Titel: Att leda i en komplex miljö med Competing Values Framework. En studie av ledarroller i den svenska fastighetsmäklarbranschen. Nivå: Kandidatexamen i företagsekonomi Författare: Artur ter Harkel, Alessandro Schillaci Handledare: Dr. Monika Wallmon Datum: Juni 2022 Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga ledarskap inom den svenska fastighetsmäklarbranschen med hjälp av Competing Values Framework (CVF). Metod: Arbetet har en kvantitativ utgångspunkt med en deduktiv ansats. Enkätundersökningen utformades efter en tvärsnittsdesign med slutna frågor. Ett icke-sannolikhetsurval med frivilligt deltagande användes för att göra urvalet. CVF är det teoretiska ramverk som har används för att studera ledarskapet och identifiera ledarroller. Resultat & Slutsats: Resultatet visar att Rational Goal Model (RGM) var den kvadrant som var mest representerad bland branschens ledare. Ledarna tillfredsställs av produktivitet och stimulerar prestation hos de anställda. Detta resultat är inte konstigt med tanke på den konkurrens som råder inom branschen. Det blir en självklarhet att fokusera på prestation och ha tydliga målsättningar. Human Relations Model (HRM) och Open System Model (OSM) är två andra kvadranter som är väldigt centrala för branschens ledare. Den genomsnittliga ledaren i branschen förstår vikten av att leda anställda på ett diplomatiskt och rättvist sätt och att söka efter innovativa lösningar. Internal Process Model (IPM) är den kvadrant som återfinns minst bland branschens ledare. Konservativt beslutsfattande och förutsägbara handlingar är inte vanligt förekommande i branschen. Vidare har den genomsnittliga ledaren i branschen förstått vikten av att kombinera flera kvadranter. Ledarna kombinerade HRM med RGM för att skapa rollen Caring confrontation och OSM med IPM för att skapa Practical vision. En ledare ska däremot inte fokusera för mycket på individuella roller i CVF, att enbart fokusera på RGM kan vara ansträngande och förtryckande för en anställd. Bidrag: CVF prövas på nytt i en bransch där den till vår vetskap inte har tillämpats tidigare. En intressant implikation av denna studie är att fastighetsmäklarbranschens ledare kan göra en självutvärdering av sitt ledarskap för att avgöra hur deras ledarstil jämförs med resultatet i denna studie.  Förslag till vidare forskning: Resultatet indikerar att ledarna kombinerar HRM med RGM och OSM med IPM. Detta väcker frågan på vilket sätt detta sker. Framtida studier kan genomföra en fältstudie på ett fastighetsmäklarkontor för att få en bättre förståelse för hur ledarna kombinerar dessa kvadranter i den dagliga driften. Framtida studier kan även använda CVF för att undersöka vilken företagskultur som råder inom fastighetsmäklarbranschen. Vidare kan Quinn’s utvärderingsmetod användas både för självutvärdering och utvärdering av andra. Framtida studier kan baseras på att anställda i fastighetsmäklarbranschen utvärderar sina ledare. Nyckelord: Ledarskap, Fastighetsmäklare, Competing Values Framework, Paradoxalt ledarskap, Beteendemässig komplexitet. / Title: Managing Complexity - a Competing Values Framework Approach. A Study of Leadership Roles in the Swedish Real Estate Business. Level: Bachelor of Business Administration Authors: Artur ter Harkel, Alessandro Schillaci  Supervisor: Dr. Monika Wallmon Date: June 2022 Aim: The purpose of this study is to survey leadership in the Swedish real estate industry with the Competing Values Framework (CVF).  Method: This study has a quantitative and deductive approach. The survey was based on a cross-sectional study with closed questions. Non-probability sampling with voluntary participation was used to make the sample. CVF is the theoretical framework that has been used to study leadership and to identify leadership roles.  Results & Conclusions: The results show that the Rational Goal Model (RGM) quadrant was most represented among the managers. Productivity and performance among employees is important, which is not surprising given the competition that prevails in the industry. Focusing on achievements and having clear goals becomes a logical consequence of a highly competitive market. Furthermore, the Human Relations Model (HRM) and Open System Model (OSM) quadrants were well represented among the managers. These managers understand the importance of managing their employees in a diplomatic, fair manner and seek innovative solutions. The Internal Process Model (IPM) quadrant was least represented among the managers. Predictable actions and conservative decision-making are not common in this line of business. Moreover, the average manager has understood the importance of combining quadrants to create new leadership roles. The HRM and RGM quadrants were combined to create the role Caring confrontation and the OSM and IPM quadrants were combined to create Practical vision. Accordingly, a manager should not have too much emphasis on individual quadrants of the CVF. For instance, too much emphasis on RGM can be exhausting and oppressing for an employee.  Contribution of thesis: To our knowledge, CVF is used in a line of business where it has not been applied before. An interesting implication of this study is that managers can make a self-assessment of their leadership to determine how their leadership style compares with the results of this study.  Suggestions for future research: The results indicate that managers combine HRM with RGM and OSM with IPM. This raises the question how this really is done by the managers. Future research may conduct a field study of a real estate office to gain a better understanding of how leaders combine these quadrants in day-to-day operations. Another interesting aspect to address is that CVF is a broad tool. Future research may investigate the corporate culture that prevails in the industry. Furthermore, Quinn’s self-assessment tool can be used for both self-assessment and the assessment of others. This study only focuses on self-assessment. Future studies could be based on employees evaluating their managers.  Keywords: Leadership, Real estate agents, Competing Values Framework, Paradoxical leadership, Behavioral complexity.

Begreppet hållbar utveckling är ett brett och komplext sådant. Det råder delade meningar om hur hållbar utveckling uppnås, men något som många är överens om är att utbildning är en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Denna ska syfta till att ge barn och vuxna verktyg för att kunna göra medvetna val med hänsyn till flera aspekter. Ett av skolans övergripande mål är att förbereda eleverna för att kunna orientera sig i en komplex värld i ständig förändring. För detta förespråkas en holistisk och ämnesövergripande undervisning. Tidigare forskning framhåller även att det är önskvärt att undervisningen grundas i diskussioner med öppna svar för att hjälpa elever utveckla handlingskompetens. Läraren har en betydande roll som förebild för engagemang med en problematiserande kritisk hållning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling som kan finnas bland lärare och lärarstudenter. Detta utreds genom att ta reda på vilken komplexitet som framkommer i lärarnas tolkning av hållbar utveckling, samt vilka lärsituationer de ser som önskvärda för detta. För att besvara våra frågor insamlades empiri via två intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp. Utifrån respondenternas utsagor gjordes en innehållsanalys. I resultatet framkom både enkla och komplexa förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling - vilket i sin tur tenderar att avspeglas på vilka lärsituationer som anses vara önskvärda. Vi såg att det främst var studenter som problematiserade begreppet hållbar utveckling utifrån flera perspektiv, medan verksamma lärare fokuserade på enskilda konkreta handlingar. Vår studie visar även att det bland våra respondenter finns en ambition att bedriva undervisning som problematiserar begreppet hållbar utveckling. Respondenterna uttrycker även en önskan om kollegial samverkan för ökade kunskaper och inspiration för lärande för hållbar utveckling.

This dissertation takes its point of departure in a relational perspective on education, which means that the relationship between teacher and student is seen as fundamental for students’ knowledge- and personal development. The aim is to contribute to a deeper understanding of the teacher-student relationship in teacher education at national and local levels and the different meanings of closeness in this context.       The theoretical basis of the study is curriculum theory-based didactics, where questions about knowledge content and teaching as offering meaning are central. The thesis consists of three separate studies. The first investigates closeness in the teacher-student relationship by means of a thematic conceptual analysis of the field of research in educational science on teacher-student relationships. Four different dimensions of closeness were identified: closeness as presence, closeness as care, closeness as feeling and closeness as responsibility. The results show a nuanced way of understanding closeness in the teacher-student relationship and that closeness is challenging for teachers in that it makes their relational work more complex.      The central question in curriculum theory - ‘What opportunities do students have to learn about the teacher-student relationship in teacher education?’ - is used as the point of departure in the analysis of educational policy documents at national and local levels. The second study investigates content knowledge at the national level and shows a limited and simplified view of the relationship between teacher and student. By using the dimensions of closeness as analytical tools, a multifaceted teacher-student relationship is constructed as an alternative meaning offering. In the third study, eleven Swedish universities participated in the study of curriculum documents at the local level. The analysis showed three types of knowledge content: relational theory, relational work and relational quality. In this study, the local documents together provided a broad range of knowledge content, but individually a reduced and simplified knowledge content. The study also confirmed the differences between universities in their teacher education programmes and that there are often discrepancies in the knowledge content that is offered.      The thesis as a whole contributes to a nuanced understanding of closeness in the teacher-student relationship and provides a set of theoretical tools that can be used in an analysis of different types of research studies. It also indicates that the policy documents relating to teacher education at the national and local levels contain simplified and limited notions about the teacher-student relationship and teachers’ relational work as knowledge content. This restricted knowledge content could limit student teachers’ abilities to create, build and maintain good and close teacher-student relationships and to address the relational challenges in their complex relational work.

Projekt, och därmed projektledning, har funnits i alla tider och idag drivs projekt inom i princip alla branscher och de blir allt mer komplexa ur både ett tekniskt perspektiv och ett organisatoriskt. Denna tekniskt-organisatoriska komplexitet kommer till följd av den fjärde industriella revolutionen som vi idag står inför, där bland annat företag inom produktionsindustrin genomgår digitala transformationer som skapar nya informations- och samarbetsvägar mellan människor och maskiner, människor emellan men även maskiner emellan. Implementeringsprojekt av nya digitala system utgör ett led av en digital transformation, där ett exempel är ett produktlivscykel hanteringssystem (engelska, Product Lifecycle Management-system, PLM-system). Tekniskt- organisatoriskt komplexaprojekt ställer nya krav på projektledare implementeringen på grund av dessa nya informations- och samarbetsvägar som skapas vid implementering av denna typ av digitala system. Med bakgrund i detta har denna studie undersökt hur projektledarens roll i denna typ av tekniskt-organisatoriskt komplexa projekt skiljer sig från andra projekt. Ett ramverk med ledarskapsfaktorer för framgångsrikt ledarskap inom projekt har genom en kvalitativ undersökning applicerats på projekt där ett PLM-system implementeras, som medför en verksamhetsförändring och därmed utmaningar på både teknisk och organisatorisk nivå. Studiens resultat visar att det finns vissa skillnader i vilka faktorer som påverkar just tekniskt-organisatoriskt komplexa projekt jämfört med projekt i allmänhet. Dels har en mer flytande relation faktorerna emellan kunnat studerats, där bland annat nya relationer upptäckts mellan faktorerna. Vidare har studien även kunnat visa att det varierar vilken faktor som är speciellt viktig beroende på vilken komplexitet man utgår ifrån. Resultatet visar även på att det organisatoriska förändringsarbetet nedprioriteras, och dess roll i förhållande till det tekniska förändringsarbetet underskattas. Vilket kan bero på att implementeringen har ett tekniskt snarare än organisatoriskt syfte. / Projects, and thus project management, have always existed and are today conducted in all industry sectors with increasing complexity from both a technical and an organizational perspective. This double complexity comes as a result of the fourth industrial revolution that we are currently facing, where, among other things, companies in the production industry are undergoing digital transformations that create new information and collaboration paths between humans and machines, in between humans, but also in between machines. The project of implementing new digital systems is part of a digital transformation, one example being a Product Lifecycle Management system (PLM system). Technological-organizational complex projects brings new challenges to the role of a project manager due to the new ways of communication and collaboration that are established in the implementation of such digital systems. In light of this, this study has examined how the project manager's role in these types of technical-organizational complex projects differs from their role in other projects. A framework with leadership factors for successful leadership in projects has been applied through a qualitative study to projects where a PLM system is implemented, which entails a business change and thus challenges at both technical and organizational levels. The results of the study shows that there are some differences in the factors that affect technical-organizational complex projects compared to projects in general. The relationships between the factors were found to be more fluid than the model suggested, and among other things, new relationships were discovered between the factors. The study has also shown that the importance of factors vary depending on the adopted perspective - the technical complexity or the organizational complexity. Furthermore, the results show that the organizational change work is overlooked, and its role in relation to the technical change work is underestimated. This may be because the implementation has a technical rather than organizational purpose.

As technology and Internet use continue to grow globally, cybersecurity has become an increasingly important topic to ensure the safety of individual consumers online. It is a growing cause for concern that cyber attacks are on the rise, as has been the case during the global pandemic. Cybersecurity awareness among the general population is of utmost importance to mitigate and prevent cyber attacks. One of the primary purposes of this study was to identify the existence and measure the extent of knowledge gaps between experts and non-experts, within the field of cybersecurity. This was done by evaluating how experts and non-experts rate the severity of different vulnerabilities. Through extensive collaboration with a technology startup within the f ield of digital design and e-commerce, four vulnerabilities were identified in the startup’s IT environment. These vulnerabilities were simplified and described in four separate scenarios, for the sake of being digestible for a nonexpert audience. The scenarios were used to construct an extensive survey, which asked participants how they would rate the severity of each scenario, using a 1-5 Likert scale. Severity was measured using three vulnerability metrics, including Attack Complexity (AC), Remediation Level (RL) and Confidentiality (C). In many cases, experts and non-experts rated the severity of the studied vulnerabilities similarly. However, the results of this study primarily showed that there doesexiststatistically significant differences intheperceivedseverity between the groups. Using expert responses as a baseline, it was possible to identify for which metrics and in which contexts the lack of cybersecurity awareness existed among non-experts. This lack of awareness was equated with the existence of a knowledge gap. For future work, it would be of great interest to further analyze the extent of and how to reduce this knowledge gap. / I takt med att den internetbaserade teknologiska användningen fortsätter att öka på global skala blir cybersäkerhet desto viktigare för att skydda konsumenter från cyberangrepp online. Under pandemins gång har antalet cyberattacker ökat markant och detta är högst oroväckande. Allmänhetens medvetenhet kring cybersäkerhet är av yttersta vikt för att mitigera och förhindra cyberattackerna. Ett av dem främsta syftena med denna studie var att undersöka eventuella kunskapsskillnader mellan experter och ickeexperter inom cybersäkerhetsområdet. Detta undersöktes genom att evaluera hur experter och icke-experter bedömer allvaret i olika cybersäkerhetsbrister. Genom ett gediget samarbete med en startup inom digital design och ehandel, identifierades fyra separata säkerhetsbrister i företagets IT system. Dessa brister förklarades på en översiktlig nivå i olika scenarier, för att underlätta förståelsen bland icke-experter. Dessa scenarier användes därefter till att utveckla en omfattande undersökningsenkät, vars syfte var att undersöka hur deltagare bedömer allvaret i scenarierna utifrån en 1-5 Likertskala. Allvaret beräknades genom att deltagarna bedömde tre olika sårbarhetsaspekter för varje scenario: cyberattackens komplexitet (AC), åtgärdhetens komplexitet (RL) och konfidentialitet (C). I många fall gjorde experter och icke-experter en likvärdig bedömning kring allvaret i dem undersökta cybersäkerhetsbristerna. Emellertid fanns det i andra sammanhang uppenbara och statistiskt säkerställda skillnader i bedömningarna mellan grupperna. Genom att använda experternas bedömning som måttstock, visade studien i vilka sammanhang och för vilka sårbarhetsaspekter icke-experter saknade en gedigen medvetenhet kring. Denna bristfälliga medvetenhet likställdes med att en kunskapslucka existerade mellan grupperna. Inför framtida forskning är det av stort intresse att undersöka omfattningen av och metoder att reducera denna kunskapslucka.

Det mobila operativsystemet Android är idag ett ganska dominerande operativsystem på den mobila marknaden dels på grund av sin öppenhet men också på grund av att tillgängligheten är stor i och med både billiga och dyra telefoner finns att tillgå. Men idag har Android inget fördefinierat designmönster vilket leder till att varje utvecklare får bestämma själv vad som ska användas, vilket ibland kan leda till onödigt komplex kod i applikationerna som sen blir svårtestad och svårhanterlig. Detta arbete ämnar jämföra två designmönster, Passive Model View Controller (PMVC) och Model View View-Model (MVVM), för att se vilket designmönster som blir minst komplext med hjälp av att räkna fram mätvärden med hjälp av Cyclomatic Complexity Number (CCN). Studien är gjord utifrån arbetssättet Design & Creation och ämnar bidra med: kunskap om vilket mönster man bör välja, samt om CCN kan peka ut vilka delar i en applikation som kommer att ta mer eller mindre lång tid att testa. Under studiens gång tog vi även fram skillnader på om man anväder sig av den så kallade Single Responsibilyt Principle (SRP) eller inte. Detta för att se om separerade vyer gör någon skillnad i applikationernas komplexitet. I slutändan så visar studien på att komplexiteten i små applikationer är väldigt likvärdig, men att man även på små applikationer kan se skillnad på hur komplex koden är men också att kodkomplexitet på metodnivå kan ge riktlinjer för testfall. / Today the mobile operating system Android has a firm grip on the mobile market due to its open source code and the availability due to the variety of phones available, from very cheap models to the high-end exclusive ones. However, Android currently has no defined design pattern which causes a bit of a problem during the initial stages of development because the developer has to make that decision before the initial development starts. This sometimes causes excessive complexity in the finished application, which then becomes difficult to test and manage. In this report we compare the two design patterns Passive Model View Controller (PMVC) and Model View View-Model (MVVM) to decide which one is the least complex. For this we used so called metrics to show the complexity of the finished applications. The metrics were calculated using the existing library of functions called Cyclomatic Complexity Numbers (CCN). The study is based on the workflow Design & creation and aim to contribute with: knowledge that will make it easier to choose design pattern when developing an Android application, and if you can with CCN point out which areas in an application will take more or less time to conduct tests on. During the study we also analyzed how big of an impact the Single Responsibility Principle (SRP) had on the complexity. This was part of the study so that we could see the difference of separated views versus non-separated views. The study shows us that the complexity in small applications is very similar, no matter which design pattern you're using. However, it also shows that there are certain parts of the applications that are diverse in their complexity and that code complexity on method-level can give directions to test cases.

Denna masteruppsats syfte är att vidga förståelsen för de förutsättningar som finns för att utbildning skall kunna vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt skollagen från 2011. Detta genom att undersöka några av de diskursiva tankemodeller som kan finnas i lärares uppfattningar runt skrivningen och vilka roller som kan skapas utifrån dessa. Emperin har skapats utifrån två fokusgruppsamtal hos åtta verksamma lärare i skola och förskola och sedan analyserats i en diskursanalys. Studiens teoretiska ramar utgår ifrån Foucaults teorier om makt, kunskap och subjektets formande och Habermas teorier om kommunikativa handlingar.   Resultaten formar fyra diskurser; Kunskapssyn, vetenskap ses som utifrån en Klassisk kunskapssyn; Främlingskap, vetenskap ses som främmande eftersom lärare har ringa erfarenhet och kunskap av detta; Avståndstagande, lärare behöver inte befatta sig med vetenskap då den uppfattas som väsensskild från vardagen, som elitistiskt och som kan försvåra lärares profession; Möjlighet; det finns intresse av att använda vetenskap för att lösa specifika problem i verksamheten eftersom lärare ser sig som experter med möjlighet att utveckla utbildning i skolan. Undersökningen visar motstridiga roller; forskningsfrämling som upplever vetenskapen som svår, förvirrande och obegriplig; forskningsavståndstagare med en distans och ett förkastande av forskning; forskningsutövare där lärares egna initiativ och intresse hittar forskning utifrån specifika problem.   Diskussionen menar att lärares roll gentemot en utbildning på vetenskaplig grund är komplicerad och motstridig. Rollerna; främling, avståndstagare och utövare visar på utifrån Foucaults termer; subjektets underkastelse och motstånd och lärare kommer att förhålla sig till vetenskap på ett sätt som gör att deras självbild som professionell och skicklig kan hållas intakt, vilket kan innebära ett större avståndstagande. För att lagen skall kunna realiseras måste skolans styrning utgå ifrån läraren som utövare med möjlighet att påverka, inspirera och utöva inflytande i ett vetenskapliga samtal. Detta kommer att kräva att man ger lärare kunskap och verktyg för att kunna ge sitt kunnande en vetenskaplig form. / This master thesis aims to widening the understanding of the conditions that exist so education can rest on a research base and well-tried experience according to the school law from 2011. This through an investigation of some the discourses of thought that could be found in assumptions to the law. The emperical data have been created from two focus group talks with eight teachers working in school and pre-school and have then been analysed in a discourse analysis. The theoretical frames of the study come from Foucault´s theories on power, knowledge and the formation of the subject and Habermas´ theories on communicative actions. The results has formed four discourses; View of knowledge, where research is seen as  Classical view of knowledge, Alienation, research is something strange and something they have very little experience and knowledge of, Dissociation, where teachers don´t need to concern themselves with research, as they regard as completly different from the work-day and as something elitism and which partly despises the profession of the teachers, Possibility, there is an interest to use research to solve a specific problem in their work as they regard themselves as experts with a will to develop education at school. The study shows contradictory roles; the research stranger, who experiences research as difficult, confusing and incomprehensible; the research repudiator, with a distance to and a rejection upon research; the research practiser, where own initiative, interest and will find research to solve specific problems. The discussion means that the teacher’s role in relation to research is complicated and contradictory. The roles; the stranger, the repudiator and the practiser display the submission and the resistance as seen form Foucault´s terms, and teachers will look upon research in a way that makes that their selfimage as a professional can be held intact, which could mean a stronger repudiation. In order to make the law realizable the governing of the schoolsystem must emanate from the teacher as a practiser with a possibility to influence, inspire and exercise influence in a talk about research. This will demand that the teachers are given knowledge and tools to be able to give their ability a research form.

As Sweden approached its 2006 national election, issues on order and discipline in educational environments came to the forefront of educational interest, debate, and reform. This thesis aims at a critical discussion of the discourses in question, making use of educational, post-structural as well as political philosophy. In a series of articles, disciplinary policies are contextualized within current understandings of major trends in global educational politics; empirically investigated with a focus on resistance and political subjectivation; but also theoretically/ philosophically examined with the intention of bringing alternative conceptualizations of discipline to light. As a result, it is concluded that the political platform supporting contemporary school discipline is highly ambiguous, especially in terms of the different subjectification ideals that it embodies. In consequence, substantial possibilities for resistance, political influence and creative subjectification emerge in the breaks and ruptures between neoliberal and neoconservative territory. As for the disciplinary policies themselves, this thesis highlights the possibility that they amount to little more than a powerful simulation; a mode of perceptual management rather than a hands-on engagement with the real demands of contemporary education. An alternative route, the thesis suggests, would be to radically re-conceptualize the meaning and relevance of discipline – using, for instance, philosophers like Gilles Deleuze, Félix Guattari and Jacques Rancière – but also while taking notice of relevant discussions in the fields of complexity and chaos theory. Such a re-conceptualization would allow for an immanent form of discipline, one that affords a circular segmentation to emerge; contextualized and sensitized to the particular demands of each learning situation rather than pre-stratified, pre-territorialized according to the ideals of classical discipline. / Syftet med den här avhandlingen är, att inom ett pedagogiskt-filosofiskt ramverk föra en kritisk diskussion av 2000-talets skolpolitiska diskurser om disciplin och ”ordning & reda”. Med hjälp av filosofer som Deleuze & Guattari, Foucault, Baudrillard och Rancière diskuteras den moderna disciplinens utmaning: att svara an på sin egen samtids behov av ordning och reda.   I sömmarna mellan de politiska krafter som den nya disciplinen hämtar sin kraft ur – neoliberalism och neokonservatism – identifierar avhandlingen också möjligheter till motstånd. Genom att påvisa de skillnader och komplexiteter som finns under ytan av politisk konsensus, utgör dessa former av motstånd nya potentialer till politiskt inflytande – samt nya möjligheter till kreativa subjektblivanden.   Slutligen hävdar studien, att vägen till en gräsrotsförankrad skoldisciplin för 2000-talet knappast kan ligga i återuppväckandet av forna tiders maktutövning, utan i en radikal omtolkning av disciplinbegreppet – en som tillvaratar den moderna människans förutsättningar till självdisciplin och självorganisering. En förutsättning är att vi, som en kontrast till neoliberalismens självtillräckliga subjektivitetsideal, börjar utforska subjektivitetens kollektiva och territoriella karaktärer.

Bakgrund: Företagens interna innovationsfunktioner minskas samtidigt som företagen i större utsträckning väljer att tillämpa öppen innovation, gränsöverskridande samarbeten. Massor av forskning visar på att öppen innovation innebär en rad fördelar och möjligheter, men även utmaningar. Få studier belyser dock sambandet mellan komplexa innovationsutvecklingsprocesser och tillämpandet av gränsöverskridande samarbeten. Påverkar antalet komplexa beståndsdelar i innovationsutvecklingsprocesser i vilken konstellation företag väljer att samarbete med externa parter? Författarna ställer sig frågande till detta. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur komplexiteten i innovationsutvecklingsprocesser påverkar i vilken utsträckning företag väljer att samarbeta med externa parter. Studien ska även undersöka i vilken konstellation företag väljer att samarbeta med externa parter baserat på hur komplexa innovationsutvecklingsprocesserna är. Även Incitament för gränsöverskridande samarbete vid utvecklandet av komplexa innovationer kommer att studeras. Genomförande: Kvalitativ data erhölls genom fem samtalsintervjuer med fyra Innovationsledare och en processansvarig för innovationsutveckling avseende komplexa innovationer inom Ikea. Kvantitativ data erhölls genom en enkätundersökning som besvarades av samtliga Innovationsledare samt deras medarbetare (28 respondenter totalt) Resultat: Studien indikerar på att ju mer komplex en innovationsutvecklingsprocess är, desto större är sannolikheten att externa parter får större inblick i fler beståndsdelar avseende utvecklingsprocessen. Graden av komplexitet i utvecklingsprocessen ökar även sannolikheten för att inifrån-ut innovation tillämpas. / Background: The companys internal innovation functions decreases while companies choose to apply open innovation, cross-border cooperation. Lots of research shows that open innovation involves several benefits and opportunities, but also challenges. Few studies, however, illustrates the connection between complex innovation processes and the application of cross-border cooperation. Does the number of complex components in innovation development processes affect in which constellation companies choose to cooperate with external parties? This is something the authors ask themselves. Purpose: The purpose of this study is to investigate how the complexity of innovation development processes affects the extent to which companies choose to cooperate with external parties. The study will also investigate what constellation companies choose to collaborate with external parties based on the complexity of innovation development processes. Incentives for cross-border cooperation in the development of complex innovations will also be studied. Implementation: Qualitative data was obtained through five interviews with four Innovation leaders and a process manager for innovation development, regarding complex innovations within Ikea. Quantitative data was obtained through a survey that was answered by all Innovation Leaders and their employees (28 respondents in total). Results: The study indicates that the more complex an innovation development process is, the greater is the likelihood that external parties will gain more insight into more components of the development process. The degree of complexity in the development process also increases the likelihood that inside-out innovation is applied.

Sedan 2016 har en tillitsbaserad styrning implementerats i offentliga verksamheter i Sverige, vilket det inte finns mycket forskning om. Den tillitsbaserade styrningen skiljer sig mycket ifrån de tidigare styrningsformerna som präglat den offentliga sektorn. Jag har genom en kvalitativ studie ämnat att öka förståelsen för hur den tillitsbaserade styrningen fungerar med en byråkratisk logik och en marknadslogik. Min empiri är insamlad genom ostrukturerade intervjuer ifrån medarbetare på Trafikverket. Under studien har jag använt institutionell teori för att skapa en förståelse för de förutsättningar som råder för den tillitsbaserade styrningen och hur den påverkas av befintliga krav. Jag kunde ifrån min studie konstatera och dra slutsatsen att den byråkratiska logiken påverkar den tillitsbaserade styrningen. Det genom logikens krav på säkerhetsställande och efterföljande av lagar och regler, vilket enligt respondenterna begränsar möjligheterna att visa tillit, handlingsutrymme och medbestämmande som den tillitsbaserade styrningen förespråkar. Det framgick dessutom att marknadslogiken påverkar den tillitsbaserade styrningen genom logikens krav på ekonomisk effektivitet. / Since 2016, trust-based governance has been implemented in public organizations in Sweden, which there is not much research on. The trust-based governance differs greatly from the previous forms of governance that have characterized the public sector. Through a qualitative study, I have aimed to increase the understanding of how trust-based governance function with a bureaucratic logic and a market logic. My empiricism is collected through unstructured interviews from employees at the Swedish Transport Administration. During the study, I have used institutional theory to create an understanding of the prevailing prerequisites that exists for trust-based governance and how it is affected by existing demands. I could see and conclude from my study that a bureaucratic logic affects trust-based governance. This, through the logic's requirement for collateralization and compliance with laws and regulations, which according to the respondents, limits the opportunities to show confidence, room for action and co-determination as the trust-based governance advocates. It was also shown that the market logic affects trust-based governance through the logic's demand for financial efficiency.