Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares föreställningar av föräldrar meden intellektuell funktionsnedsättning (IF) och deras föräldraförmåga, samt koppla detta till socialsekreterarnas beskrivningar av stödinsatser för deras föräldraskap. Studien bygger på genomförandet av sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Sverige som jobbar eller har jobbat på enheten Barn och ungdom (BoU) inom Socialtjänsten. Svaren från intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats. Vi har valt att undersöka detta då det är av relevans för det sociala arbetet att förstå hur socialsekreterares föreställningar kan influeraderas bemötande av föräldrarna. Vi vill också undersöka hur eventuella maktpositioner kanpåverka de beslut som fattas och de insatser som erbjuds för att stärka föräldrarnas föräldraförmåga. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas utredningsarbete av föräldrarnas föräldraförmågaär komplex att genomföra, till följd av utmaningar med att bedöma föräldrarnas föräldraförmåga och hur en IF påverkar den. Resultatet visar också att deras föreställningarom föräldrarna kan influeras av hur väl ett samarbete med föräldrarna upplevs fungera. Det framkommer även att socialsekreterarnas kunskap om insatser för föräldrarna med en IF är begränsad, där Parenting Young Children (PYC) nämns som främsta insatsen för dessa föräldrar. Resultatet visar därutöver att svårigheterna med att utreda föräldrarna och bedriva ett förändringsarbete främst består i en föreställning från socialsekreterarens sida, om att föräldrarna har svårt med att förstå hur deras föräldraförmåga brister och vilka behov barnen har. Baserat på socialsekreterarnas beskrivningar kan vi dra slutsatsen att de har en välvilja och är engagerade i att stödja föräldrarna i deras föräldraskap. Socialsekreterarna kan dock behöva skilja föräldrarna från föräldrar utan funktionsvariationer för att kunna utreda, bedöma, erbjuda adekvata stöd och skydd men även kunna sätta krav utefter behov tillföräldrarna med en IF, när det gäller att skydda barnets hälsa och utveckling. Dock kan detta upplevas som orättvist från föräldrarnas sida om de riskerar att förlora rätten till sitt barn.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur lärare som prövat ut bedömningsstöden uppfattar på vilket sätt dessa speglar elevers kunskaper och färdigheter kopplat till läroplanen och hur lärarna ser på konsekvenserna av dessa för beslut som rör eleverna ur ett bedömningsperspektiv.  I vår studie tar vi avstamp i forskning om bedömning och lutar oss mot Ericksson (2014) som menar att det är viktigt att belysa vikten av att all bedömning ska vara präglad av tydlighet, giltighet, tillförlitlighet och respekt. Vi använder validitetsteori av Michael Kane, som betonar begreppet validitet både i relation till bedömningen i sig och i relation till vad resultat av bedömningen används till.  Metoden valdes med utgångspunkt i syftet av studien.  Studien har en kvalitativ ansats med datainsamling i form av flertalet semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex speciallärare, två specialpedagoger och fyra grundskollärare, från olika delar av Sverige som använt sig av bedömningsstöden för årskurs 1 - 9 i matematik och läs- och skrivutvecklingen i svenska och svenska som andraspråk. Studien visade att lärarna var positiva till att Skolverkets bedömningsstöd finns för att höja kunskapsnivån hos eleverna samt att kunskapskravet på anpassad grundskola tydliggörs.  Lärarna la stor vikt vid de tydliga bedömningskriterierna för att på så sätt spegla elevernas kunskaper på bästa sätt. Liksom Kanes validitetseteori ansåg lärarn i studien att vikten av att tolkningen av resultatet blir mer trovärdigt desto tydligare kriterierna för bedömningen är och hur de appliceras. Lärarna upplevde även att motivationen hos eleverna påverkades om uppgifterna var roliga, samtidigt som de utryckte komplexiteten i validiteten av bedömningen då elevernas kunskaper varierade från dag till dag.

This essay consists of a review of 34 scientific articles. The aim is to describe and compile current research about students with intellectual disability (ID) and neurodevelopmental disorder (NDD). The research questions focus on what challenges for learning and teaching the diagnoses imply, if there are any differences between girls and boys, and how the learning environment may be adapted for these students. The theoretical framework in this study consists of gender theory and social constructions. The results show that many students with ID also have diagnoses within NDD and that it affects the students’ executive, adaptive and social abilities. Girls show other symptoms than boys, but there tends to be fewer differences when the students have a severe ID. Girls are often quieter than boys and seem to have better social skills, while boys more frequently have challenging behaviour. The differences contribute to boys receiving more support in school and that they are referred to neuropsychiatric assessment at an earlier age. Girls however are more difficult to discover, which causes that girls often receive a diagnosis later than boys. Considerably more boys than girls get a diagnosis within NDD; research has for many years focused on boys’ symptoms, which has affected the formation of the diagnostic tools. The result shows that there is a huge need of adapting the education to each student’s ability and level of knowledge with help from a clear structure in a calm setting with few disturbances. The students need support in developing their executive, adaptive and social skills. Early interventions have shown to be of great importance. Regardless of cognitive level, pedagogues need to have high expectations on the students, encourage them and give them the support they need. The students may for example need longer time, rehearsal or that the exercises are divided into smaller parts. The result indicates that students with disabilities have the best opportunity for development when they are together with students in general education. / Den här forskningsöversikten består av en granskning av 34 vetenskapliga artiklar. Syftet är att beskriva och sammanställa aktuell forskning om elever som har IF och NPF. Frågeställningarna fokuserar på vilka utmaningar för lärande och undervisning diagnoserna innebär, om det förekommer några skillnader mellan flickor och pojkar samt hur lärmiljön kan anpassas för dessa elever. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av genusteori och sociala konstruktioner. Resultatet visar att många elever med IF har diagnoser inom NPF och att det påverkar elevernas exekutiva, adaptiva och sociala förmågor. Flickor uppvisar ofta andra symtom än pojkar, men skillnaderna tenderar att vara mindre vid svår eller grav IF. Flickor är i regel tystare än pojkar och verkar ofta ha en högre social kompetens, medan pojkar i högre utsträckning är utåtagerande. Skillnaderna bidrar till att pojkar ofta får mer stöd i skolan och att de utreds i ett tidigare skede. Flickor är däremot svårare att upptäcka, vilket bidrar till att flickor ofta får diagnos senare än pojkar. Betydligt fler pojkar än flickor får diagnos inom NPF; forskning har i många år utgått från pojkars symtom, vilket har påverkat utformandet av utredningsverktygen. Resultatet visar att det finns ett stort behov av att individanpassa undervisningen utifrån elevernas förmågor och kunskapsnivå med hjälp av tydlig struktur i en lugn miljö med få störande moment. Eleverna behöver stöd för att utveckla sina exekutiva, adaptiva och sociala förmågor. Tidiga insatser har visat sig vara av stor betydelse. Oavsett kognitiv nivå krävs att pedagoger möter eleverna med höga förväntningar och uppmuntran samt ger dem det stöd de behöver. Exempelvis kan det handla om att få längre tid på sig, repetition eller att uppgifterna delas upp i mindre delar. Resultatet indikerar att elever med funktionsnedsättningar har störst möjlighet att utvecklas tillsammans med elever inom reguljär skola.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om några pedagogers erfarenheter av att stötta kommunikativ utveckling hos elever som läser ämnesområden inom grundsärskolan. De frågeställningar som legat till grund för studien är: Vad betraktar pedagogerna som möjligheter respektive hinder för elevernas kommunikationsutveckling? Hur beskrivs elevernas roll i processen med kommunikationsutveckling? Hur kan pedagogers erfarenheter förstås utifrån specialpedagogiska perspektiv? Digitala semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta pedagoger verksamma i grundsärskolan. Materialet transkriberades och tematisk innehållsanalys genomfördes samt analys utifrån följande specialpedagogiska perspektiv: ett relationellt perspektiv, ett kategoriskt perspektiv, ett kritiskt perspektiv och ett dilemmaperspektiv. Vårt resultat visar att pedagoger betraktar AKK-verktyg som den främsta möjligheten för elevers kommunikationsutveckling. Pedagogerna beskriver att de har erfarenheter av att använda bland annat bildstöd i form av till exempel pekkartor, scheman och digitala kommunikationsverktyg samt tecken som stöd i undervisningen. Det framkommer även att det är viktigt att ha en fungerande samverkan med vårdnadshavare och andra insatser kring eleven för att kunna skapa de bästa kommunikativa miljöerna för eleverna. Av resultatet framgår också vikten av utbildning och kompetens hos pedagoger inom kommunikation vilket återspeglar mycket av tidigare forskning. Brist på utbildning och kompetens leder till hinder för pedagoger att anpassa undervisningen utifrån elevers kommunikativa behov. I resultatet framkommer att elevernas roll i processen med kommunikationsutveckling främst beskrivs som behövande och att pedagogerna ser det som sin uppgift att kompensera för elevernas kommunikativa svårigheter med olika stödinsatser där AKK är den främsta insatsen. I vår analys ser vi att ett relationellt perspektiv är det mest framträdande perspektivet bland annat genom att relationen mellan pedagog och elev lyfts fram av pedagogerna som avgörande för elevernas kommunikationsutveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about some pedagogues experiences of supporting communicative development in students with moderate or severe intellectual disability. The questions that formed the basis of the study are: What do pedagogues consider opportunities and obstacles for students' communication development? How is the students' role described in the process of communication development? How can pedagogues experiences be understood from a special education perspective?Digital semi-structured interviews were conducted with eight pedagogues active in the elementary special school. The material was transcribed, and thematic content analysis was carried out, as well as analysis from the following special education perspective: a relationship-based perspective, a categorical perspective, a critical perspective as well as a dilemma perspective. Our results show that pedagogues regard augmentative and alternative communication (AAC) tools as the main opportunity for students' communication development. The pedagogues describe that they have experience of using, among other things, visual support in the form of, for example, point maps, schedules and digital communication tools as well as sign language as support in teaching. It also appears that it is important to have a functioning collaboration with guardians and other efforts around the student in order to create the best communicative environments for the students. The results also show the importance of education and competence of pedagogues in communication, which reflects much of previous research. Lack of education and competence leads to obstacles for pedagogues to adapt teaching based on students' communicative needs.The results show that the students' role in the process of communication development is mainly described as needy and that the pedagogues see it as their task to compensate for the students' communicative difficulties with various support efforts, where AAC is the main effort. In our analysis, we see that a relationship-based perspective is the most prominent perspective in that the relationship between pedagogues and student plays a large role in students' communication development.

Studiens syfte var att beskriva hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) används av lärare i den anpassade skolan för att främja elevers arbete med ämnesinnehåll, språkutveckling och kognition. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes och data analyserades i en tematisk analys. Urvalet bestod av åtta lärare i den anpassade skolan. Resultatet visade att lärare använder AKK i stor utsträckning för att möjliggöra arbete med ämnesinnehåll. Användandet av AKK gynnade elevernas språkutveckling och kognition, då lärarna möjliggjorde arbete i den proximala utvecklingszonen. Både empirisk och teoretisk generalisering låg till grund för arbetet med ämnesinnehåll, och vi fann exempel på lärare som arbetade liknade en learning activity. Lärarna önskade utveckla arbetet med att tolka elevernas deltagande i ämnesarbetet, samt att få mer stöd i form av färdigutvecklade lektionsstrukturer. Eleverna utmanades att fördjupa sitt kunnande vilket också kan gynna dem i ett samhällsperspektiv på lång sikt. Resultatet av studien kan användas av lärare i det didaktiska planeringsarbetet. / The aim of the study was to describe how Alternative and Augmentative Communication (AAC) is used by teachers in special schools to promote students' work with subject content, language development and cognition. The study was based on the sociocultural perspective. A qualitative interview study was conducted and the data was analyzed in a thematic analysis. The sample consisted of eight teachers in special schools. The results showed that teachers use AAC to a large extent to enable work with subject content. The use of AAC benefited the students' language development and cognition, as the teachers enabled work in the zone of proximal development. Both empirical and theoretical generalization was the basis for the work with subject content, and we found examples of teachers whose work was similar to a learning activity. The teachers also wanted to develop the interpretation of the students' participation in the subject work, as well as to receive more support in the form of fully developed lesson structures. The students were challenged to deepen their knowledge, which can also have long term societal benefits for students. The results of the study can be used by teachers in didactic planning work.

Att ha ett lönearbete är centralt för individens tillvaro och identitet. En av grupperna i samhället som har det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är individer med funktionsnedsättning. Syftet med denna littraturöversikt är att öka förståelsen och kunskapen kring hinder och möjligheter på arbetsmarknaden för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Artiklarna som belyser utanförskap, stigmatisering, hinder, lagstiftning, stödinsater och möjligheter kommer att undersökas för att beskriva deras samband till unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Vägen till arbete för individer med intellektuell funktionsnedsättning påverkas av olika faktorer. I Sverige har unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning en låg etableringsgrad på arbetsmarknaden. Trots stödinsatser kan personer med intellektuell funktionsnedsättning känna sig exkluderade från arbetsmarknaden vilket beror på arbetsgivarna synsätt, stigmatisering på arbetsmarknaden och låga förväntningar. Resultaten i denna stuide har analyserats utifrån teorier om KASAM (känsla av sammanhang) och stigma. Resultatet visar på att individer med intellektuell funktionsnedsättning kan trots stödinsatser uppleva exkludering av kollegor och arbetsgivare på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis diskuterades hinder och möjligheter som unga med intellektuell funktionsnedsättning upplever på arbetsmarknaden. / Having a paid job is central to the individual´s existence and identity. One of the groups in society that has the hardest time establishing themselves in the labor market are individuals with disabilities. The purpose of this litrature review is to increase understanding and knowledge about obstacles and opportunities in the labor market for young adults with intellectual disabilities. The path to work for individuals with intellectual disabilities is influenced by various factors. In Sweden, young adult with intellectual disabilities have a low rate of establishment in the labor market. Despite support efforts, people with intellectual disabilites can feel excluded from the labor market, witch is due to employers´attitudes, stigmatization in the workplace and low expectations. The results of this study have been analyzed based on theories of KASAM (sense og context) and stigma from Goffman. The results show that individuals with intellectual disabilites can experiece exclusion from colleagues and employers in the labor market, despite support. In summary, obstacles and opportunities that young adults with intellectual disabilities experience in the labor market were discussed.