Partnering is a collaboration method where the contractor and the client work together, based on a mutual trust towards each other and with a common goal for the project. The method originates from the United States where it was early adapted by the U.S. Army Corps of Engineers. It later spread internationally where the United Kingdom and Denmark were early in Europe to see the potential with partnering, to help aid with the issues they were having where construction projects kept running late, going over budget and lacked in quality. By using partnering you can achieve a shorter building time, improved work relationships and enhanced efficiency and cost effectiveness. In Sweden state-owned Swedish Transport Administration commonly use partnering in highway road projects, where Skanska has been involved as the contractor. Skanska wishes to use partnering in wider measure, especially with the municipalities in the Mälardalen region. In order to research the municipalities’ usage of partnering interviews were held with a selected group. These interviews resulted in a conclusion that the usage of partnering was very limited and the focus shifted to research the potential use of partnering in the future. Overall the attitude towards partnering was positive, but due to lack of time and knowledge about the collaboration method they hadn’t used it yet. In order for them to use it in the future they most likely will have to find a project where the advantages of partnering makes it more advantageous than the traditional forms of contract.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers syn på goda relationer till elever, vad dessa kan innefatta och hur de bibehålls. Vi har synliggjort detta genom att vi i första hand har observerat, detta låg sedan till grund för formuleringen av intervjufrågor. I denna studie intervjuades sex pedagoger verksamma på fyra skolor, dessa var belägna i en små,- respektive storstad. Tidigare forskning på området visar att det finns en viss problematik i pedagogernas förmedling av värdegrunden. Detta på grund av att värdegrunden innefattar en mängd begrepp som är komplexa och även öppet för diverse tolkningar. Vidare visar även tidigare forskning på att relationsskapandet mellan pedagog och elev till största del är pedagogernas ansvar och det är även i huvudsak deras uppgift att ge elever verktyg för att själva skapa relationer till andra elever. Resultatet av vår studie bekräftar tidigare forskning, nämligen att värdegrunden är svår att anamma och att flertalet pedagoger har olika syn på värdegrundens innebörd. Pedagogerna uttrycker ett gemensamt intresse för pedagogiska diskussioner kring värdegrunden som de i nuläget saknar. En sådan diskussion och ett gemensamt mål skulle enligt pedagogerna generera goda relationer till eleverna. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

The present study sought to examine the collaborative role of the student organization Here 4 U and the impact of this collaboration on the organization and its partners. As a point of departure a questionnaire was distributed to supervisors, principals and other cooperation partners of Here 4 U, the most prominent quantitative results of which were related to previous research, new institutional theory and empowerment theory. It turned out that partners interacting with Here 4 U felt that the collaboration was necessary and wanted to continue with it. The respondents to the questionnaire were asked to define the concept of collaboration. Factors emphasized by respondents included feeling of community, security, and common goals. The respondents considered the effects of interaction in relation to young people to be positive and maintained that work with young people had been improved by this collaboration. The results of the investigation were then commented on in an interview with the coordinator working for Here 4 U. It transpired that all cooperation partners were pleased with the collaboration with Here 4 U, not only for their own sake, but also for the benefit of preventive work carried out with and for young people. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen för och effekterna av samverkan mellan elevorganisationen Here 4 U och dess partners. Utgångspunkten var en enkät som sändes till berörda handledare, rektorer och andra samverkanspartners. De mest framträdande kvantitativa resultaten från enkäten relaterades till tidigare forskning om nyinstitutionell organisationsteori och empowerment. Det visade sig att de som samverkar med Here 4 U ansåg samarbetet vara nödvändigt och att de ville fortsätta med det i framtiden. Respondenterna hade ombetts definiera samverkansbegreppet. De faktorer som genomgående lyftes fram var gemenskap, trygghet och gemensamma mål. Effekterna av samverkan sades ha positiv effekt på de berörda ungdomarna och bedömdes ha förbättrats med samverkan. En samordnare från Here 4 U ombads därefter kommentera resultaten i en intervju. Slutsatsen blir att samtliga samverkanspartners var nöjda med samverkan med Here 4 U, inte bara för sin egen skull, utan också med tanke på de positiva effekterna i arbetet med och för ungdomar.

No description available.

Mål- och belöningssystem är ett ständigt diskuterat ämne inom management och styrning. Hur ett företag väljer att använda dessa styrmedel påverkar de anställdas motivation och prestation. Denna uppsats ämnade med bakgrund i detta att besvara följande frågeställning: Vad påverkar vilket mål- och belöningssystem en organisation bör använda och vilka aspekter borde företag ta hänsyn till?. För att göra det har uppsatsen gjort en fallstudie på organisationen Larenius &amp; Partners. Syftet med detta var att kunna utvärdera den använda teorins funktion i en verklig kontext. Forskningsstrategin ämnade att möjliggöra att kunna dra generella och konceptuella resonemang kring hur företag bör resonera när de utformar sin strategi för mål- och belöningssystem. Det empiriska resultatet tyder på att de aspekter som påverkar är bransch, storlek, kultur och beteenden.

Sedan Muammar al-Qadhafi tog makten i Libyen har landets historia präglats av en rad våldsamma händelser, både i statens relation till andra stater, men också inom landets interna angelägenheter. I mitten av februari 2011 utbröt våldsamma demonstrationer i Libyen som möttes med våld av Qadhafis regim. Detta våldsutövande uppmärksammades av det internationella samfundet, och ledde fram till att FN:s säkerhetsråd antog resolution 1973. Denna uppsats bygger på en juridisk metod kombinerat med en fallstudie för att förklara säkerhetsrådets antagande av resolution 1973 samt vilka faktorer som kan antas vara bidragande till att denna resolution antogs. Analysen bygger på det regelverk som fastslagits i FN-stadgan och det teoretiska ramverket utgörs av den klassiska realismens och den engelska skolans tankar. Studien har kommit fram till att det internationella samfundet har agerat utifrån sina åtaganden beskrivna i FN-stadgan, och att stater agerar utifrån att skydda sina intressen och överlevnad samt att statssamhället strävar efter att uppnå sina gemensamma mål och bevara det befintliga systemet. / Since Muammar al-Qadhafi seized power in Libya, the country's history has been characterized by a series of violent events, both in its relation to other states, but also in its internal affairs. In the middle of February 2011 violent demonstrations erupted in Libya which was countered with violence by Qadhafi´s regime. The international community observed the violence, which led to the adoption of resolution 1973, by the Security Council. This thesis is based on a legal method combined with a case study for the purpose of explaining the adoption of resolution 1973, and the factors which might had contributed to the adoption of the resolution. The analysis is based on the legal framework established in the UN Charter, and the thoughts of the classical realism and the English school constitutes the theoretical framework. This study has resulted in the conclusion that the international community has acted on its commitments outlined in the UN Charter, that states act pursuant to its interests and survival, and that the society of states pursue to attain their common goals and to preserve the existing system.Keywords: Classical realism; The English school; UN Charter; International peace and security; States self-interest; Common goals of the society of states