Alzheimers sjukdom (AS) är den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 års ålder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lång tid och leder till bl.a. nedsatt episodiskt minne, vilket är det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde användas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgått en minnesutredning. Patienterna kunde i 89 % av fallen kategoriseras till rätt sjukdomsgrad enbart utifrån den syntaktiska komplexiteten. Målet med denna pilotstudie var att pröva fyra syntaktiska komplexitetsmått (dependenslängd, idétäthet, verbtäthet och antal ord) i skrivna meningar som diagnostiska markörer för AS. Samtliga fyra mått bidrog till att särskilja AS-patienter från en kontrollgrupp (sensitivitet 86 %, specificitet 62 %). Med reservation för att kontrollgruppen hade lägre ålder och högre utbildningsnivå indikerar denna studie att de analyserade komplexitetsmåtten är värda att undersöka vidare.

Den senaste tidens utveckling inom automatisk taligenkänning har lett till mindre resurskrävan-de och mer effektiva modeller. Detta innebär nya möjligheter för forskning kring spontant tal.I den här studien används Kungliga Bibliotekets svenska version av Wav2Vec 2.0 och en tal-korpus skapas utifrån ljudklipp från Sveriges Radio för att undersöka artikulationshastighet ispontant tal. Artikulationshastighet har setts ha en negativ korrelation till informationsdensiteti tidigare studier. Utifrån Uniform Information Density-hypotesens antagande; att talare strävarefter att jämna ut distributionen av information i ett yttrande, undersöks om de sammanlagdadependenslängderna mellan alla huvud och dependenter i meningar är korrelerat med artiku-lationshastigheten. Studien visar att metoden där artikulationshastighet beräknas med hjälp avKB:s Wav2Vec 2.0 leder till systematiskt högre artikulationshastighet än vid en manuell beräk-ning. Samt att korrelationen mellan antal stavelser i ett ord och artikulationshastighet blir denomvända mot vad tidigare studier med manuella metoder visat. Hypotesen att längre depen-denslängd skulle vara relaterat till högre artikulationshastighet får inget stöd i studien. Iställetses en motsatt effekt av minskande artikulationshastighet i relation till ökande dependenslängd.Studien belyser behovet av en modell specialiserad för beräkning av duration för att vidare ut-forska artikulationshastighet genom automatisk taligenkänning. / The last few years progress within automatic speech recognition has led to models that are lessresource demanding and more effective. This means new possibilities in the research regardingspontaneous speech. In this study, KB:s Swedish version of Wav2Vec 2.0 is used to create aspeech corpus and investigate articulation rate in spontaneous speech, with data from SverigesRadio. This study aims to investigate if this is a good method. It has been observed in previousstudies that articulation rate is negatively correlated to information density. With the uniforminformation density hypothesis; that speakers aim to distribute information evenly in an utteran-ce, as a base - this study aims to investigate whether the sum of the word dependency lengths insentences is correlated to articulation rate. The result shows that the method of calculating ar-ticulation rate with KB:s Wav2Vec 2.0 leads to systematically higher articulation rates comparedto results of a manual method. The hypothesis that longer dependency lengths would correlatewith higher articulation rates is not supported in the results. Instead the opposite effect can be  observed. The study shows the need for a model specialized in calculating duration for futureresearch regarding articulation rate with automatic speech recognition.KeywordsASR, automatic speech recognition, UID, articulation rate, dependency length, dependecy mi-nimization, corpus studies, information density