• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 116
  • 17
  • Tagged with
  • 133
  • 62
  • 27
  • 27
  • 18
  • 15
  • 14
  • 14
  • 14
  • 13
  • 12
  • 11
  • 9
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Förändrat omhändertagande av patienter med uretärsten : - Lärdomar från ett förbättringsarbete

Khatami, Annelie January 2014 (has links)
Bakgrund: Omkring 10-15 % av befolkningen, oftast i arbetsför ålder, riskerar att någon gång drabbas av njursten. Nationella riktlinjer för njurstensbehandling saknas, men studier stödjer behandling inom 48 timmar för snabb symtomlindring och minskade besvär för patienten. Inom studerad verksamhet var tiden från diagnos till behandling lång och återinläggningarna var många, varför ett förbättringsarbete initierades. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att halvera tiden från diagnos till behandling för patienter med akut behandlingskrävande uretärsten, samt minska negativa effekter relaterade till obehandlad uretärsten. Vidare syftade studien av förbättringsarbetet till att beskriva ett tvärprofessionellt teams erfarenheter av aktuellt förbättringsarbete gällande patienter med uretärsten. Metod: Ett tvärprofessionellt team bedrev förbättringsarbetet med stöd av Nolans modell för förbättringsarbete, vilket studerades genom en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats. Effekterna av förbättringsarbetet utvärderades med Statistical Process Control (SPC). Vidare studerades teamets erfarenheter genom gruppintervjuer, och skriftliga berättelser vars data analyserades och sammanställdes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Målet med behandlingstiden uppnåddes inte, men positiva effekter för patienterna uppmättes. ESWL-behandling inom 48 timmar minskade tiden från diagnos till sista behandling. Planering, samarbete, information var nödvändigt för att lyckas med ett förbättringsarbete, men i kontexten fanns motsättningar, vilket försvårade arbetet, så som hög arbetsbelastning och bristande rutiner. Vidare beskrevs en bristande helhetssyn inom verksamheterna kring patienter med njursten, vilket ledde till varierande drivkrafter hos medarbetarna. Slutsatser: ESWL inom 48 timmar förkortade tiden från diagnos till behandling, även hos de patienter som behövde ombehandlas. Utmaningarna i ett förbättringsarbete finns inom olika nivåer, inom en komplex organisation. Riktlinjer och en gemensam målsättning är viktigt för att erbjuda patienterna ändamålsriktig vård i rätt tid. Kommunikation är grundläggande för att lyckas med ett förbättringsarbete. / Background: About 10-15% of the population, mostly at working age, has the risk that at some point be affected by kidney stones. There is a lack of national guidelines for kidney stone treatment, but several studies suggest treatment to start within 48 hours for rapid symptom relief and reduced discomfort for the patient. Within the studied context, the time from diagnosis to final treatment was too long, and the readmission rate was high, why a quality improvement project was initiated. Purpose: The aim of the Quality Improvement project was to halve the time from diagnosis to final treatment for the patients suffering from urethral calculi, and to reduce negative impacts related to an untreated urethral stone. Furthermore the aim of the study was to describe a multi-professional teams’ experiences of actual Quality improvement project. Method: Nolans model for Improvement was used by the team. The effects of the quality improvement were evaluated with Statistical Process Control (SPC). A case study with inductive approach was used. The teams’ experiences was studied through group interviews, and written stories and the data were conducted through qualitative content analysis Results: The goal considering time to final treatment was not achieved, but positive effects for the patients were noted. Extracorporeal Shock Wave Lithotripsy (ESWL) treatment within 48 hours reduced the time from diagnosis to final treatment. Planning, cooperation and communication was the key factors for success for quality improvement. Several barriers was identified in the context, such as; high work load and indistinct routines, which complicated their work. Furthermore a lack of holistic view, considering patients with kidney stone was described, which led to a variation in the driving forces among the employees. Conclusions: ESWL in 48 hours shortened the time from diagnose to final treatment, even if a retreatment was necessary. In a complex organization, the challenges conducting a quality improvement project is on several levels. Well known guidelines and a shared goal for the entire process are important to be able to offer patients appropriate care at the right time.  Communication is fundamental to achieve success.
52

Enhetschefers vardag : En studie av relationer inom kommunal äldreomsorg

Frick, Nina January 2018 (has links)
In the essay Unit Manager´s daily study of relationships in municipal elderly care, my purpose is to investigate how unit managers in elderly care have interpreted their assignments based on the organizational framework politics, organizations, employees, care recipents and relatives. Previous research shows that unit managers as intermediaries has a complex mission. The intermediary lives between various interests, which constitutes the complexity of the profession as unit manager. That is to say, different demands are made on unit managers, where the organization from above sets requirements such as efficiency and results and down the organizations requires confirmation and understanding. To answer my question How do eight unit managers in elderly care understand their mission based on the organizational framework I saw the most relevant use of interview as a relevant method. My purpose and question was based on social interaction where qualitative research is an appropriate method of using when you cannot measure social interaction with numbers. To analyze my material, I use Erving Goffman`s theory that the individual includes many different roles that are part of our inner self. The theoretical concepts I use are role, facade and expressivity. The result of my study shows that the unit managers committment contains care recipents, staff, financial responsibility and to lead and distribute employees. Politics feels close but still far away for the unit managers where the current political plan governs. The unit managers need support from the organization. The assignment includes work with motivating employees which includes questions related to relations and communication. Relationship to employees is of great importance. Unit managers responsibility for the care recipents and employees deals with handling and to cope situations where both care recipents participate and are being listened to
53

Den nya läraren, fritidsläraren! : Fritidslärares och rektorers syn på uppdraget.

Strömqvist, Malin, Lindman, Maria January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att beskriva hur rektorer och fritidslärare uppfattar den nya utbildningen och yrket grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer för att få så berättande svar som möjligt av våra intervjupersoner, dessa består av tre fritidslärare som innehar den nya utbildningen och tre rektorer, samtliga kommer från fem olika skolor utspridda i mellersta Norrland. Resultatet visar att fritidsläraryrket är komplext, vilket vi också tar stöd av i tidigare forskning, komplexiteten yttrar sig genom att man i första hand är fritidslärare i fritidshemmet, men under skoltiden så kan man vara resurs till enskild elev, resurs till en klass, hjälplärare, bedriva planerade rast-aktiviteter samt undervisa i ett ämne exempelvis idrott eller bild. Flexibilitet är en egenskap som ofta återkommer i våra intervjuer, detta kommer bland annat till uttryck genom att det är fritidsläraren som ofta får täcka upp vid annan personals frånvaro, samt har en stor spridning på sina arbetsuppgifter. Vårt resultat visar också att fritidslärare och rektorer i det stora hela har ett gemensamt synsätt på vad som kännetecknar yrket, men att den nya fritidslärarens potential inte utnyttjas till fullo. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>
54

Tillbud och olyckor inom svensk sjukvård. : En studie av hur Landstinget i Östergötland utreder negativa händelser.

Schill Saran, Sara January 2007 (has links)
Som en del av forskningsprojektet ”Antaganden om olycksfall och dess konsekvenser för utredning och åtgärder” syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ”Händelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete.” som används i svenska landsting. Denna uppföljning avser att kartlägga hur Patientsäkerhetsenheten vid Landstinget i Östergötland arbetar med utredningar av tillbud och olyckor inom sjukvården, samt att beskriva vilka konsekvenser sådana antaganden om olycksfall får för utredningar och åtgärder. Den empiriska metoden som har använts bestod av inledande litteraturstudier av tidigare forskning på samma och liknande områden samt intervjuer med ett antal medarbetare på Patientsäkerhetsenheten. Efter en kvalitativ bearbetning av data som genererats under intervjuerna har resultatet analyserats och sedan jämförts med teorier hämtade från den inledande litteraturstudien. Resultatet bekräftar många av de slutsatser som Lundberg et al. (opubl.) har dragit i sin granskning, exempelvis att landstingens manual tillämpar en komplex linjär olycksmodell, att manualen erbjuder en handfast beskrivning av hur utredningar praktiskt bör gå till samt att handboken har vissa delar som inte är lika detaljerat och tydligt beskrivna. Denna studie går dock djupare i analysen och resultatet gör gällande att manualen saknar en explicit stoppregel för när utredarna bör skifta från analysfas till designfas, och att det närmast handlar om en mättnadskänsla inom analysgruppen. Medarbetarna uppgav under intervjuerna att genomförande och uppföljning av åtgärdsförslagen inte är en del av deras uppgift utan något som åligger uppdragsgivaren. De ansåg vidare att det är en brist i och med att de förlorar kontrollen över åtgärderna då de lämnar förslagen ifrån sig till uppdragsgivaren, och menade att uppföljning är det steg som Patientsäkerhetsenheten härnäst måste arbeta systematiskt med för att främja en högre patientsäkerhet. Handboken som används ses inte som en abstrakt skrivbordsprodukt utan som en praktisk handbok som används för utbildning och som referensbok. I de utredningar som Patientsäkerhetsenheten genomför följs manualen noggrant och utredarna är nöjda med den metodik som används. På några punkter ansåg dock utredarna att manualen kan förbättras, exempelvis gällande utformningen av åtgärdsförslag samt riskanalysmetodik och intervjumetodik. Resultatet pekar också på att det dominerande synsättet som råder på enheten kring olycksfall inom sjukvården framför allt gör gällande att en olyckshändelse är en kedja av förhållanden och händelser som kulminerar i en skada och att det finns bakomliggande orsaker till händelsen, vilket är förenligt med en komplex linjär olycksmodell. En paradox har påvisats mellan vad som kallas det gamla respektive nya synsättet på mänskliga felhandlingar, då Patientsäkerhetsenheten tycks ha en blandad syn på just mänskliga felhandlingar. Denna motsägelse visar sig bland annat genom att man betonar vikten av att inte skuldbelägga enskilda individer eller använda termen mänskliga felhandlingar, samtidigt som fokus i utredningarna ligger på händelser som ligger nära olyckan i tid och rum samt att de åtgärdsförslag som tas fram i samband med utredningarna ofta syftar till att strama upp processerna inom systemet.
55

Komplexitet och Användbarhet - Upplevelsen i ett GUI / Complexity and Usability - the Experience in a GUI

Svensson, Josefin January 2012 (has links)
Hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) upplevs av användaren kan bero på flera faktorer, två av de viktigaste är komplexitet och användbarhet. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad komplexitet egentligen är, i GUIn kan den upplevas genom svårigheter att navigera eller förstå. Användbarhet är något som blir mer populärt och allt fler företag väljer att satsa på. Uppsatsens fokus kommer ligga på att reda ut begreppen komplexitet och användbarhet, vad de har för påverkan i ett GUI och hur de samverkar.   För att finna svar på problemet har en litteraturstudie där artiklar från olika vetenskapliga tidsskrifter har granskats, sammantaget med kurslitteratur från utbildningen har synteser skapats, på vilka en intervju kunde grundas. Intervjun genomfördes med 10 personer från olika kunskapsnivåer inom IT för att försöka se skillnader eller samband inom deras upplevelse av komplexitet och användbarhet. För att undersöka specifika aspekters antagna påverkan presenterades sex modeller för respondenterna.   I studien har det framkommit stöd för att det finns ett starkt samband mellan komplexitet och användbarhet, att komplexiteten som helhet påverkar användbarhet, men det visade sig också att funktionaliteten spelade en viss del, främst när det gällde komplexiteten, varför den också fått en roll i uppsatsen.
56

En jämförelse mellan ramverk för att utveckla hybridapplikationer / A comparison between the frameworks to develop hybrid applications

Hansson, Alexander January 2015 (has links)
Syftet med undersökningen är att jag ska samla kunskap om olika ramverk för att ta fram hybridapplikationer och undersöka hur dessa ramverk presterar mot kriterier som tagits fram tillsammans med Bulldozer kommunikationsbyrå. Med hjälp av en samling kriterier är målet med undersökningen att komma fram till vilket som är det “bästa” ramverket för att ta fram en hybridapplikation för en webbutvecklare som saknar kompetens för att utveckla plattformsspecifika applikationer. Resultatet ska vägleda målgruppen i vilket ramverk de ska använda sig av när de bestämmer sig för att börja utveckla applikationer. Datainsamling för undersökningen skedde i två omgångar. Den första var vid urvalet av ramverk och då åtta stycken ramverk blev tre genom en dokumentanalys. Den andra omgången av datainsamling skedde på applikationerna som utvecklades utefter vilka tre ramverk som samlade på sig mest poäng under första datainsamlingen. Hur lätt det kommer att vara att underhålla och sätta sig in i koden undersöktes bara på de skrivna applikationerna och mättes med hjälp av cyklomatisk komplexitet och logiska rader kod. De ramverk som samlade på sig mest poäng efter första urvalet var Meteor, Phonegap och Titanium. Titanium valde under undersökningens gång att bli kommersiellt och täckte därför inte längre kriterierna och därför utvecklades det ingen applikation för det ramverket. Det utvecklades istället en applikation på ramverket som samlade på sig fjärde mest poäng, Cordova. Av Meteor, Phonegap och Cordova är Phonegap att föredra även om det samlade på sig lika många poäng som Meteor. Detta för att Phonegap är mognare och koden är mindre komplex vilket gör den lättare för utvecklare att sätta sig in i och hantera.
57

Marknadsföring inom den kommunala gymnasieskolan : En fallstudie om institutionell komplexitet / Marketing within the public school : A casestudy on institutional complexity

Fritiofsson, Malin, Olofsson, Anna January 2017 (has links)
Bakgrund: Sedan slutet av 1980 - talet har skolmarknaden genomgått stora förändringar i och med konkurrensutsättningen, kommunaliseringen av skolan, friskolereformen och det fria skolvalet. Från att tidigare endast varit en del av den offentliga logiken har den kommunala gymnasieskolan nu även blivit en del av marknadslogiken vilket har medfört ett ökat behov för skolan att marknadsföra sin verksamhet. Att kombinera två institutionella logiker kan ge upphov till institutionell komplexitet vilken är viktig för organisationer att förstå och hantera för att på så sätt kunna överleva på marknaden. Syfte: Syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap om hur den institutionella komplexiteten tar sig uttryck i marknadsföringsarbetet i den kommunala gymnasieskolans kontext. Genomförande: Studien tar sin utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och är en kvalitativ enfallsstudie med ett iterativt angreppssätt. Studiens urval består av fem strategiskt utvalda respondenter inom den valda fallorganisationen och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Den institutionella komplexiteteten tar sig uttryck i marknadsföringsarbetet genom att den skapar utmaningar som uppvisas i organisationens interna dynamiker missnöje, gemensamma värderingar, maktförhållanden och handlingsförmåga. Organisationen hanterar dessa utmaningar till en viss grad, men för att ytterligare minska den institutionella komplexiteten måste organisationen inse och acceptera de konkurrerande logikernas samexistens. En prioritering av logikerna behöver göras för att därefter forma en marknadsföringsstrategi och därmed agera proaktivt. En vidare rekommendation är att anställa ytterligare en resurs till att enbart arbeta med marknadsföring för att på så sätt även kunna minska den institutionella komplexiteten. / Background: Since the end of the 1980s, the school market has undergone major changes in the face of competition, the municipalization, the reform of the private schools and the free choice of school. Before the reforms, the public school has only been a part of the public institutional logic but is now also a part of the market institutional logic which has lead to an increased need for the public school to market their business. Combining two institutional logics may lead to institutional complexity which is important for the organization to understand and manage in order to survive. Aim: The aim of the study is to contribute to an increased knowledge of how the institutional complexity is expressed in the markering within the public school context. Completion: The study takes its starting point in a phenomenological perspective and is a qualitative single case study with an iterative approach. The study´s sample consists of five strategically selected respondents within the chosen case organization and data has been collected through semi structured interviews. Conclusion: The insitutional complexity is expressed through the marketing and challanges are perceived in the internal dynamics of the organisation which are interest dissatisfaction, value commitment, shared values and power dependencies. The challenges are handled by the orgaisation to a certain extent, but in order to further reduce the institutional complexity, the organization has to realize and accept the competing institutional logics coexistence. A priorititazion between the logics must be made so that a strategy can be fomulated which will help the organization to act in a more proactive way. Further, a recommendation to hire a person responsible for marketing is given in order to reduce the institutional complexity, institutional confusion anc enabling a proactive way of working.
58

Organisering i komplexitet : Gränsöverskridande samverkan, praktikaliteter och informellt arbete i strävan efter en socialt hållbar utveckling / Organizing in complexity : Cross-boundary collaboration, practicalities and informal work in the pursiut of social sustainability

Kanon, Miranda January 2020 (has links)
Bakgrund: Effekterna av det som kommit att kallas New Public Management, där offentliga verksamheter specialiserats i icke-överlappande roller och funktioner, gör det svårt att organisatoriskt hantera komplexa samhällsutmaningar. Hållbarhetsfrågor överskrider territoriella och organisatoriska gränser och dess lokala problem och lösningar utgör en del i en kollektiv och global utveckling. Sådana gränsöverskridande och komplexa utmaningar sägs kräva välfungerande samverkan mellan diversifierade kunskapsperspektiv och erfarenheter som möts över gränser. Samtidigt betonar den empiriska forskningen en hög grad av utmaningar i försök till sådana samverkansprocesser. I en skandinavisk kontext har ett ökat erkännande för utmaningarna i den befintliga specialisering lett till försök av ökad integration samtidigt som forskningen efterfrågar insikter bortom abstrakta och romantiska bilder av institutionella samarbeten.Syfte: Studien syftar till att beskriva komplexiteten i organiseringen av den offentliga förvaltningens uppdrag att stödja en socialt hållbar utveckling. Att framhålla den sociala hållbarhetens analytiska och organisatoriska komplexitet samt att undersöka hur olika organisatoriska förutsättningar påverkar arbetets organisering.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio folkhälsostrateger, en processledare och en enhetschef vid Västra Götalandsregionen. Det utvalda studieobjektet har som en enhet ett samlat ansvar att samordna, bedriva och stärka regionala, delregionala och kommunala processer för social hållbarhet.Slutsats: Organiseringen för en socialt hållbar utveckling konstrueras i en ständigt pågående anpassningsprocess; ett problemskapande (utifrån praktiska möjligheter) – en problemlösning (utifrån praktiska möjligheter) – en potentiell utveckling. Utveckling kan innebära en förhoppning om socialt lärande mellan samverkansparterna eller mer konkreta insatser och arbetsprocesser. Frånvaron av formell organisation i det gränsöverskridande arbetet ställer krav på en ständigt pågående organisering där den informella arbetsinramningen innebär höga krav på flexibilitet och förmåga hos den enskilda gränsgångaren. / Background: The impacts of new public management reforms, where public organizations are organized into distinct and separate units of specialized roles and functions, complicates our ability to address complex societal challenges. Sustainability issues transcend both territorial and organizational boundaries and its local problems and solutions are part of a collective and global development. Tackling such boundary-spanning and complex challenges are said to require well-functioning collaborative efforts, where diverse knowledge perspectives and experiences meet across boundaries. Concurrently however, empirical research highlights a high degree of challenges in such collaborative efforts. In a Scandinavian context, increased recognition of the challenges in the existing specialization has led to efforts of increased integration, while at the same time researchers are asking for more insights beyond abstract and in many cases romantic images of institutional collaboration.Purpose: This study aims to describe the complexity in organizing for the Swedish public administration’s aim of a socially sustainable development. To emphasize the analytical and organizational complexity of social sustainability and to examine how different organizational preconditions affect the organization of work.Method: The study was conducted using a qualitative research method, through semi-structured interviews including ten public health strategists, one process manager and one unit manager in Region Västra Götaland. As a unit, the selected study object has a unified responsibility to coordinate, and strengthen regional, sub-regional and municipal processes for social sustainability.Conclusion: The process of organizing for social sustainability is constructed in a continuous, complex process of adjustment; problem creation (based on “practicalities”) – problem solution (based on “practicalities”) – potential advancement. Advancement in the sense of increased social learning between different collaborative actors or more concrete results in the form of activities or work processes. The absence of formal organization in the cross-boundary work requires a constantly ongoing process of organizing where the informal framing of cross-boundary work places high demands of ability and flexibility on the individual cross-boundary strategist.
59

Hållbar utveckling i SO-undervisningen / Sustainable Development in SO-teaching

Gabriella, Pihl, Shyti Osmanaj, Albulena January 2021 (has links)
Syftet med arbetet är att finna forskning som belyser hållbar utveckling som en del av undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. Det vill vi göra genom att besvara frågeställningen “Vad säger forskningen om hållbar utveckling som en del av SO- undervisningen”?  Denna kunskapsöversikt är ämnad för lärare och lärarstudenter. Kunskapsöversikten vill lyfta fram komplexiteten och olika aspekter av undervisningen om hållbar utveckling där vi synliggör vikten av begreppet relaterat till vår lärarprofession som berör undervisning i grundskolan med inriktning F-3. Vi har påträffat betydelsefull forskning med användandet av olika databaser samt ämnesrelaterade sökord.  Forskningen visar att undervisning om hållbar utveckling är komplext och handlar inte endast om att lära sig ämnesinnehållet som uttryck i det centrala innehållet i den givna läroplanen som läraren förhåller sig till. Eleverna ska dessutom utveckla väsentliga kompetenser som till exempel etiska ställningstaganden och ett kritiskt tänkande för att handla hållbart i samhället. Det finns skilda tolkningar av begreppet hållbar utveckling, vilket i sin tur påverkar lärarens val av undervisningstradition, som medför en varierad undervisningspraktik. Detta beror på att undervisningen har gått från att innefatta endast ett miljöperspektiv till att även behandla ekonomiska och sociala perspektiv. Således belyser forskningen att undervisningen ska bedrivas utifrån ett ämnesintegrerat förhållningssätt eftersom det kan öka förståelsen och bilda ett sammanhang av begreppet hållbar utveckling. Det betonas att lärarens val av undervisning är beroende av kompetens och värdeladdade frågor hos läraren. Att undervisa om hållbar utveckling innebär att läraren ska inta ett kritiskt förhållningssätt till sin undervisningspraktik genom att problematisera, analysera samt medvetandegöra sina ställningstaganden relaterat till undervisningen.
60

Level up your audio! : Hur ökad komplexitet påverkar spelupplevelsen / Level up your audio! : How increased complexity effect the player experience

Högkvist, Patrik, Jacobsson, Tobias January 2021 (has links)
Detta examensarbete utforskar möjligheterna att påverka spelupplevelsen med hjälp av komplexitet inom ljud och musik. En artefakt i form av ett endless runner spel har skapats där olika metoder för procedurgenererat innehåll (PCG) används för att skapa delar av spelupplevelsen. Artefakten har ökande komplexitet av ljudbilden i fokus. Artefakten spelades av 21 testdeltagare som efteråt fick svara på frågor i ett formulär relaterade till spelupplevelsen. Slutsatsen av arbetet är att det verkar finnas möjligheter att påverka spelupplevelsen med ökad komplexitet av ljud och musik där nyfikenhet är det som visade på bäst resultat. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Page generated in 0.0677 seconds