Syftet med denna uppsats var att analysera språkets komplexitet i tio matematikläroböcker, utgivna efter lgr11’s införande, ämnade för elever som går första terminen i årskurs ett. Metod för studien var en kvantitativ innehållsanalys. De analyserade läromedelsböckerna är Mera Favorit matematik 1A (2012), Koll på matematik 1A (2014), Lyckotal - matematik skolår 1, 1A (2011), Matte Direkt Safari 1A (2011), Matte Eldorado grundbok 1A (2015), Mattedetektiverna 1A grundbok (2011), Mondo matematik 1A (2015), Nya mästerkatten 1A (2012), Pixel 1A grundbok (2015) och Prima matematik 1A (2013). De aspekter av språket som undersöktes var ordmängd per sida, förekomst av korta och långa ord, meningslängd samt vilken typ av ord som förekommer i matematikböckerna uppdelade i vardagsspråk och skolspråk med underkategorierna vardagsspråk – allmänna ord, vardagsspråk – ovanliga ord, skolspråk – ämnesspecifika ord, skolspråk – dubbeltydiga ord, skolspråk – allmänna ord samt övriga ord. Resultaten visade att den totala ordmängden varierar stort mellan matematikböckerna, detsamma gäller andel långa ord i respektive bok. Resultatet visade även att andelen ord ur varje kategori (vardagsspråk och skolspråk) i förhållande till total ordmängd till stor del var jämförbara mellan samtliga böcker. Hur många nya ord eleverna behöver lära sig i respektive bok skiljer sig också markant beroende på bok. Den främst förekommande meningslängden var meningar bestående av två ord. Beräkningen av läsbarhetsindex (lix) visade att samtliga matematikböcker kunde klassas som enkla. Slutligen visade resultatet även att hur ofta olika ord förekom i böckerna varierade beroende på vilken typ av ord det gällde. Slutsatsen blev att elever behöver läsa cirka 21 ord per sida för att ta sig igenom matematikboken och av dessa ord är ungefär mellan 10-20 % långa ord och minst 64 % av orden kan antas vara bekanta för eleverna. Ord ur samtliga kategorier utom vardagsspråk: allmänna ord förekommer främst en till fyra gånger i vardera bok.

Studien syftar till att utforska den läsförmåga som krävs för att elever i årskurs 3 ska kunna förstå informationstexter och uppgiftstexter i fyra olika läromedel i matematik. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka typer av informationstexter och uppgiftstexter som finns i de analyserade kapitlen, hur omfattande textmängden är totalt sett samt språklig svårighetsgrad. Vidare undersöks vilka specifika ord och uttryck som förekommer, samt vilka stödstrukturer som erbjuds eleverna för att underlätta deras förståelse av texterna. Teoretiska ramverk som Jerome Bruners scaffolding-teori och Libergs modell för centrala läs-och skrivpraktiker har använts i analysen för att förstå sambanden mellan matematisk förmåga och läsförmåga enligt simple view of reading. Tidigare forskning indikerar att elevers svårigheter i matematik ofta kan kopplas till missförstånd i textförståelsen. Läsförmågan påverkar förmågan att lösa matematiska problem. Forskning har även pekat på specifika språkliga drag i matematiska texter som ökar kraven på elevers läsförmåga och kan orsaka svårigheter med att självständigt lösa uppgifter i matematikböckerna. Bristen på statlig kontroll över läromedel ökar vikten av läromedelsanalyser för att säkerställa elevernas lärande och utveckling i enlighet med den svenska läroplanen. Studien har genomfört med både en kvalitativ och kvantitativ analys av fyra läromedel i matematik: Mattedirekt Triumf3A (2021), Prima Matematik 3B (2020), Singma matematik 3A (2018) och Favorit matematik 3A (2018). Språkverktyget LIX (läsbarhetsindex), som mäter texters läsbarhet, har använts för att bedöma texternas svårighetsgrad och språkliga komplexitet. För analysen har studien även utvecklat en egendesignad analysmodell baserad på kategorierna från forskningsfrågorna. Sammanfattningsvis visar analysen att de fyra matematikböckerna varierar avsevärt i textmängd, språkanvändning och stödstrukturer. Denna variation kan påverka hur väl böckerna stödjer elever med olika behov och förmågor i deras lärande i matematik. En slutsats av resultatet är att medvetenheten kring innehållet i matematikböcker är viktigt för att läraren ska kunna välja rätt läromedel för sin undervisning. För att alla elever ska få lika möjlighet till att utveckla sin matematiska förmåga enligt kursplanen i matematik, krävs även ett medvetet arbete kring det matematiska språket och läsning av detta