Honor-related violence and oppression (HRVO) became a public and state concern in Sweden in the late 1990´s. The murders of three young girls in the name of “honor” sparked a vigorous scholarly and public debate on the causes of honor-related violence (HRV). Two main conflicting explanations emerged, and the phenomenon was constructed to have either cultural roots or seen as a form of patriarchal violence against women. Since then the debate has continued to raise much polemic in the Swedish society. The aim of this study was to gain deeper understanding of how social workers perceive and manage the conflicting discourses on HRVO in Sweden. The study is based on qualitative interviews with 12 key agents working with HRVO. The in-depth interviews were thematically analyzed. The inductive approach used resulted in nuanced findings that show that a cultural reductionism narrative is perceived as dominant regarding how HRVO is explained and tackled. This and the lack of consensus between conflicting perspectives on how HRVO should be explained has greatly affected the social practice with people that experience HRVO. The findings of this study also indicate that a more inclusive and nuanced framework needs to be utilized to address HRVO.

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger. Vårt examensarbete utgår från ett sociohistoriskt och -kulturellt perspektiv, vilket enligt Strandberg (2006) med utgångspunkt i Vygotskij (1978) innefattar detsociala (interaktionen med andra människor), det medierade (artefakter; verktyg och tecken), det situerade (i kulturella kontexter och speciella situationer) och detkreativa (baserat på barns fantasi och kreativitet). Vår studie är även baserad på didaktik och filosofier som Montessori och Reggio Emilia. Den tidigare forskning som ligger till grund för vår undersökning är forskning om identitet, flerspråkighet, vårdnadshavarens roll och betydelse samt språkutveckling hos yngre barn. Resultaten visar att barnets sociala samspel med vårdnadshavare, pedagoger och med andra barn har haft betydelse för barnets språkutveckling och stärkandet av identiteten. Resultaten visar även att samlärande i en stimulerande miljö med hjälp av skapandet av pedagogiska leksaker och spel utifrån barnets kontext, samt att barnen använt sin kreativitet har varit av vikt för studiens resultat. Slutligen har resultatet lett till skapande av ett metodhäfte som dels utgår från informanternas gemensamma aktiviteter, men även från det urval av metoder och perspektiv, som beskrivs i vår teoretiska bakgrund. Metodhäftet kan användas i hemmen, i förskolor och i kontakt mellan förskola och hemmen.

No description available.