Byggsektorn står för en stor del av klimatpåverkan i världen och behöver därför hitta sätt att minska sina utsläpp av växthusgaser. En LCA visar att användning av KL-trä som bärande element ger minst klimatpåverkan jämfört med andra byggsystem. Att återbruka bärande element av KL-trä är en ytligare metod för att minska byggsektorns miljöpåverkan och öka dess hållbarhet. Trots de hindren för återbrukad bärande element av KL-trä visar en studie att det är tekniskt möjligt att återanvända dem. Syftet med denna fallstudie är att genomföra en teoretisk klimatberäkning av nytillverkad respektive återbrukad bärande element av KL-trä för en modell av flervåningshus. Resultatet visar att återbrukade bärande elementav KL-trä är ett betydligt bidrag till klimatpåverkan genom att lagra CO2 e-bio över 100 år vilket är avgörande för att minska utsläpp av växthusgaser i ljuset av klimatförändringarna. Dessutom visar resultatet att återbrukade bärande elementav KL-trä kan minska de fossila utsläppen med upp till 54% och 67%. De faktorer som påverkar klimatpåverkan mest vid återbruk av bärande element av KL-trä är transport och rekonditionering under byggande process. / The construction sector accounts for a large part of the climate impact in the world and therefore needs to find ways to reduce its greenhouse gas emissions. An LCA shows that the use of CLT as a load-bearing element gives the least climate impact compared to other building systems. Reusing load-bearing elements of CLT is a further method to reduce the environmental impact of the construction sector and increase its sustainability. Despite the obstacles for reusing load-bearing elements of CLT, a study shows that it is technically possible to reuse them. The purpose of this case study is to conduct a theoretical climate calculation of newly manufactured and reused load-bearing elements of CLT for a model of multistorey buildings. The result shows that reused load-bearing elements of CLT are a significant contribution to the climate impact by storing CO2 e-bio over 100 years, which is crucial for reducing greenhouse gas emissions in light of climate change. In addition, the result shows that reused load-bearing elements of CLT can reduce fossil emissions by up to 54% and 67%. The factors that affect the climate impact most when reusing load-bearing elements of CLT are transport and reconditioning during the construction process.

Studiens syfte är att presentera en vision om en återbruksby i form av planskisser och illustrationer. Studien ska också förklara samhällsnyttan och syftet med en återbruksby. En återbruksby (även kallad kretsloppspark) är ett område för hantering av återbrukbara material och produkter. Dagsläget för hur avfall hanteras och framtida planer beskrivs också i rapporten. Enligt EU direktiv skall återanvändning och återbruk öka för att främja miljön.    Studien undersöker organisationen Mackens situation och hur deras verksamhet kan bli en återbruksby. Macken vill driva en återbruksby och ska presentera visionen för kommunen i hopp om fortsatt projektering. Visionen innehåller lokaler som alla har koppling till återbruk och förslag på utformning av dessa utifrån olika huskoncept. Som inspiration för områdesplanering används liknande parker.

No description available.

Sammanfattning Titel: Från sopberg till återbruk Nivå: Kandidatuppsats i innovationsteknik, 15hp Författare: Sara Wadii 1991-03-04, Sarah Poser 1988-03-16 Handledare: Loe Önnered Examinator: Tomas Backström Datum: Mars 2017 Syfte: Syftet med denna uppsats är att få fram olika exempel på återbruksverksamhet och kartlägga framgångsfaktorer som går att applicera i en kommun eller stad. Detta görs genom att undersöka hur återbruk används inom olika verksamheter, kommuner och städer i olika delar av Sverige.  Frågeställning: På vilka sätt kan man arbeta med återbruk i en kommun eller -stad?                                       -Hur arbetar andra med återbruk?                                      -Vad finns det för framgångsfaktorer och utmaningar med återbruk Innovationsbidrag: Genom att lyfta fram olika exempel på hur man arbetar med återbruksverksamhet i olika verksamheter, kommuner och städer i olika delar av Sverige och kopplat till teoribildningen, i och med detta hoppas vi kunna bidra till spridning av kunskap och skapa intresse för återbruk. Ett ökat intresse för återbruk kan leda till att människor tänker efter en extra gång innan de slänger något, kanske i stället tänker ”vad kan jag använda den här prylen till?”. På så sätt kan det innovativa tänket ökas i samhället samtidigt som miljöpåverkan minskar. Metod: Kvalitativa forskningsmetoder. Resultat och slutsats: Innovation och kreativitet är grunden för återbruksverksamhet. För att skapa ett hållbart samhälle krävs ett miljötänk och detta kan återspeglas genom att uppmuntra till återbruksverksamhet. Man kan arbeta med återbruk på flera sätt, genom återanvändning av produkter, göra om funktionen på produkten eller reparera en trasig eller sliten produkt. För att uppmuntra människor till detta krävs det utbildning inom hur miljön påverkas av vår konsumtion i dagens samhälle.  Förslag till fortsatt studie: En djupare undersökning av besökares uppfattning av ReTuna skulle kunna göras utefter den genomförda enkätundersökningen som gjorts i detta arbete. Denna enkätundersökning kan med fördel användas som underlag till en vidare studie. Uppdragsgivare: Eskilstuna kommun Nyckelord: Innovation, kreativitet, kund, återbruk, cirkulär ekonomi, samhällsbehov, miljö

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur textillärarna har förhållit sig till hållbar utveckling i sin undervisning och hur de har implementerat tankesättet i sitt dagliga arbete. Frågeställningarna i studien har varit: Hur arbetar textillärare med hållbar utveckling i sin undervisning och hur upplever lärarna elevernas intresse för hållbar utveckling. Studien har belyst hållbar utveckling både ur ett ekonomiskt, socialt och ur ett ekologiskt perspektiv. I studien har presenterats vad läroplanen i skolan säger om hållbar utveckling. Studien har baserats på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex textillärare som arbetar med årskurserna 3-9 i grundskolan. Intervjuresultatet har bidragit bland annat till kunskap om hur textillärarna har arbetat med hållbar utveckling i undervisningen och vilka arbetsmetoder de har använt sig av i ämnet. Det viktigaste som har kommit fram genom intervjuerna har varit att de flesta textillärarna har varit positivt inställda till att arbeta med hållbar utveckling, och att de har med det som ett perspektiv i sitt arbete. Något som har visat sig i studien har varit att överlag har textillärarna tänkt på återbruk när de har tänkt på hållbar utveckling i textilslöjden. Några av informanterna har nämnt att hållbar utveckling handlar om att man ska vara rädd om jordens resurser. För att lärarna skulle kunna ha med ett miljötänk i sin undervisning har det varit viktigt för dem att de har känt sig förtrogna med de olika dimensionerna inom hållbar utveckling för att på så sätt kunna omsätta detta och skapa intresse och hopp hos eleverna.

Textilindustrin är en av världens mest förorenade industrier idag. Fast fashion företag uppmuntrar konsumenter till ökade köp genom sina låga priser. Förr handlade människor nya kläder vid behov, till skillnad från idag då många konsumerar efter begär. Att textilindustrin har stor påverkan på miljön är många väl medvetna om, men för att de ska kunna ske en förändring måste både konsumenter och företag vidta de åtgärder som krävs. Syftet med denna studie har varit att undersöka slutfasen i den textila värdekedjan. I denna avhandling kommer fenomenet upcycling att studeras och ifrågasättas som en lösning till textilavfall. Upcycling innebär att förlänga livet på ett förbrukat plagg, vilket är en vidareutveckling på en cirkulär ekonomi. Under denna studie har all kontakt med branschfolk varit inom Sverige och arbetet har huvudsakligen tagit plats i Göteborg och Borås. Frågeställningarna har utforskat för- och nackdelarna med upcycling, dessutom har en utvald målgrupp granskats via enkäter för att se deras inställning till ämnet. Resterande information har hämtats från intervjuer samt tidigare forskning. Studien upptäckte vissa svårigheter med att applicera upcycling på sin affärsmodell. Den största utmaningen som belystes var tidsåtgången, problemet kan leda till höga arbetskostnader och ökat konsumentpris. De fördelarna som upcycling bidrar med är att råmaterial och ohälsosamma arbetsförhållanden går att uteslutna. Dessutom kan konsumenten köpa plagg utan att påverka miljön negativt, detta skapar en cirkulär ekonomi. Denna studie görs ur ett hållbarhetsperspektiv och kommer att granska ett nytt möjligt tillvägagångssätt för avfallshantering, vilket gör att den kommer att avgränsa från recycling samt kläduthyrning. Studien kommer inte göra en ekonomisk fördjupning utan endast ta upp grundläggande ekonomiska aspekter. / The textile industry has become one of the most polluting industries in the world. Low prices and fast fashion increasing globally has developed a habit of consuming for leisure and not for needs. The awareness of the textile industry's environmental impact is well spoken about, but now consumers and companies need to take action to make a change. The purpose of this study has been to research the end stages of the textile loop, can textile waste turn into new fashionable clothes? In this thesis the phenomena upcycling will be explained, the advantages it brings to the positive impact on the climate justice. Upcycling means adding value to a garment in its last phase to avoid turning into waste, the business model is used to close the loop. During the phase of this thesis all contact with professionals has been within Swedish borders and the major part of this work has been based in Gothenburg and Borås. The main focus has been to explore the benefits and the difficulties with upcycling. Society’s knowledge and attitude is towards upcycling has been explored with the help of interviews and surveys as well as previous studies. The study discovers the difficulties with applying upcycling to its business model, the main problem is consumption of time, which can cause high labor costs and increase the stock price. The benefits that follows from upcycling is that raw material and bad working conditions can be excluded, it has the ability to close the loop and create a circular economy. This study is made from a perspective of sustainability, but does delimitate from the profoundness of economics. In addition, the study will examine a new way for the end phase of a textile garment and will delimitate the methods of recycling and rental of clothes.

<p>Abstract</p><p>Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. Re-used ancient monuments. A study of the cairns on Öland. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007.</p><p>This is a study of the excavated cairns on Öland. The composition consists of three parts, the first part concentrates on what kind of re-uses there are of ancient monuments, the second part tries to tell why people did re-use burials and burial language, in the third part I have studied the excavated cairns on Öland and tried to see if the kinds of re-uses that were discussed in the first part can be seen on the ölandish cairns.</p><p>Keywords: re-use, cairns, Öland, burials, burial language</p> / <p>Abstract</p><p>Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007.</p><p>Detta är en studie av Ölands utgrävda rösen. Uppsatsen består av tre delar, den första delen tittar på vad det finns för slag av återbruk av fornlämningar, i den andra delen berättas det om varför människor återanvände gravar och gravspråk, i den tredje delen har jag tittat på de utgrävda öländska rösena och försökt se om de slag av återbruk som uppmärksammades i första delen går att se i de öländska rösena.</p><p>Nyckelord: återbruk, rösen, Öland, begravningar, gravspråk</p>

The purpose of this Bachelor degree project is to design different types of services that can increase the amount of re-used timber within the building sector and by that means improve their environmental efforts. By examining how the sectors environmental work concerning recycling and re-using timber as a building material is getting on at present, conclusions have been drawn about what further could be done for improvement. The project has shown that there is a scarcity of information and statistics within the sector, but that there are efforts in progress to change this. Questionnaires have been sent to a number of companies working with demolition and utilizing re-usable materials in order to find out what kind of problems there are within the trade. Unfortunately the survey gave insufficient result due to the low reply frequency. It is obvious that active environmental work within the building sector is important and the knowledge acquired while working with the project has led to the design of three suggestions for services regarded as being of interest for improving the negative environmental impact caused by the sector: Suggestion 1 – Sale of construction parts prior to the demolition of a building Suggestion 2 – Re-utilization circulation when manufacturing buildings Suggestion 3 – Education in relation to the purchase of houses   The positive and negative qualities of the suggestions have been examined with SWOT-analysis and further adaptions and the results have been interpreted. The comparison has been based on the customer´s, the manufacturer´s and the seller´s and society´s point of view.  However the suggestions have not been put to the test in practice. All three service suggestions have proven interesting for further projects. Help and knowledge from different companies and persons involved in the sector who are affected by the drafted suggestions is necessary. As a consequence of the bounds of this project this has not been possible yet. This project demonstrates three suggestions which could contribute to a reduction of the negative environmental impact caused by the building sector. Hopefully this project will lead to at least one of the suggestions having an impact in the near future. / Detta examensarbete syftar till att ta fram förslag på tjänster som kan öka byggsektorns återanvändning av trä och därigenom förbättra dess miljöarbete. Genom att undersöka hur sektorns miljöarbete med återvinning och återbruk ser ut idag har slutsatser om vad som ytterligare skulle kunna göras för att förbättra den dragits. Arbetet har visat att det råder brist på information och statistik inom sektorn men att ett arbete för att ändra på detta pågår. Enkätundersökningar har skickats ut till företag som arbetar med rivning och tillvaratagande av återbruksmaterial för att ta reda på vilka problem som råder inom branschen. Resultatet av enkäterna gav tyvärr ett bristfälligt resultat då svarsfrekvensen var låg.   Det är tydligt att ett aktivt miljöarbete inom sektorn är viktigt och genom den kunskap som förvärvats har tre tjänsteförslag utformats som anses vara aktuella för att förbättra sektorns negativa miljöpåverkan: Förslag 1 - Försäljning av byggdelar redan innan byggnaden rivs Förslag 2 - Återbrukskretslopp vid tillverkning av byggnad Förslag 3 - Utbildning i samband med köp av hus Förslagens positiva och negativa egenskaper har genom SWOT-analys och vidare bearbetning jämförts och resultaten har tolkats. Jämförelsen har baserats på kundens, tillverkarens och säljarens samt samhällets utgångspunkt. Dock har förslagen inte prövats i praktiken. Tjänsteförslagen har visat sig vara intressanta för ytterligare arbete som behöver utföras med hjälp av kunskap från de aktörer inom sektorn som berörs av de formulerade förslagen. Inom ramarna för detta arbete har inte detta kunnat utföras. Detta arbete påvisar tre förslag som skulle kunna bidra till att minska den negativa miljöpåverkan som sker inom sektorn. Förhoppningsvis kommer detta leda till att något av förslagen får genomslag framöver.

Abstract Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. Re-used ancient monuments. A study of the cairns on Öland. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007. This is a study of the excavated cairns on Öland. The composition consists of three parts, the first part concentrates on what kind of re-uses there are of ancient monuments, the second part tries to tell why people did re-use burials and burial language, in the third part I have studied the excavated cairns on Öland and tried to see if the kinds of re-uses that were discussed in the first part can be seen on the ölandish cairns. Keywords: re-use, cairns, Öland, burials, burial language / Abstract Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007. Detta är en studie av Ölands utgrävda rösen. Uppsatsen består av tre delar, den första delen tittar på vad det finns för slag av återbruk av fornlämningar, i den andra delen berättas det om varför människor återanvände gravar och gravspråk, i den tredje delen har jag tittat på de utgrävda öländska rösena och försökt se om de slag av återbruk som uppmärksammades i första delen går att se i de öländska rösena. Nyckelord: återbruk, rösen, Öland, begravningar, gravspråk

Steelex är ett legoföretag som producerar i laser och vattenskuren plåt, av rostfri samt syrafast kvalitet, betecknad 4301 samt 4404. De söker ett sätt att förädla, samt även nyttja deras spillmaterial till en produkt för merinkomster. Kostnaden idag av det möjliga materialet att bruka står för cirka 10% av den hela inköpskostnaden av plåt. Målet är en produktide som tar tillvara på en del av detta spillmaterial.