Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare reflekterar och uttrycker sig kring arbetet med samlingen utifrån att den ska vara meningsfull för alla barn och hur de ser på åldersindelningen i relation till detta. Nio förskollärare från åtta olika förskolor intervjuades om hur de förhåller sig i sitt arbete med samlingen. Det insamlade intervjumaterialet analyserades med hjälp av didaktiska och sociokulturella perspektiv och begrepp. Enligt de intervjuade förskollärarnas utsagor om barns inflytande i samlingen visar resultatet att barnens möjligheter till inflytande över samlingen varierade beroende på samlingens struktur. Strukturen i sin tur kunde relateras till vad förskollärarna uttryckte var samlingens huvudsakliga syfte.

Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete. Aktionerna utfördes i en årskur ett och en årskurs två. Sammanlagt av 49 elever deltog 40 elever i studien. Dokumentationen bestod av elevernas stenciler från aktionerna, test, post-it lappar samt video- dokumentation från aktionerna och ljudupptagningar från fokusgruppssamtal. Studiens resulat visar att elevers förståelse för kemi kommer till uttryck genom ett experimentellt arbetssätt på flera olika sätt. Elever uttrycker sin förståelse då de kommunicera kring hypoteser, använder och förklarar begrepp, ger exempel på blandningar och lösningar, hittar kopplingar samt förklarar experimenten och dess resultat. Studiens övergripande slutsats är att ett experimentellt arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att känna en glädje för kemin och en tilltro till sin egen förmåga. På vilket sätt lärare och elever använder språket i kemiundervisningen har stor betydelse för elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper i kemi. De didaktiska implikationer vi ser med studien är att det är fördelaktigt att arbeta med experiment i de yngre åldrarna. / Students´ knowledge of science have deteriorated both internationally and nationally PISA studies. We have also experienced a lack of chemistry teaching in the lower ages. The purpose of the study is to contribute with knowledge of an everyday related and an experimental approach and make visible the importance of the scientific language for younger pupils' knowledge in chemistry. The study was conducted as an action research which involves forming a knowledge based on their own practice and then conducts a research that leads to a change. The actions we performed consisted of two experiments with the associated pre- and after work. The study was conducted in year one and two with 40 of 49 students. The documentation consisted of students’ stencils, tests, post-it notes and videodocumentation. The study shows that the students' understanding of chemistry through an experimental approach is expressed in several different ways. Students express their understanding when they communicate about hypotheses, uses and explain concepts, giving examples of mixtures and solutions, find connections, and explain the experiments and their results. The study's overall conclusion is that an experimental approach creates opportunities for students to feel the joy of chemistry and a belief in their own ability. The way in which teachers and students use the language of chemistry teaching is of great importance for the students´ opportunities to acquire knowledge in chemistry. The didactic implications we see with the study is that it is beneficial to work with experiments in the younger ages.

This dissertation takes its point of departure in a relational perspective on education, which means that the relationship between teacher and student is seen as fundamental for students’ knowledge- and personal development. The aim is to contribute to a deeper understanding of the teacher-student relationship in teacher education at national and local levels and the different meanings of closeness in this context.       The theoretical basis of the study is curriculum theory-based didactics, where questions about knowledge content and teaching as offering meaning are central. The thesis consists of three separate studies. The first investigates closeness in the teacher-student relationship by means of a thematic conceptual analysis of the field of research in educational science on teacher-student relationships. Four different dimensions of closeness were identified: closeness as presence, closeness as care, closeness as feeling and closeness as responsibility. The results show a nuanced way of understanding closeness in the teacher-student relationship and that closeness is challenging for teachers in that it makes their relational work more complex.      The central question in curriculum theory - ‘What opportunities do students have to learn about the teacher-student relationship in teacher education?’ - is used as the point of departure in the analysis of educational policy documents at national and local levels. The second study investigates content knowledge at the national level and shows a limited and simplified view of the relationship between teacher and student. By using the dimensions of closeness as analytical tools, a multifaceted teacher-student relationship is constructed as an alternative meaning offering. In the third study, eleven Swedish universities participated in the study of curriculum documents at the local level. The analysis showed three types of knowledge content: relational theory, relational work and relational quality. In this study, the local documents together provided a broad range of knowledge content, but individually a reduced and simplified knowledge content. The study also confirmed the differences between universities in their teacher education programmes and that there are often discrepancies in the knowledge content that is offered.      The thesis as a whole contributes to a nuanced understanding of closeness in the teacher-student relationship and provides a set of theoretical tools that can be used in an analysis of different types of research studies. It also indicates that the policy documents relating to teacher education at the national and local levels contain simplified and limited notions about the teacher-student relationship and teachers’ relational work as knowledge content. This restricted knowledge content could limit student teachers’ abilities to create, build and maintain good and close teacher-student relationships and to address the relational challenges in their complex relational work.