Denna uppsats ämnar belysa hur information om den neuropsykiatriska diagnosen ADHD, sprids genom fyra svenska webbplatser. Uppsatsens syfte är att undersöka hur information om ADHD framställs och hur ett kulturellt perspektiv skulle kunna ge en alternativ bild av diagnosen. Detta uppfattades som ett relevant och viktigt ämne till följd av att diagnostiseringen av ADHD har ökat markant inom de senaste åren. Inom studien formulerades två frågeställningar som var utformade efter metodansatsen kritisk diskursanalys utifrån Fairclough, där hans tredimensionella modell utgör analysmetoden i relation till resultatet. Den kritiska diskursanalysen har som syfte att analysera vilka ord och meningar som används i informationsspridningen om diagnosen, samt diskutera makt och ideologi i språket som används av ADHD. I den tidigare forskning om ämnet har resonerat om ett kulturellt perspektiv i relation till ADHD-diagnosen, där forskningen uppmärksammade hur olika beteendemönster tolkas och förmedlas har en inverkan i hur diagnostiseringen av ADHD görs. Dessutom hur diagnosen skulle kunna förstås som en kulturell konstruktion i relation till det kulturella perspektivet. Det teoretiska ramverket som uppsatsen tillämpar är begreppet kultur av Hall (1997), begreppet medikalisering av Conrad (1992), etiketteringsteorin av Becker (2006) samt den sociala modellen av Oliver (1990). I studien utgörs materialet av fyra svenska webbplatser som ämnar att sprida information om ADHD-diagnosen till individer som vill läsa om denna. Det var viktigt i urvalsprocessen att webbplatserna var lättillgängliga för individen. Resultatet för denna studie resulterade teoretiskt i att det är en medicinsk diskurs om ADHD som produceras i informationsspridningen inom webbplatserna, där diagnosen därmed framställs till följd av det medicinska perspektivet. Dessutom pekar även resultatet mot att diagnosen kan förstås som en kulturell konstruktion och ge en alternativ bild av diagnosen, och inte endast vara associerad med det medicinska perspektivet.

Denna studie har till syfte att analysera hur en utglesning av chefer påverkar en mellanchefoch dennes möjligheter att utföra sitt ledarskap ur ett kulturellt perspektiv. Den forskning somhar gjorts inom detta område har framförallt tagit sitt avstamp från det rationella perspektivet.Det perspektivet fångar inte de kulturella delarna i chefskapet. Det har gjorts studier ur ettrationellt perspektiv men inte lika mycket ur det kulturella perspektivet och det är det vi villbidra med till forskningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie men med delar urkvalitativ flerfallstudie för att kunna skapa en jämförande analys. Studien genomfördes påStadsdelskontoret Norr som är en del av Borås Stads organisation. Anledningen till att vivalde denna organisation som utgångspunkt i studien var att de har under inledningen av 2012genomfört en förändring i sin organisation i form av en utglesning i chefsleden inomÄldreomsorgen och Individ- och familjeomsorgen. Inom dessa verksamhetsområden finns detäven skillnader i förutsättningar för ledarskapet vilket gör det lämpligt för en jämförandeanalys. Studien baseras på intervjuer med två områdeschefer och nio enhetschefer. Det vikommit fram till i denna studie är att det blir svårt att se till det kulturella perspektivet iorganisationen när en utglesning i chefleden har ägt rum. Dock ser vi vissa avvikelser i vårstudie utifrån de farhågor vi hade i inledningen. Att det ska bli en sämre kommunikationstämmer till viss del men då denna utglesning har skapat en bättre helhetsbild överäldreomsorgen har kommunikationen i denna del blivit bättre då information kan komma utmer sammanhängande. Vi kan även se att en utglesning skapar större grupper vilket kan ledatill en större och mer dynamisk grupp med individer vilket i sin tur resulterar i ett bättresamarbete. Även de farhågor vi hade om att det blir svårt att skapa en personlig relationmellan chef och underanställda stämmer inte överens med det resultat vi kommit fram till,detta beror mycket på områdeschefens kvalitéer.

The purpose of this essay is to examine which perspective that dominates the political debates surrounding equality and diversity in Sweden. The theoretical framework used consists of three ideal types. These are the intersectional perspective, the cultural perspective and the white middle feminism class perspective. Operationalizing the theoretical framework with idealtypes, using Benford and Snowś first two principles in their frame analysis framework, which is the diagnostic and prognostic, as a method, I study the biggest political parties in Sweden due to their legislation and influence power within the field of equality and diversity. The analysis of the study shows that the culture perspective is dominating all the chosen debates, though it also shows that some political parties takes a more passive participation. The white middle class perspective is also visible in two of the three chosen debates, and the intersectional perspective is merely shown in two debates.

Med det ständigt ökande informationsflödet som träffar den svenska medborgaren varje dag, är det av stor vikt att kritiskt kunna filtrera informationen. Det är därför betydelsefullt att denna kritiska förmåga tidigt blir en del av skolgången. I denna litteraturstudie presenteras den pedagogiska metoden critical literacy. En metod med marxistiska anor, utformad till att ge läsaren verktyg att exponera dominanta strukturer i såväl text, som tal och bild. Det övergripande syftet är att fostra kritiskt tänkande individer, vilket är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Empirin visar på utmaningar i att bryta mot tidigare pedagogik; att omfördela fokus från de nationella proven till kritisk reflektion, att flera lärare måste utbildas i critical literacy samt det faktum att kritisk granskning kan leda till insikter som upprör och skapar motstånd till de förändringar som följer. Möjligheterna och vinsten; nedbrytandet av förlegade, dominanta samhällsstrukturer och stärkandet av demokratin, talar för att utmaningarna är väl värda att möta.

År 2015 var Sverige det land som tog emot flest ensamkommande barn i förhållande till sin befolkning i Europa. Eftersom ensamkommande barn flyr utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare, är de särskilt utsatta vid ankomsten till Sverige. Det finns bristfällig kunskap om ensamkommande flickors utsatthet och deras behov av stöd är ouppmärksammat.  Forskningen om ensamkommande flyktingbarn inkluderar sällan könsrelaterade dimensioner, trots att det kan förekomma olika kulturella förväntningar på pojkar och flickor vid flykten. Därför är syftet med vår studie att öka kunskapen och förståelsen för ensamkommande flickors utsatta situation och behov av stöd, samt undersöka hur yrkesverksamma bemöter detta i socialt arbete. Syftet kommer besvaras med stöd av ett kulturellt perspektiv. Vi valde att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar eller har arbetat med ensamkommande flickor. Resultatet av studien visade att det finns en utsatthet hos ensamkommande flickor. De kommer ensamma, förlorar sin grupptillhörighet och möter ett nytt samhälle med annan kultur och syn på könsroller, gentemot deras ursprungsländer. Vidare visar resultatet att ensamkommande flickor ses som en tyst osynlig grupp som riskerar att inte få det stöd som de behöver. Ett viktigt resultat är även att vid yrkesverksammas bemötande med ensamkommande flickor, bör det finnas djupare kunskap och förståelse kring flickornas kulturella bakgrund. Resultatet har tolkats utifrån Geert Hofstedes kulturdimensionsteori samt hur det förhåller sig till tidigare forskning.

Läroboken är viktigaste läromedlet och utgångspunkt för elevernas lärande. Bra läroböcker som ger bakgrunder, analyser och översikter, samt överför ett innehåll ska svara mot styrdokumentens krav och behoven hos elever och lärare. I de nya kurs- och ämnesplanerna för kinesiska står det att eleverna ska lära sig om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där kinesiska språket används, samt kunna utveckla allsidig kommunikativ förmåga för att kunna anpassa språket till olika situationer, syften och mottagare och även kunna reflektera över likheter och skillnader mellan språkområden. Syftet med detta arbete är att undersöka två kinesiska läroböcker för nybörjare i Sverige ur ett kulturellt perspektiv. Två övergripande frågeställningar har utformats för att utreda detta, ytterligare åtta mer detaljerade analysfrågor har utformats för att hjälpa undersökningen, varav fyra besvaras i den kvantitativa analysen och fyra i den kvalitativa analysen.Resultatet av den kvantitativa analysen visar att båda läroböckerna har ett liknande mönster när det gäller betoningen på dels huvudkategorin vardagsliv, och dels underkategorierna historiska sevärdheter och kända landmärken, samt kinesiska städer, provinser och regioner inom huvudkategorin samhällsorientering. Däremot skiljer sig de båda böckerna åt främst inom huvudkategorin kulturmöten. Zhōngwén Hǎoxué (Liber AB) dominerar orden på högtid och folkseder, medan Láiba (Gleerups Utbildning AB) har sin tyngdpunkt på djur- och siffersymboler. I övrigt profilerar sig Zhōngwén Hǎoxué på underkategorierna etnisk grupp och religion samt kinesisk historia, medan Láiba trycker på underkategorierna mat och dryck samt valuta. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att Zhōngwén Hǎoxué har mer än dubbelt så många bilder som Láiba, men storleken är mindre, varierade bildtyper kontrar en enformig bildtyp i Láiba. Bildmotiven i båda böckerna är i stor utsträckning relevanta för respektive tema och kapitel där kinesisk kultur presenteras. Bilderna bidrar också på olika sätt till att öka läsarnas förståelse för den kinesiska kulturen och inom olika ämnesområden och bilderna har potential för att väcka uppmärksamhet och bidrar till det på olika sätt genom att skapa intresse för läsarna att lära sig mer om den kinesiska kulturen, dock utan att ge läsarna ett kritiskt och analytiskt tänkande. Bilderna i Zhōngwén Hǎoxué passar till yngre målgrupper än de själva anger. Båda böcker har vissa kulturområden där bilder saknas.Enligt analysen behövs det mer ord och fraser i böckerna som handlar om kinesisk högtid och folkseder, filosofi, klädsel, etnisk grupp och religion samt kinesisk historia. Ingen av böckerna erbjuder elever ett kritiskt och kreativt tänkande utan nöjer sig med att ha bilder endast för att förklara texterna eller bara får syns skull, och dessutom visar inte bilderna i Láiba en helhetsbild om Kina. Láiba kan vara en bra bok för vuxenläsare, men det behövs mer ord och fraser med kulturinslag som kan omfatta fler områden där kinesiska används och det behövs mer illustrerade bilder och bildtexter av olika slag som kan bidra till elevernas förståelse kring områdena. Zhōngwén Hǎoxué behöver betydligt mer ord och fraser med kulturinslag för att den ska kunna komma till samma nivå som Láiba. Därmed passar Zhōngwén Hǎoxué bättre till högstadieelever och inte till gymnasieelever samt vuxenutbildningen. För eleverna får det konsekvenser vilken bok man får sig tilldelad att läsa. De som blir tilldelade Láiba får kunskapsmässigt bättre förutsättning att klara eventuellt nationella prov än elever som blir tilldelade Zhōngwén Hǎoxué. Mitt förslag är att framtida läroböcker i kinesiska ska vara inriktade mot högstadieelever för sig och gymnasieelever samt vuxenutbildning för sig. Den boken som skrivs för yngre läsare kan öka kulturinslaget genom att lägga till klassiska sånger och visor samt välkända sagor med illustrerade bilder av olika slag. Teman och kapitlens innehåll ska enligt min mening vara anpassade för 6:e till 9:e klass.

Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen. De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.

Many studies on children's participation in the documentation process are car- ried out through observations. The purpose of this study has been, that by ask- ing the preschool teachers, through a survey, to give their perspective on the question of whether children's participation can contribute with the develop- ment activities. The answer to this question has been obtained by sending out a questionnaire to a number of preschools within a county in Sweden. By using questions that have been asked from a socio-cultural perspective and a child's perspective, the respondents have replied based on their situation. Another the- oretical concept that has gained focus in this study is pedagogical documenta- tion. By combining these two perspectives with pedagogical documentation, the answers have been interpreted in order to get a result of how the respond- ents believe that the children's participation in the documentation process can contribute to development activities. The result of the studies have shown that the preschool teachers have a great interest in pedagogical documentation, however the resources and knowledge of the subject are not sufficient, further education of the subject is needed. / Många undersökningar om barns deltagande i dokumentationsprocessen utförs genom observationer. Syftet med denna undersökning har varit att, genom att fråga förskollärarna genom en enkät, få deras perspektiv i frågan om barns del- tagande kan bidra med verksamhetsutveckling. Svaret på denna fråga har er- hållets genom att skicka ut en enkät till ett visst antal förskolor inom en kom- mun i Sverige. Genom att använda frågor som har ställts utifrån ett sociokul- turellt perspektiv och ett barns perspektiv har respondenterna svarat utifrån de- ras situation. Ett annat teoretiskt begrepp som fått fokus i denna undersökning är pedagogisk dokumentation. Genom att kombinera dessa två perspektiv med pedagogisk dokumentation har svaren tolkats för att få ett svar på hur respon- denterna anser att barnens deltagande i dokumentationsprocessen kan bidra till verksamhetsutveckling. Resultatet av studien har visat att förskollärarna har ett stort intresse för pedagogisk dokumentation, men att resurserna och kunskapen i ämnet är inte tillräckliga och vidare utveckling i ämnet krävs.

This work focuses on oral communication in the classroom. There is limited research about how the oral communication should be assessed and I am curious to find out how teachers think and go about the issue of assessing pupils´ oral communication skills. The data consists of interviews and web questionnaires. My research questions aim to investigate teacher’s thoughts and opinions concerning oral communication in the classroom, what obstacles and opportunities it brings and how they go about to assess it according to the curriculum.  The study is qualitative, Vygotskijs socio-cultural perspective and the idea of the zone of proximal development is used as a theoretical basis. The interviews show that teachers have a similar view of what oral communication is, and that it is as a basic ground in learning, but they differ in how they usually go about to practice it and how it is being assessed. / Mitt examensarbete handlar om muntlig kommunikation. Forskningen på detta område förefaller starkt begränsad vilket väcker frågan om hur lärare faktiskt jobbar med muntlig kommunikation i klassrummet, eftersom det faktiskt är ett kunskapskrav enligt läroplanen.  Jag har använt mig av intervjuer, delvis genomförda genom en webbenkät, för att ta reda på lärares åsikter om muntlig kommunikation, vilka hinder den kan föra med sig och hur den bör bedömas.  Undersökningen är kvalitativ, där Lev Vygotskijs socio-kulturella perspektiv och idén om den optimala utvecklingszonen ligger som teoretisk grund. Undersökningen och analysen visar att lärare ser på muntlig kommunikation som en gemensam grund för inlärning, men de skiljer sig åt i hur de använder muntlig kommunikation och hur den bör bli bedömd.

Titel: I Sverige omfattas alla kvinnor och flickor av mänskliga rättigheter–inte bara vissa. En kvalitativ studie om olika svenska aktörers arbete med hedersrelaterat våld. Författare: Therese Blomqvist Studiens syfte var att ta reda på hur olika aktörer i Sverige arbetar med hedersrelaterat våld, om de skiljer det från våld i nära relationer och ur vilket perspektiv de ser HRV, samt hur arbetet kan förbättras. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med fyra oberoende personer som arbetar med hedersrelaterat våld på olika organisationer och föreningar i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av begreppen könsperspektiv och kulturellt perspektiv. Resultatet har visat att de flesta intervjupersonerna särskiljer hedersrelaterat våld från våld i nära relationer och att de till stor del ser hedersrelaterat våld ur ett kulturellt perspektiv. Vidare har studien visat att detta kulturella perspektiv påverkar deras arbetsmetoder och att en del av förbättringarna som behöver göras inom fältet handlar om kulturella aspekter såsom en bättre integration och en ökad kompetens inom polisen. Även förändringar på strukturell nivå föreslogs av intervjupersonerna, som att samma regler ska gälla alla så att man inte har specifika badtider för kvinnor, vilket är ett exempel på könsperspektivet. Nyckelord: hedersrelaterat våld, kulturellt perspektiv, könsperspektiv, arbetsmetod, organisation. / Title: In Sweden all women and girls are included in the human rights–not just some. A qualitative study about different Swedish organization´s work with honour-related violence. Author: Therese Blomqvist The aim of this study was to examine how different organizations in Sweden work with honour related violence, if they separate it from domestic violence, how their work can improve and if the work can improve by seeing the honour related violence as a cultural phenomenon. To answer these questions a qualitative method have been used through out interviews with four independent professionals who work with honour related violence in different organizations and associations in Sweden. The interviews were analyzed by using the concept gender perspective and cultural perspective. The result showed that most of the participants separate honour related violence from domestic violence and that they mostly regard honour related violence from a cultural perspective. Furthermore, the study has shown that it affects their work methods and that some of the improvements that is necessary within the field are about cultural aspects, such as a better integration and higher competence within the police force. Also changes on a structural level such as the same rules should apply for everyone so there are no specific rule that separetes men and women when they bathe, which is an example of the gender perspective. Keywords: honour related violence, cultural perspective, gender perspective, work method, organization.