Med hjälp av osteologiska och genetiska analyser har flera gravar från vikingatiden som tidigare tolkats tillhöra män nu visat sig tillhöra kvinnor. Det är dock fortsatt kontroversiellt att tolka dessa kvinnor som krigare. Att kvinnorna tillhört den sociala eliten är studenter och forskare i stort överens om men vilken roll de haft i vikingatidens samhälle råder det delade meningar om. Att tolka tidigare samhällen och deras sociala roller utifrån det material som finns tillgängligt idag är komplext vilket blir tydligt i denna uppsats. Vikten av att inte tolka vikingatidens sociala roller utifrån samtidens syn på könsroller, ideal och normer blir också tydligt. / With the help of osteological and genetic analyses, several warriorgraves from the Viking Age that where previously interpreted as belonging to men have been shown belong to women. However, it remains controversial to interpret these women as warriors. That the women belonged to the social elite most students and researchers largely agree on but there are divided opinions about what role they had in the Viking Age society. Interpreting past societies and their social roles based on the material available today is complex, which comes clear in this essay. The importence of not interpreting the social role of the Viking Age based on the contemporary view of gender roles, ideals and norms also becomes clear.

Studiens syfte var att undersöka utmaningar och dess påverkan på användarupplevelsen vid interaktion med smarta hemlösningar. Vidare skulle studien identifiera förbättringsåtgärder vars syfte var att adressera och motverka utmaningarna. Vi uppfyllde syftet med att besvara frågeställningen. En undersökande studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Det genomfördes en enkätundersökning som tillsammans med insamlad teori låg till grund för utformandet och genomförandet av intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan och delades in i olika kategorier. Dessa kategorier valdes ut och formades utefter respondenternas flesta beröringspunkter. I sin tur så användes kategorierna som områden att fortsatt bedriva analys och presentera resultat. De kategorierna som valdes ut var följande: • Integritet och säkerhet – Kategorin belyste respondenternas syn kring säkerheten och den personliga integriteten kopplat till interaktionen med de smarta hemlösningarna. • Komplexitet och möjligheten att ta till och lära sig smarta hemlösningarna – Kategorin belyste respondenternas syn på den de smarta hemlösningarnas komplexa utformande och möjlighet för respondenterna att lära och använda sig av de smarta hemlösningarnas funktioner. • Flera användare i samma hushåll – Kategorin belyste respondenternas syn kring att använda och installera smarta hemlösningar från ett fleranvändare-perspektiv. Hur det skiljde sig mellan användare som befann sig i samma hushåll. • Sammankoppling av olika smarta hemlösningar – Kategorin belyste respondenternas syn kopplat till sammankopplingen mellan de olika smarta lösningarna till ett enhetligt system. Kategorierna analyserades efter tre aspekter vars syfte var att uppfylla syftet och besvara frågeställning. De tre aspekterna bestod därmed utav; Påverkan på användarupplevelsen, orsak och förbättringsåtgärd. Påverkan på användarupplevelsen beskrev hur och vilken i grad utmaningen hade på användarupplevelsen. Orsaker beskrev vad det fanns för potentiella orsaker till påverkan på användarupplevelsen. Förlag på förbättringsåtgärd fungerade på så vis att författarna identifierade ett antal förbättringsförslag, grundat i teori, vars intention var att adressera och motverka de utmaningar som tagits fram. Analysen kunde till sist fungera som grund till författarna att fortsatt utveckla och skriva diskussion och slutsats. / The purpose of this study is to investigate various challenges and their impact on the user experience when interacting with smart home solutions. Furthermore, the study will try to identify improvement measures, the purpose of which is to address and counteract some negative consequences of certain challenges. To fulfill the purpose of the study and answer the questions, a research study was conducted where a qualitative approach was adopted. A questionnaire survey was conducted, which together with collected theory formed the basis for the design and conduct of the interviews. The interviews were then analyzed and divided into different categories. These categories were selected and formed according to the respondents' most common points of contact, and in turn the categories were used as areas to continue conducting analysis and presenting results within. The categories selected were as follows: Integrity and security - the category highlighted the respondents' views on security and personal integrity linked to the interaction with the smart home solutions. • Complexity and the ability to access and learn smart home solutions - the category highlighted the respondents' views on the complex design of smart home solutions and the opportunity for respondents to learn and use the functions of smart home solutions • Multiple users in the same household - the category highlighted the respondents' views on using and installing smart home solutions from a multi-user perspective and how it differs between users who were in the same household. • Interconnection of different smart home solutions - the category highlighted the respondents' views on the interconnection between the various smart solutions into a unified system. The categories were analyzed according to three aspects whose purpose was to fulfill the purpose of the study and answer its question. The three aspects thus consisted of; impact on the user experience, cause and improvement measures. Impact on the user experience described how and to what extent the challenge had affected the user experience. Cause described what were the possible causes of the impact on the user experience. improvement measures consists of a number of identified challenges, based on scientific theory, whose intention was to address and counteract the negative consequences of certain keyword. The analysis finally provides a basis, where the authors continue to develop the subject of the study as well as a summary discussion and conclusion.

Denna rapport närmar sig cyberfysiska system (CPS) ur både användnings- och utvecklingsperspektiv, med särskilt fokus på utmaningarna i en sjukhusmiljö. Vikten av en kontinuerlig utveckling för att optimera teknologins prestanda och användbarhet betonas, och de specifika utmaningar som är unika för en sjukhusmiljö belyses. Studien undersöker hantering av komplexitet kopplat till CPS i form av automatiserade transportsystem på Nya Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige. Målet är att ge framtida sjukhusprojekt en klar beskrivning av erfarenheterna av att utveckla och hantera CPS i sjukhusmiljö. Genom att titta på både möjligheter och utmaningar kommer rapporten att bidra till en ökad förståelse för CPS och dess förmåga att förbättra vården. Resultaten visar att utmaningarna inkluderar höga säkerhetskrav, integrering med personal, noga övervakning för att undvika driftstörningar och behovet av samarbete och flexibilitet. Rapporten drar slutsatsen att samarbete, proaktiv inställning och kontinuerlig utveckling är nödvändiga för att optimera prestanda och användbarhet hos CPS. Användare och kunder bör också vara aktiva i att dokumentera och rapportera systemets beteende för en kontinuerlig förbättring. Utvecklingen av CPS inom sjukhusmiljöer kräver också kontinuerlig testning och utbildning av personal samt ett koordinerat och strategiskt förhållningssätt för att säkerställa god samverkan mellan systemets olika aspekter. / This report approaches CPS technology from both usage and development perspectives, with a particular focus on the challenges in a hospital environment. The importance of continuous development to optimize the technology's performance and usability is explored, as well as the specific challenges that are unique to a hospital environment. The study investigates the complexity management of CPS in the form of automated transport systems at the New Karolinska University Hospital in Stockholm, Sweden. The goal is to provide future hospital projects with a clear description of the experiences of developing and managing CPS in a hospital environment. By looking at both opportunities and challenges, the report contributes to a greater understanding of CPS and its ability to improve health care. The study shows that the challenges include high security requirements, integration with staff, careful monitoring to avoid disruptions, and the need for cooperation and flexibility. The report concludes that cooperation, proactive attitude and continuous development are necessary to optimize the performance and usability of CPS. Users and customers should be active in documenting and reporting the system's behavior for continuous improvement. The development of CPS in hospital environments also requires continuous testing and training of staff and a coordinated and strategic approach to ensure cooperation between the system's different aspects.

Vår omvärld ses som alltmer komplex, hoten är mångfacetterade och spänner över alla domäner och konfliktnivåer. Underrättelsetjänsten är den funktion inom försvaret som särskilt ställs inför uppgiften att förstå och tolka komplexa problem, inte minst när den ska prognostisera händelseutvecklingar. I denna studie utgår vi från att komplexiteten kommer att öka och att det kommer att ställa hårdare krav på den militära underrättelsetjänsten. Syftet har varit att förstå hur medarbetare inom den militära underrättelsetjänsten idag ser på komplexa problem och vilka hinder och möjligheter som finns för att möta dem. Studien har sökt svar på hur underrättelsetjänsten kan utveckla sin förmåga att förstå komplexa problem. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod baserat på en workshop och semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har först analyserats utifrån de perspektiv som empirin lyft fram och därefter diskuterats med utgångspunkt i referensramen. Referensramen består av teorier och koncept inom komplexa underrättelseproblem, Sensemaking, kognitiva fallgropar och hur dom bemöts samt Militärt Designtänkande. Studiens resultat tyder på att det finns en god kunskap om komplexa problem generellt men att metoder, ledarskap, organisationskultur och den fysiska arbetsmiljön begränsar hanteringen av dem. Förmågan kan utvecklas genom att organisationen på ett tydligare vis definierar komplexa underrättelseproblem och anpassar arbetsmetoder efter dem. Vidare tyder resultatet på att den högre ledningsnivån inom organisationen samt uppdragsgivarna, försvarsmaktsledningen och Regeringskansliet, har en nyckelroll i de förändringar som krävs. Slutligen visar resultatet också på att Sensemaking och Militärt Designtänkande skulle kunna bidra till att öka förståelsen för och hanteringen av komplexa problem. / Our world is seen as increasingly complex, threats are multifaceted and span all domains and levels of conflict. The intelligence service is the function within the defense that is particularly faced with the task of understanding and interpreting complex problems, especially when it comes to forecast developments. In this study, we assume that the complexity will continually increase and that it will place stricter demands on the military intelligence service. The purpose has been to understand how coworkers in the military intelligence service today views complex problems and what obstacles and opportunities exist to meet them. The study has sought answers to how the intelligence service can develop its ability to understand complex problems. This study was conducted using a qualitative method based on a workshop and semi-structured interviews. The collected data has first been analyzed based on the perspectives highlighted by the empiric and then discussed based on the reference framework. The frame of reference consists of theories and concepts in complex intelligence problems, Sensemaking, cognitive pitfalls and military design thinking. The results of the study indicate that there is a good knowledge of complex problems in general, but that methods, leadership, organizational culture and the physical work environment limit their management. The ability can be developed by in a more explicit way define complex intelligence problems within the organization and adapt working methods to them. Furthermore, the results indicate that the higher management level within the organization, as well as the clients, the Swedish Armed Forces and the Government Offices, have a key role in the changes that are required. Finally, the results also show that Sensemaking and Military Design Thinking could contribute to further develop understanding and dealing with complex problems.

Titel: Att leda i en komplex miljö med Competing Values Framework. En studie av ledarroller i den svenska fastighetsmäklarbranschen. Nivå: Kandidatexamen i företagsekonomi Författare: Artur ter Harkel, Alessandro Schillaci Handledare: Dr. Monika Wallmon Datum: Juni 2022 Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga ledarskap inom den svenska fastighetsmäklarbranschen med hjälp av Competing Values Framework (CVF). Metod: Arbetet har en kvantitativ utgångspunkt med en deduktiv ansats. Enkätundersökningen utformades efter en tvärsnittsdesign med slutna frågor. Ett icke-sannolikhetsurval med frivilligt deltagande användes för att göra urvalet. CVF är det teoretiska ramverk som har används för att studera ledarskapet och identifiera ledarroller. Resultat & Slutsats: Resultatet visar att Rational Goal Model (RGM) var den kvadrant som var mest representerad bland branschens ledare. Ledarna tillfredsställs av produktivitet och stimulerar prestation hos de anställda. Detta resultat är inte konstigt med tanke på den konkurrens som råder inom branschen. Det blir en självklarhet att fokusera på prestation och ha tydliga målsättningar. Human Relations Model (HRM) och Open System Model (OSM) är två andra kvadranter som är väldigt centrala för branschens ledare. Den genomsnittliga ledaren i branschen förstår vikten av att leda anställda på ett diplomatiskt och rättvist sätt och att söka efter innovativa lösningar. Internal Process Model (IPM) är den kvadrant som återfinns minst bland branschens ledare. Konservativt beslutsfattande och förutsägbara handlingar är inte vanligt förekommande i branschen. Vidare har den genomsnittliga ledaren i branschen förstått vikten av att kombinera flera kvadranter. Ledarna kombinerade HRM med RGM för att skapa rollen Caring confrontation och OSM med IPM för att skapa Practical vision. En ledare ska däremot inte fokusera för mycket på individuella roller i CVF, att enbart fokusera på RGM kan vara ansträngande och förtryckande för en anställd. Bidrag: CVF prövas på nytt i en bransch där den till vår vetskap inte har tillämpats tidigare. En intressant implikation av denna studie är att fastighetsmäklarbranschens ledare kan göra en självutvärdering av sitt ledarskap för att avgöra hur deras ledarstil jämförs med resultatet i denna studie.  Förslag till vidare forskning: Resultatet indikerar att ledarna kombinerar HRM med RGM och OSM med IPM. Detta väcker frågan på vilket sätt detta sker. Framtida studier kan genomföra en fältstudie på ett fastighetsmäklarkontor för att få en bättre förståelse för hur ledarna kombinerar dessa kvadranter i den dagliga driften. Framtida studier kan även använda CVF för att undersöka vilken företagskultur som råder inom fastighetsmäklarbranschen. Vidare kan Quinn’s utvärderingsmetod användas både för självutvärdering och utvärdering av andra. Framtida studier kan baseras på att anställda i fastighetsmäklarbranschen utvärderar sina ledare. Nyckelord: Ledarskap, Fastighetsmäklare, Competing Values Framework, Paradoxalt ledarskap, Beteendemässig komplexitet. / Title: Managing Complexity - a Competing Values Framework Approach. A Study of Leadership Roles in the Swedish Real Estate Business. Level: Bachelor of Business Administration Authors: Artur ter Harkel, Alessandro Schillaci  Supervisor: Dr. Monika Wallmon Date: June 2022 Aim: The purpose of this study is to survey leadership in the Swedish real estate industry with the Competing Values Framework (CVF).  Method: This study has a quantitative and deductive approach. The survey was based on a cross-sectional study with closed questions. Non-probability sampling with voluntary participation was used to make the sample. CVF is the theoretical framework that has been used to study leadership and to identify leadership roles.  Results & Conclusions: The results show that the Rational Goal Model (RGM) quadrant was most represented among the managers. Productivity and performance among employees is important, which is not surprising given the competition that prevails in the industry. Focusing on achievements and having clear goals becomes a logical consequence of a highly competitive market. Furthermore, the Human Relations Model (HRM) and Open System Model (OSM) quadrants were well represented among the managers. These managers understand the importance of managing their employees in a diplomatic, fair manner and seek innovative solutions. The Internal Process Model (IPM) quadrant was least represented among the managers. Predictable actions and conservative decision-making are not common in this line of business. Moreover, the average manager has understood the importance of combining quadrants to create new leadership roles. The HRM and RGM quadrants were combined to create the role Caring confrontation and the OSM and IPM quadrants were combined to create Practical vision. Accordingly, a manager should not have too much emphasis on individual quadrants of the CVF. For instance, too much emphasis on RGM can be exhausting and oppressing for an employee.  Contribution of thesis: To our knowledge, CVF is used in a line of business where it has not been applied before. An interesting implication of this study is that managers can make a self-assessment of their leadership to determine how their leadership style compares with the results of this study.  Suggestions for future research: The results indicate that managers combine HRM with RGM and OSM with IPM. This raises the question how this really is done by the managers. Future research may conduct a field study of a real estate office to gain a better understanding of how leaders combine these quadrants in day-to-day operations. Another interesting aspect to address is that CVF is a broad tool. Future research may investigate the corporate culture that prevails in the industry. Furthermore, Quinn’s self-assessment tool can be used for both self-assessment and the assessment of others. This study only focuses on self-assessment. Future studies could be based on employees evaluating their managers.  Keywords: Leadership, Real estate agents, Competing Values Framework, Paradoxical leadership, Behavioral complexity.

Begreppet hållbar utveckling är ett brett och komplext sådant. Det råder delade meningar om hur hållbar utveckling uppnås, men något som många är överens om är att utbildning är en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Denna ska syfta till att ge barn och vuxna verktyg för att kunna göra medvetna val med hänsyn till flera aspekter. Ett av skolans övergripande mål är att förbereda eleverna för att kunna orientera sig i en komplex värld i ständig förändring. För detta förespråkas en holistisk och ämnesövergripande undervisning. Tidigare forskning framhåller även att det är önskvärt att undervisningen grundas i diskussioner med öppna svar för att hjälpa elever utveckla handlingskompetens. Läraren har en betydande roll som förebild för engagemang med en problematiserande kritisk hållning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling som kan finnas bland lärare och lärarstudenter. Detta utreds genom att ta reda på vilken komplexitet som framkommer i lärarnas tolkning av hållbar utveckling, samt vilka lärsituationer de ser som önskvärda för detta. För att besvara våra frågor insamlades empiri via två intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp. Utifrån respondenternas utsagor gjordes en innehållsanalys. I resultatet framkom både enkla och komplexa förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling - vilket i sin tur tenderar att avspeglas på vilka lärsituationer som anses vara önskvärda. Vi såg att det främst var studenter som problematiserade begreppet hållbar utveckling utifrån flera perspektiv, medan verksamma lärare fokuserade på enskilda konkreta handlingar. Vår studie visar även att det bland våra respondenter finns en ambition att bedriva undervisning som problematiserar begreppet hållbar utveckling. Respondenterna uttrycker även en önskan om kollegial samverkan för ökade kunskaper och inspiration för lärande för hållbar utveckling.

This dissertation takes its point of departure in a relational perspective on education, which means that the relationship between teacher and student is seen as fundamental for students’ knowledge- and personal development. The aim is to contribute to a deeper understanding of the teacher-student relationship in teacher education at national and local levels and the different meanings of closeness in this context.       The theoretical basis of the study is curriculum theory-based didactics, where questions about knowledge content and teaching as offering meaning are central. The thesis consists of three separate studies. The first investigates closeness in the teacher-student relationship by means of a thematic conceptual analysis of the field of research in educational science on teacher-student relationships. Four different dimensions of closeness were identified: closeness as presence, closeness as care, closeness as feeling and closeness as responsibility. The results show a nuanced way of understanding closeness in the teacher-student relationship and that closeness is challenging for teachers in that it makes their relational work more complex.      The central question in curriculum theory - ‘What opportunities do students have to learn about the teacher-student relationship in teacher education?’ - is used as the point of departure in the analysis of educational policy documents at national and local levels. The second study investigates content knowledge at the national level and shows a limited and simplified view of the relationship between teacher and student. By using the dimensions of closeness as analytical tools, a multifaceted teacher-student relationship is constructed as an alternative meaning offering. In the third study, eleven Swedish universities participated in the study of curriculum documents at the local level. The analysis showed three types of knowledge content: relational theory, relational work and relational quality. In this study, the local documents together provided a broad range of knowledge content, but individually a reduced and simplified knowledge content. The study also confirmed the differences between universities in their teacher education programmes and that there are often discrepancies in the knowledge content that is offered.      The thesis as a whole contributes to a nuanced understanding of closeness in the teacher-student relationship and provides a set of theoretical tools that can be used in an analysis of different types of research studies. It also indicates that the policy documents relating to teacher education at the national and local levels contain simplified and limited notions about the teacher-student relationship and teachers’ relational work as knowledge content. This restricted knowledge content could limit student teachers’ abilities to create, build and maintain good and close teacher-student relationships and to address the relational challenges in their complex relational work.

Projekt, och därmed projektledning, har funnits i alla tider och idag drivs projekt inom i princip alla branscher och de blir allt mer komplexa ur både ett tekniskt perspektiv och ett organisatoriskt. Denna tekniskt-organisatoriska komplexitet kommer till följd av den fjärde industriella revolutionen som vi idag står inför, där bland annat företag inom produktionsindustrin genomgår digitala transformationer som skapar nya informations- och samarbetsvägar mellan människor och maskiner, människor emellan men även maskiner emellan. Implementeringsprojekt av nya digitala system utgör ett led av en digital transformation, där ett exempel är ett produktlivscykel hanteringssystem (engelska, Product Lifecycle Management-system, PLM-system). Tekniskt- organisatoriskt komplexaprojekt ställer nya krav på projektledare implementeringen på grund av dessa nya informations- och samarbetsvägar som skapas vid implementering av denna typ av digitala system. Med bakgrund i detta har denna studie undersökt hur projektledarens roll i denna typ av tekniskt-organisatoriskt komplexa projekt skiljer sig från andra projekt. Ett ramverk med ledarskapsfaktorer för framgångsrikt ledarskap inom projekt har genom en kvalitativ undersökning applicerats på projekt där ett PLM-system implementeras, som medför en verksamhetsförändring och därmed utmaningar på både teknisk och organisatorisk nivå. Studiens resultat visar att det finns vissa skillnader i vilka faktorer som påverkar just tekniskt-organisatoriskt komplexa projekt jämfört med projekt i allmänhet. Dels har en mer flytande relation faktorerna emellan kunnat studerats, där bland annat nya relationer upptäckts mellan faktorerna. Vidare har studien även kunnat visa att det varierar vilken faktor som är speciellt viktig beroende på vilken komplexitet man utgår ifrån. Resultatet visar även på att det organisatoriska förändringsarbetet nedprioriteras, och dess roll i förhållande till det tekniska förändringsarbetet underskattas. Vilket kan bero på att implementeringen har ett tekniskt snarare än organisatoriskt syfte. / Projects, and thus project management, have always existed and are today conducted in all industry sectors with increasing complexity from both a technical and an organizational perspective. This double complexity comes as a result of the fourth industrial revolution that we are currently facing, where, among other things, companies in the production industry are undergoing digital transformations that create new information and collaboration paths between humans and machines, in between humans, but also in between machines. The project of implementing new digital systems is part of a digital transformation, one example being a Product Lifecycle Management system (PLM system). Technological-organizational complex projects brings new challenges to the role of a project manager due to the new ways of communication and collaboration that are established in the implementation of such digital systems. In light of this, this study has examined how the project manager's role in these types of technical-organizational complex projects differs from their role in other projects. A framework with leadership factors for successful leadership in projects has been applied through a qualitative study to projects where a PLM system is implemented, which entails a business change and thus challenges at both technical and organizational levels. The results of the study shows that there are some differences in the factors that affect technical-organizational complex projects compared to projects in general. The relationships between the factors were found to be more fluid than the model suggested, and among other things, new relationships were discovered between the factors. The study has also shown that the importance of factors vary depending on the adopted perspective - the technical complexity or the organizational complexity. Furthermore, the results show that the organizational change work is overlooked, and its role in relation to the technical change work is underestimated. This may be because the implementation has a technical rather than organizational purpose.

As technology and Internet use continue to grow globally, cybersecurity has become an increasingly important topic to ensure the safety of individual consumers online. It is a growing cause for concern that cyber attacks are on the rise, as has been the case during the global pandemic. Cybersecurity awareness among the general population is of utmost importance to mitigate and prevent cyber attacks. One of the primary purposes of this study was to identify the existence and measure the extent of knowledge gaps between experts and non-experts, within the field of cybersecurity. This was done by evaluating how experts and non-experts rate the severity of different vulnerabilities. Through extensive collaboration with a technology startup within the f ield of digital design and e-commerce, four vulnerabilities were identified in the startup’s IT environment. These vulnerabilities were simplified and described in four separate scenarios, for the sake of being digestible for a nonexpert audience. The scenarios were used to construct an extensive survey, which asked participants how they would rate the severity of each scenario, using a 1-5 Likert scale. Severity was measured using three vulnerability metrics, including Attack Complexity (AC), Remediation Level (RL) and Confidentiality (C). In many cases, experts and non-experts rated the severity of the studied vulnerabilities similarly. However, the results of this study primarily showed that there doesexiststatistically significant differences intheperceivedseverity between the groups. Using expert responses as a baseline, it was possible to identify for which metrics and in which contexts the lack of cybersecurity awareness existed among non-experts. This lack of awareness was equated with the existence of a knowledge gap. For future work, it would be of great interest to further analyze the extent of and how to reduce this knowledge gap. / I takt med att den internetbaserade teknologiska användningen fortsätter att öka på global skala blir cybersäkerhet desto viktigare för att skydda konsumenter från cyberangrepp online. Under pandemins gång har antalet cyberattacker ökat markant och detta är högst oroväckande. Allmänhetens medvetenhet kring cybersäkerhet är av yttersta vikt för att mitigera och förhindra cyberattackerna. Ett av dem främsta syftena med denna studie var att undersöka eventuella kunskapsskillnader mellan experter och ickeexperter inom cybersäkerhetsområdet. Detta undersöktes genom att evaluera hur experter och icke-experter bedömer allvaret i olika cybersäkerhetsbrister. Genom ett gediget samarbete med en startup inom digital design och ehandel, identifierades fyra separata säkerhetsbrister i företagets IT system. Dessa brister förklarades på en översiktlig nivå i olika scenarier, för att underlätta förståelsen bland icke-experter. Dessa scenarier användes därefter till att utveckla en omfattande undersökningsenkät, vars syfte var att undersöka hur deltagare bedömer allvaret i scenarierna utifrån en 1-5 Likertskala. Allvaret beräknades genom att deltagarna bedömde tre olika sårbarhetsaspekter för varje scenario: cyberattackens komplexitet (AC), åtgärdhetens komplexitet (RL) och konfidentialitet (C). I många fall gjorde experter och icke-experter en likvärdig bedömning kring allvaret i dem undersökta cybersäkerhetsbristerna. Emellertid fanns det i andra sammanhang uppenbara och statistiskt säkerställda skillnader i bedömningarna mellan grupperna. Genom att använda experternas bedömning som måttstock, visade studien i vilka sammanhang och för vilka sårbarhetsaspekter icke-experter saknade en gedigen medvetenhet kring. Denna bristfälliga medvetenhet likställdes med att en kunskapslucka existerade mellan grupperna. Inför framtida forskning är det av stort intresse att undersöka omfattningen av och metoder att reducera denna kunskapslucka.

No description available.