Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse den sociala omgivningen har för ungdomars inställning till skolan. Målet är att studera eventuella grannskapseffekter samt undersöka vilken påverkan det sociala arvet har på ungdomars inställning till skolan. I uppsatsen studeras ungdomar i de högre årskurserna i grundskolan i Uppsala. Syftet besvaras med hjälp av kvantitativ metod. Datainsamlingen består av en enkätundersökning samt inhämtning av statistik från Uppsala kommun. Resultaten visar att bland ungdomarna som bodde i områden med låg andel vuxna med eftergymnasial utbildning, hade de med lågutbildade vårdnadshavare signifikant lägre inställning till skolan än de med högutbildade vårdnadshavare. Bland de ungdomar som bodde i områden med högre andel vuxna med eftergymnasial utbildning, visar resultaten inte någon skillnad i deras inställning till skolan mellan ungdomar med lågutbildade respektive högutbildade vårdnadshavare. Slutsatserna är att det genom denna undersökning inte går att visa att ungdomar påverkas av sitt bostadsområde. Därmed kan inte grannskapseffekter påvisas. Vidare kan undersökningen inte visa att ungdomar påverkas av sitt sociala arv, i form av vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Slutligen dras slutsatsen att det i denna undersökning inte går att skilja på kontextuella och kompositionella effekter.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-324395 |
Date | January 2017 |
Creators | Nilsson, Maria, Sahlström, Charlotta |
Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0024 seconds