Syftet med detta arbete är att kartlägga och analysera hur begreppet konflikt beskrivs i förskolans nationella styrdokument mellan åren 1985-2015 för att därigenom nyansera förskollärares och forskares förståelse av begreppet konflikt som politiskt innehåll. Metoden för att generera ett resultat och besvara arbetets första två frågeställningar är en läroplansteoretisk textanalys och för att besvara den tredje frågeställningen består metoden av en summativ innehållsanalys. Nationella styrdokument från regering, Skolverket och Socialstyrelsen har legat till grund för resultatet. Resultaten visar att synen på konfliktbegreppet har ändrats under de senaste trettio åren i förskolans nationella styrdokument. Synen på konflikter har gått från något som barn ska lära sig att hantera och förstå genom att betrakta lärare som förebilder till något som pedagoger och personal stöttar och utvecklar tillsammans med barnen. Konflikthantering omnämns senare år som en del i det förebyggande arbetet mot kränkningar, mobbing och diskriminering och som en del av förskolans värdegrundsarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare reflekterar och uttrycker sig kring arbetet med samlingen utifrån att den ska vara meningsfull för alla barn och hur de ser på åldersindelningen i relation till detta. Nio förskollärare från åtta olika förskolor intervjuades om hur de förhåller sig i sitt arbete med samlingen. Det insamlade intervjumaterialet analyserades med hjälp av didaktiska och sociokulturella perspektiv och begrepp. Enligt de intervjuade förskollärarnas utsagor om barns inflytande i samlingen visar resultatet att barnens möjligheter till inflytande över samlingen varierade beroende på samlingens struktur. Strukturen i sin tur kunde relateras till vad förskollärarna uttryckte var samlingens huvudsakliga syfte.