hälsa. Sköra äldres vårdproblematik i kombination med vårdarbete inom ansträngda vårdorganisationer kan skapa en komplexitet för sjuksköterskorna i vårdandet av sköra äldre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa komplexiteten av att vårda sköra äldre ur ett sjuksköterskeperspektiv på en geriatrisk vårdavdelning och inom kommunal hemsjukvård. Metod: Enskilda intervjuer användes som metod för att samla in data. Totalt deltog elva sjuksköterskor, sex sjuksköterskor från geriatrisk vårdavdelning samt fem sjuksköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Hitta balansen att hjälpa i sköra äldres och anhörigas situation, Komplexiteten av att vårda inom ett organisatoriskt ramverk samt Erfarenhet och utveckling i vården skapar möjlighet att kunna bli berikad. Analysen visar att komplexiteten består av flera olika delar tillexempel underlättande och försvårande faktorer som behöver ses utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet försvårades för sjuksköterskorna av organisatoriska faktorer så som olika system och behörigheter som hindrade informationsöverföringen samt personal-, tids och kompetensbrist. Det komplexa i vården var även att sköra äldre snabbt skiftade i mående och när anhöriga hade avvikande åsikter från sköra äldre. Underlättande av komplexiteten var när anhöriga fanns som en resurs, då teamet samverkar runt sköra äldre samt då sjuksköterskorna upplevde sig berikande av den kunskap och glädje som vården av sköra äldre tillförde. Slutsats: Komplexiteten av att vårda sköra äldre behöver synliggöras för att sjuksköterskor ska kunna få mer tid till vårdande av sköra äldre, stöd och handledning i sitt arbete, vidareutbildningar och specialistutbildningar från sin arbetsgivare. Detta är viktigt för att sköra äldre ska få en tillfredställande vård som svarar upp till deras behov, i ett samhälle som behöver vara beredd på ökade vårdbehov i framtiden. / Abstract Background: Society in general is facing an ever increasing number of older people, even resulting in a rising number of frail older people. This group of elderly is the main category of patients seeking health care and they can expect to receive satisfactory care throughout the whole professional health care organization. Frail older people may be affected by involuntary weight loss and balance difficulties, which could increase the risk for further frailty and impairment of health. Complex health issues of frail older persons in combination with stressed care organizations contribute to increased complexity in the work of nurses caring for the frail older people. Aim: The aim of this study was to illuminate the complexity of caring for frail older persons as experienced by nurses in a geriatric hospital care unit and in municipal home care. Method: Individual interviews were conducted to collect data. A total of eleven nurses participated, six from the geriatric hospital care unit and five from municipal home nursing. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The result is presented in three categories: Finding the balance to help the frail elderly and their families, The complexity of providing professional health care within an organizational framework and Experience and development in care enriching for professionals. What makes care for frail elderly complex was described by nurses consisting of several different aspects that needed to be viewed and approached from a holistic perspective. Nurses experienced difficulties in having a holistic perspective because of organizational factors such as different systems for authorisation. This in turn restricted information transfersas well as created shortages of time, staff and competence. The complexity of care was also connected with rapid reduction of frail older persons health and that their relatives had different opinions from the patient. What counteracted complexity was connected to relatives being a resource, a team based approach around the frail elderly and when nurses found joy in their work and were able to learn from working with frail older people. Conclusion: The complexity of caring for the frail older people needs to be acknowledged so that nurses can receive more time for care, support and supervision in their work, and further education and specialist education by their employers. This is crucial for providing frail older people with satisfactory care that meets their needs, in preparing society for the increased needs of frail older people care organisations will face in the future.

One of the many challenges of game development is creating an effective tutorial. Although tutorials can be designed to instruct in numerous different ways, little is known about how they differ in terms of effectiveness. To examine the effectiveness of the three different tutorial types, a first-person puzzle game with three versions was developed. For the purpose of an observational analysis, four participants per version (n = 12) had their gameplay recorded and were then interviewed after their gameplay session concluded. The results show that text instructions were more effective than using NPCs as examples to show the game mechanics. The lack of a tutorial made the participants vary in their understanding of the game’s mechanics, some of which failed completely to learn an important game mechanic. A broad variation like this can make it difficult for developers to balance the later challenges in the game. / En av de många utmaningarna av spelutveckling är att skapa en effektiv tutorial. Även om en tutorial kan bli designad att instruera på flertalet olika sätt, saknas det kunskap om hur de skiljer sig i deras effektivitet. För att undersöka effektiviteten av tre olika typer av tutorials, utvecklades ett pusslespel i förstapersonsperspektiv med tre versioner. För syftet av en observationsanalys spelades spelsessionerna av fyra deltagare per version (n = 12) in, och deltagarna intervjuades direkt efteråt. Resultatet visar att textinstruktioner var mer effektivt än att använda NPCer som exempel för att visa spelmekanikerna. Saknaden av en tutorial gjorde att deltagarna varierade i deras förståelse av spelets mekaniker, varav några misslyckades helt att lära sig en viktig spelmekanik. En sådan bred variation kan göra det svårt för utvecklare att balansera de senare utmaningarna i spelet.

Den svenska armén förbereder tillväxt i enlighet med Försvarsberedningens rapport Värnkraft och Försvarsmaktens budgetberäkningar. Tillväxten inkluderar ett återinförande av en ledningsnivå mellan brigaderna och arméstaben - Divisionsnivån. Armén har beräknat att upprätta ledningsnivån etappvis med början före 2025 till bortom 2030, med en början i en ledningsförmåga och embryon till ett logistikförband och ett ingenjörförband. Vilka funktionsförband som ingår i fortsatta utvecklingen bortom 2030 är ännu ej helt definierat. Denna studie syftar till att utforska innebörden och konsekvenser, främst ur ett taktiskt perspektiv, av ett införande av divisionsnivån i armén. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med explorativ design. Respondentgruppen har utgjorts av chefer på högre taktisk nivå och inom arméns utvecklingsorganisation. Den insamlade empirin har jämförts med befintligt kunskapsläge inom tre identifierade nyckelbegrepp; organisation, komplexitet och flexibilitet. Studien slutleder att införandet av ledningsnivån är motiverat och bidrar till en potentiellt mer farlig armé även om det råder osäkerhet kring hur komplett divisionsförmågan kan utvecklas ur ett förmågeperspektiv i framtiden, men att förankringen av införandet är bristfällig i Försvarsmakten. Vidare slutleds att divisionen bör betraktas som ett manöverförband med möjlighet att samordna i ett realtidsnära tidsperspektiv för att flexibelt kunna omhänderta ett dynamiskt händelseförlopp. Divisionen bör organiseras för att kunna fungera som en hubb och ta emot tillförda förband efterhand. En kaderorganisation bör upprättas och vidmakthållas över tiden för att upprätthålla förbandets förmåga till flexibilitet. Studien rekommenderar att en sådan kaderstab medges inflytande inom de områden som direkt påverkar förbandet och att staben medges öva över en stor del av konfliktskalan. Vidare rekommenderas en försvarsmaktsintern förankring av införandet. / The Swedish army prepares for growth in accordance with the Swedish Defence Commission´s report Defensive Power (Värnkraft) and the Swedish Armed Forces' budget calculations. The growth includes a reintroduction of a command level between the brigades and the army staff - the division level. The army has calculated the command level to be established in stages starting about 2025 and beyond 2030, beginning with a command capacity and embryos for a logistics unit and an engineering unit. The enabler units that are part of the continued development beyond 2030 have not yet been fully defined. This study aims to explore opportunities and possible challenges, primarily from a tactical perspective, entailing the introduction of the divisional level in the army. The study was conducted as a qualitative interview study with an explorative design. The respondent group has been made up of commanders at a higher tactical level and within the army's development organization. The empirical data collected has been compared to existing knowledge in three identified key concepts; organization, complexity and flexibility. The study concludes that the introduction of the command level is justified and contributes to a potentially more dangerous army, even if there is uncertainty concerning how complete the divisional capacity can be developed from an enabler perspective, but that the anchoring of the introduction is inadequate in the Armed Forces. Furthermore, it is concluded that the division should be regarded as a maneuver unit capable of coordinating in a real-time perspective, in order to be able to flexibly manage a dynamic situation development. The division should be organized to be able to act as a hub and continuously receive additional troop contributions. A cadre organization should be established and maintained to ensure the unit´s ability of flexibility over time. The study recommends that such a cadre staff to be allowed influence in the areas that directly affect the unit, and the staff to be allowed to practice over a large part of the conflict scale. Furthermore, an internal anchoring the introduction within the Swedish Armed Forces is recommended.

Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of the complexity of a crisis team consisting of multiple government. Furthermore, the consequences of the complexity on the sensemaking and sensegiving processes, regarding the crisis team in a natural disaster. Method: To be able to answer the questions regarding this study, the empirical data has been collected through six (6) interviews. The researchers for this study have applied a case study on the floodings of Mälaren December 2019. Therefore, the interviews have been done with the persons within this crisis team. Empiricism and Analysis: The theoretical framework that has been applied for the analysis of this study consists of three main topics, complexity, sensemaking and sensegiving. Conclusions: The final conclusions of this study identify that there are multiple factors of complexity that affect the sensemaking and sensegiving process. These complexity factors are: routines, preexperiences, excellence in specific field, terminology, missions, mandate and hierarchy. These complexity factors create frictions and possibilities for the crisis team in regard of the consequences of the complexity factors on the sensemaking and sensegiving processes. / Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för komplexitetens påverkan på den meningsskapande och meningsgivande processen. Samt hur detta påverkar en krisgrupp bestående av flertalet myndigheter i en hantering av en naturkatastrof. Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det empiriska materialet samlats in genom en kvalitativ metod, i form av sex semistrukturerade intervjuer. Då forskarna för denna studie har tillämpat en fallstudie grundar sig studien på översvämningskriserna i december 2019. Därmed genomfördes intervjuerna på respondenter som representerade olika myndigheter som samverkat i detta fall. Empiri och analys: Det underlag som använts till studiens analys är den teoretiska referensramen som omfattar litteratur om komplexitet, meningsskapande och meningsgivande. Slutsatser: De slutsatser som identifierades var att komplexa faktorer hade en påverkan på meningsskapande och meningsgivande processerna. Dessa huvudsakliga faktorer identifierades som: rutiner, tidigare erfarenheter, spetskompetenser, terminologier, uppdrag, mandat och hierarki. Dessa komplexa faktorer gör att meningsskapande och meningsgivande processerna skapar friktioner och möjligheter för krisgruppen.

No description available.

This thesis investigates the relationship between value creation and complexity within Business Intelligence (BI) systems. The research questions posed are: "What makes a BI system vary in complexity?" and "In what ways can BI systems generate value for users, and how is this value affected by the systems’ complexity?" The study explores these dimensions of complexity and value using a qualitative approach, the study gathers data from multiple sources, including interviews with BI system users and experts, basic surveys, as well as an analysis of existing literature. The collected data suggest that financial analysis regarding what makes a BI system valuable is mostly irrelevant. What makes a BI system valuable is therefore not quantifiable. For individual users, the time savings compared to getting the same results without the system are what create high value. From a broader organizational perspective, the perceived value is based on whether the system makes the business processes more efficient and the decision-making of higher quality. The findings also suggest that the complexity of BI systems can significantly influence their value creation potential.  Furthermore, the study identifies that the perceived value of BI-systems increases alongside complexity to a certain point, after which the value instead could decrease. We argue that understanding and managing complexity is crucial for optimizing the value generated by BI systems. The findings of this research provide valuable insights for organizations seeking to develop or enhance their BI systems, by shedding light on the relationship between complexity and value creation.

Syfte – Syftet med studien var: Förstå hur systemleverantörers projekt skiljer sig åt utifrån dess komplexitet, och föreslå riktlinjer för förbättrad projekthantering. Syftet bröts ner i två frågeställningar. [1] Hur skiljer sig systemleverantörers projekt åt utifrån dess komplexitet? [2] Vilka riktlinjer kan ges utifrån projektkomplexitet för förbättrad projektledning hos systemleverantörer? Metod – Valet av metod för denna studie är baserade på en kvalitativ fallstudie. Studien utfördes hos en systemleverantör. Empirin samlades in genom observationer och intervjuer, för att sedan analyseras med teorier. Resultat – Den första frågeställningen besvarades via identifieringar av faktorer inom systemtillverkares projekt som orsakade komplexitet, kombinerat med faktorer som identifierats inom forskningen. Den andra frågeställningen besvarades genom att riktlinjer togs fram för bättre hantering av komplexiteten i projekt, främst genom bättre hantering av kommunikationen. Implikationer – För systemleverantörer som har svårigheter med projektarbetet, eller anser att deras projektarbete hade underlättats med någon typ av förbättringsarbete, kan denna studie användas som en grund för arbetet. Teorier som använts är generellt kopplade till projektarbeten, hur de skall hanteras samt utföras när flera projekt utförs samtidigt. Ur ett praktiskt perspektiv lägger denna studie en grund utifrån hur systemleverantörer kan börja förbättra sin hantering av projekt. Den teorin denna studie har bidragit med är hur projekt kan se ut för en systemleverantör samt delat in de i olika faktorer utifrån komplexitet Begränsningar – Studien har identifierat faktorer på projekten utifrån ett medarbetarperspektiv i ett företag. Studien begränsas även av att riktlinjerna som identifierats inte hunnit utföras på fallföretaget. Utifrån detta kan inga slutsatser dras kring effekten av riktlinjerna. / Abstract  Purpose – The purpose of the study was: Understand how system suppliers' projects differ in terms of their complexity and propose guidelines for improved project management. The purpose was broken down into two questions.  [1] How do system suppliers' projects differ in terms of their complexity? [2] What guidelines can be given based on project complexity for improved project management of system suppliers? Method – The choice of method for this study is based on a qualitative case study. The study was conducted at a system supplier. The empirical data was collected through observations and interviews, and then analyzed with theories.  Results – The first research question was answered by identifying factors in the system manufacturer's project that caused complexity, combined with factors identified in the research. The second research question was answered by developing guidelines to better manage the complexity of projects, mainly through better management of communication. Implications – For system suppliers who have difficulties with project work or feel that their project work would be facilitated by some type of improvement work, this study can be used as a basis for the work. Theories used are generally linked to project work, how it should be managed and carried out when several projects are carried out simultaneously. From a practical perspective, this study lays a foundation for how system suppliers can begin to improve their management of projects. The theory this study has contributed is how projects can look like for a system supplier and divided them into different factors based on complexity. Limitations – The study has identified factors on projects from an employee perspective in a company. The study is also limited by the fact that the guidelines identified have not been implemented in the case company. Based on this, no conclusions can be drawn about the effect of the guidelines.

The prediction of polypharmacy side effects is crucial to reduce the mortality and morbidity of patients suffering from complex diseases. However, its experimental prediction is unfeasible due to the many possible drug combinations, leaving in silico tools as the most promising way of addressing this problem. This thesis improves the performance and robustness of a state-of-the-art graph convolutional network designed to predict polypharmacy side effects, by feeding it with complexity properties of the drug-protein network. The modifications also involve the creation of a direct pipeline to reproduce the results and test it with different datasets. / För att minska dödligheten och sjukligheten hos patienter som lider av komplexa sjukdomar är det avgörande att kunna förutsäga biverkningar från polyfarmaci. Att experimentellt förutsäga biverkningarna är dock ogenomförbart på grund av det stora antalet möjliga läkemedelskombinationer, vilket lämnar in silico-verktyg som det mest lovande sättet att lösa detta problem. Detta arbete förbättrar prestandan och robustheten av ett av det senaste grafiska faltningsnätverken som är utformat för att förutsäga biverkningar från polyfarmaci, genom att mata det med läkemedel-protein-nätverkets komplexitetsegenskaper. Ändringarna involverar också skapandet av en direkt pipeline för att återge resultaten och testa den med olika dataset.

The master's thesis describes how complexity measurement can enhance product development or design processes in collaboration with Scania CV AB. Scania has a strong track record in vehicle modularization and thus wanted to investigate the possibility of using complexity measures when architecting, developing, and maintaining complex engineering products such as electrified or self-driving trucks and buses to gain various types of benefits. The section YMPI at Scania, where the project is conducted, had, however, little experience in complexity measurements wants to identify and investigate which complexity measure effectively captures the complexity of a complex system. A fairly complicated industrial case of a conceptual Battery Electric Vehicle (BEV) variant was utilized to demonstrate the newly proposed complexity metric methodology and demonstrate its ability to determine the technical complexity of a system. As a result, the thesis author found a specific case study at Scania and used appropriate methodologies to determine the complexity of the chosen subsystem using the newly proposed complexity measure. This was done by adapting the DSM (Design Structure Matrix) before clustering it with the IGTA++ clustering algorithm. The proposed complexity metric yields a higher complexity number when compared to the traditional product complexity metric.  Another purpose of the thesis was to answer the research questions and conduct a literature review in the field of Model Based System Engineering and product architecting to define the state-of-the-art. The thesis concludes that the newly proposed complexity metric, when implemented on the chosen subsystem, yields a higher complexity number when compared to the number obtained from product complexity, implying that including the directions of an interaction between the components and taking into account the active interacting components improves the accuracy of the complexity measure.  Therefore, it is recommended to Scania to use this proposed method to find the complexity of the system and to compare how the system gets complex when incorporating new technologies or modifying the system or product architecture, as well as to utilize this as a safety and a performance factor for a system. / I examensarbetet beskrivs hur komplexitetsmätning kan förbättra produktutvecklings- eller designprocesser i samarbete med Scania CV AB. Scania har en stark erfarenhet av fordonsmodularisering och önskade därför undersöka möjligheten att använda komplexitetsmått för arkitektur, utveckling och underhåll av komplexa tekniska produkter som elektrifierade eller självkörande lastbilar och bussar för att få olika typer av fördelar. Sektionen YMPI på Scania, där projektet genomförs, hade dock lite erfarenhet av komplexitetsmått och sökte identifiera och undersöka vilket komplexitetsmått som effektivt fångar komplexiteten hos ett komplext system. Ett ganska komplicerat industriellt fall av en konceptuell variant av ett elektriskt batterifordon (BEV) användes för att demonstrera den nyligen föreslagna metoden för komplexitetsmätning och för att visa dess förmåga att fastställa ett systems tekniska komplexitet. Som ett resultat av detta hittade avhandlingsförfattaren en specifik fallstudie hos Scania och använde lämpliga metoder för att bestämma komplexiteten hos det valda delsystemet med hjälp av det nyligen föreslagna komplexitetsmåttet. Detta gjordes genom att anpassa DSM (Design Structure Matrix) innan den klustrades med klusteralgoritmen IGTA++. Det föreslagna komplexitetsmåttet ger ett högre komplexitetstal jämfört med det traditionella produktkomplexitetsmåttet.  Ett annat syfte med avhandlingen var att besvara forskningsfrågorna och genomföra en litteraturstudie inom området modellbaserad systemteknik och produktarkitektur för att definiera den senaste tekniken. I avhandlingen dras slutsatsen att det nyligen föreslagna komplexitetsmåttet, när det tillämpas på det valda delsystemet, ger ett högre komplexitetstal jämfört med det tal som erhålls från produktkomplexitet, vilket innebär att om man inkluderar riktningarna för en interaktion mellan komponenterna och tar hänsyn till de aktiva interagerande komponenterna förbättras komplexitetsmåttets noggrannhet.  Därför rekommenderas Scania att använda den föreslagna metod för att fastställa systemets komplexitet och jämföra hur systemet blir mer komplext när ny teknik införlivas eller när system- eller produktarkitekturen ändras, samt att använda detta som en säkerhets- och prestandafaktor för ett system.