Loopen är ett folketshus som placerats i gränslandet mellan tätort och landsbygd i Järna. Förutom folketshus så inrymmer Loopen en  kollektivverkstad med fokus på kreativitet, återbruk och cirkulär konsumtion.Visionen med Loopen var att  skapa en oöm och tillåtande plats som lämnar utrymme åt brukarna att ta eget initiativ för aktiviteter och leva ut sin kreativitet. Det drivs kollektivt utan statlig inblandning och värnar om den fria konsten och kulturen. Det är en byggnad för och av folket med en informell atmosfär som ska återspeglas i form och materialval.  Flexibilitet och hybriditet har varit viktiga begrepp under projektet vilket har resulterat i att byggnadens alla rum har mer än ett syfte och användningsområde. Ambitionen var att ytorna ska samnyttjas av folketshus och produktionsdelen i största möjliga mån. Den öppna ateljé blir vid behov ett mötesrum, samlingsrummet kan gå från läs-och arbetshörna till en plast för fest och middagsbjudning. / The Loop is a community center located in Järna south of Stockholm, Sweden.  Besides the facilities commonly associated with a community center The Loop also includes a wood workshop that is available to the public, but also used for the production on site, recycling old furniture and promoting circular consumption.  The vision was to create a durable place which allows people to come up with their own ideas, initiate activities and express their creativity.  It´s built by the people for the people and has an informal atmosphere that should be reflected in the shapes and materials of the building.  Hybridity and flexibility have been two key words during the process which resulted in multi functional rooms. The community center and the production part coexists under the same roof and shares the spaces of The Loop. For example, the public studio turns into a small conference room when needed and the workspace/reading nook transforms  with some reshuffling of the furniture  to a place for dinner parties.

Folkets verk är ett folkets hus riktat till lokalsamhället med samlingslokaler, mötesrum, ytor för evenemang, fest, men också en plats för skapande och vårdande med utgångspunkt i återbruk. Med återbruk som centralt fokus kan lokalsamhället lära sig om det ökande behovet av att återbruka i teorin, att laga och vårda i praktiken och samtidigt få tillgång till en plats där detta kan göras tillsammans med andra. Utöver en öppen, lättillgänglig plats och byggnad för allmänhetens alla behov av att samlas finns verkstäder för trä, metall, textil, färg och montering för att återbruk och upcycling ska vara möjligt. Även inlämning, sortering och lager för omhändertagande av produkter finns i byggnaden och sköts av en kommersiell verksamhet. Material och produkter som inte verksamheten vill/behöver använda sig av tillgängliggörs för allmänhetens brukande. Då byggnaden ska uppfattas som tillgänglig, öppen och ödmjuk är gestaltningen enkel, rationell och bekant. Byggnaden har placerats ödmjukt på en plats där lite inverkan behöver göras för att byggnaden ska kunna uppföras. Trä är både bärande material och klär byggnaden. Byggnaden är rationell och konstruktivt läsbar. Som motvikt till det strikta har variation skapats genom accentuerade entréer, i taklandskapets olika utformning och genom uppbrytningar och en bearbetad detaljering i fasader. / Folkets verk is a community center for the local community with meeting rooms, areas for events, parties, but also a place for creating and caring for the already produced through recycling. With recycling as the central focus, the local community can learn about the growing need to recycle in theory, to repair and care for in practice and at the same time gain access to a place where this can be done together with others. In addition to an open, easily accessible place and building for the general public's need to gather, there are workshops for wood, metal, textiles, painting and assembly to make recycling and upcycling possible.  As the building is to be perceived as accessible, open and humble, the design is simple, rational and familiar. The building has been humbly placed in where the building can be erected without much impact in the existing environment. Wood is both the load-bearing material and clothes the building. The building is rational and constructively readable. As a counterweight to the strict, variation has been created through accentuated entrances, in the different design of the roof landscape and through detailing in facades

This bachelor thesis in construction engineering at Uppsala University has been carried out in collaboration with Arcona AB, part of the Veidekke Group. The purpose is to examine the handling and potential of the reusable construction materials, which can be applied to Arcona. Human overconsumption of natural resources threatens the need for future generations. The construction industry contributed 13 million tonnes of construction and demolition waste in 2018, which is just over a third of Sweden's total waste. After waste prevention, reuse is the highest priority in the waste hierarchy.  The thesis provided insightful knowledge through literature study, qualitative interview study and case study. In the literature study, scientific articles and reports were studied to achieve knowledge in the related subject. Also, to get an insight into the current situation regarding reusage in the construction industry. The interview study consisted of seven qualitative interviews. These were carried out with construction-related companies to give insight of the reuse potential regarding materials and handling.  The studies presented development opportunities regarding the logistics and handling of reusable materials. It was noted that current requirements, laws and regulations reduce the amount of reused materials through low landfill fees. Another barrier regarding reuse is lack of labor resources. Several of the respondents emphasize the importance of a reuse depot that enables the reuse development. The report presented cost and climate savings which showed potential savings in several reused materials. / Människans överkonsumtion av jordens resurser hotar möjligheten att tillgodose framtida generationers behov. Byggbranschen bidrog till 13 miljoner ton bygg- och rivningsavfall år 2018, vilket utgör drygt en tredjedel av Sveriges totala avfall. Enligt avfallshierarkin är återbruk det näst högst prioriterande efter förebyggande av avfall. Examensarbetet har utförts i ett samarbete med Arcona, vilket är en del av Veidekke-koncernen. Syftet med examensarbetet är att undersöka de återbrukade materialens hantering och potential, vilket sedan kan appliceras i Arconas återbruksarbete. I rapporten ges en fördjupad kunskap genom en litteraturstudie, kvalitativ intervjustudie och fallstudie. I litteraturstudien studerades vetenskapliga artiklar och rapporter för att erhålla kunskap inom ämnet återbruk samt för att få en inblick i nuläget gällande återbruk i byggbranschen. Intervjustudien bestod av sju kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med byggnadsrelaterade företag för att erhålla en kunskap om återbrukspotential kring material och hantering. För att få en uppfattning om vilka kostnad- och klimatbesparingar återbrukade material besitter, utfördes en kostnadsbesparingskalkyl av de observerade materialen i fallstudien. Intervjustudien visade att det föreligger utvecklingsmöjligheter gällande återbruksmaterialets logistik och hantering. Det uppmärksammades även att dagens krav, lagar och regler begränsar återbruksarbetet genom låga deponiavgifter. En annan begränsning gällande återbruk är bristande arbetsresurser. Flera av respondenterna lyfter fram vikten av en återbruksdepå som möjliggör utvecklingen av återbruk. Rapporten presenterar kostnads- och klimatbesparingar vilket visar att det föreligger stora besparingar i flera återbruksmaterial. Återbruk kan införas i Arconas arbetssätt genom inventering, logistik och hantering av återbruksmaterial. I projekteringsfasen kan inventeringen utföras i ett samarbete med inventeringskonsulter. För att möjliggöra utvecklingen för återbruk kan även fler etablerade återbrukskanaler användas för logistik, hantering och försäljning. Slutligen kan medverkande i ett lokalt återbruksnätverk bidra till en fortsatt etablering på återbruksmarknaden.

Reuse can have several meanings and be defined in different ways. It is a concept that has been used for centuries in the construction and demolition industry and has always been important but has gained new relevance in our time. The definition of the concept is broad and can be applied to different construction projects, which is why we have chosen to focus on reuse in projects and construction. The possibility of reusing building components is of great importance to the construction industry, and in a society that is constantly evolving and improving, it is necessary to renovate and build new. Considering reuse already in the planning phase can affect both the lifespan and sustainability of buildings and materials. At the same time, it entails new challenges and factors that must be taken into account. So what is the most effective way to build? Is it by utilizing existing resources or by using energy to create something new? This is the central topic of our research on reuse. Our thesis aims to examine the benefits and drawbacks of reuse. We pose questions regarding the preservation of cultural heritage buildings and the value of reuse for all buildings, with economic aspects in mind. During our investigation, we have found that reuse is a phenomenon that is relevant today, although there are concepts and theories that have not been discussed previously. Reuse has indeed been used for centuries in new construction, but it has not had the same value and focus as it does today. Therefore, we find it interesting to compare the advantages and disadvantages in order to draw conclusions. We have chosen to study the issue of reuse of cultural heritage buildings and have specifically focused on a case: the "Spritfabriken" project. We selected this case because it is an ongoing project during the 2020s, with a detailed plan established in 2013, making it relevant to current societal development. We have utilized document studies, qualitative interviews, and overall qualitative methods since it is a construction project under investigation, which excludes quantitative methods. Some of the conclusions presented in the thesis are that reuse is the future and will be used in various types of projects. It involves energy savings, preservation of natural resources and materials, which are crucial factors for why it is not always necessary to build from scratch. We believe that this type of research is important for our future urban planning as it can facilitate making difficult decisions and convey knowledge to future project managers and urban planners. The conclusions we have reached are that reuse is not economically feasible in all situations. Reuse is best when carried out by municipalities and large societal actors such as the state, as for private actors, it becomes more challenging to cover the costs without government support.

Återbruket är en hybridbyggnad i Ösmo, Nynäshamn, med temat återbruk och återvinning. Byggnaden är placerad centralt i Ösmo invid pendeltågsstationen, som är en viktig knutpunkt i lokalsamhället. Utgångspunkten för projektet har varit FN:s globala mål 12: Hållbar konsumtion och produktion, med fokus på cirkulär ekonomi och avfallshantering. Programmet för byggnaden är utformat efter avfallshierarkin. Det handlar om att förebygga, minska, återbruka och återvinna i så stor utsträckning som möjligt. I byggnaden finns verkstäder för att laga och reparera, uthyrning av verktyg, second hand-försäljning samt en återvinningscentral. Det finns även rum för kursverksamhet, utbildning och co-working. / Återbruket is a hybrid building located in Ösmo, Nynäshamn, with a theme centered around reuse and recycling. The building is centrally situated in Ösmo next to the train station, serving as a hub in the local community. The project is based on the UN's Sustainable Development Goal 12: Responsible Consumption and Production, with a focus on circular economy and waste management. The building's program is designed according to the waste hierarchy, aiming to prevent, reduce, reuse, and recycle to the greatest extent possible. The building includes workshops for repair and restoration, rental services, second-hand sales, and a recycling center. Additionally, there are rooms available for courses, education and co-working.

Projektet utgår ifrån en social och strukturell inventering i Nynäshamns stad, där resurser och behov sammanlänkas för ett förbättrat samspel i stadskärnan. Med syfte att förbättra möjligheterna för utbildning i staden undersöks Folkets Hus Nynäshamn och ett intilliggande parkeringshus som en rumslig och organisatorisk resurs åt Campus Nynäshamn, som i sin tur agerar som en social resurs åt Folkets Hus som har ett minskande besöksantal. Kärnan i projektet utgår ifrån att se både befintliga rumsligheter och strukturer som förstahandsresurs, för att sedan komplettera dem för att öka funktionalitet och användbarhet. Förslaget är placerat ovanpå det befintliga parkeringshuset vid Banantorget och kopplas samman med Folkets Hus via en gångbro. Förslaget ger nya utbildningslokaler som dagtid kan användas av Campus Nynäshamn, och därmed ge besökare och mångfald till Folkets Hus, och kvällstid av Folkets Hus för föreningsverksamhet och som demokratiskt rum. Målet är ett nytt bildningscenter som både förbättrar den låga utbildningsnivån i kommunen och aktiverar de sovande resurserna kring Banantorget.

Den här studien handlar om återbruk av tegelstenar, det vill säga tillförsel av olika andelar återbrukat tegel ihop med nytillverkat tegel till nyproduktion av en byggnad. Anledningen till att använda återbrukat tegel är att det kan sänka klimatpåverkan från tegelkonstruktioner avsevärt. Riksbyggen och Bostäder i Borås planerar att riva lagerbyggnaden på Västerbro i centrala Borås, och återbruka teglet som finns där till att producera nya bostadshus. Med hjälp av metodisk selektiv rivning och återbrukshantering är det möjligt att lyckas med detta. Vid närmare undersökning av nya byggnadsprojekt i nutid visar det sig att återbruk av tegel är någonting som blir allt mer vanligt inom branschen, det är alltså inte endast privatpersoner med mindre projekt som väljer att använda återbrukat tegel. I studien utförs en livscykelanalys i syftet att kunna beräkna minskningen av klimatpåverkan som orsakas av framställning av tegel, genom att tillföra återbrukat tegel. Livscykelanalysen jämför två olika alternativ som har olika andelar återbrukat tegel i kombination med nytillverkat tegel, där bägge alternativen jämförs med ett referensalternativ som består enbart av nytillverkat tegel. För nytillverkat tegel inkluderar analysen allt från råvaruproduktion till transport till byggarbetsplatsen, medan för återbrukat tegel inkluderas transport till återbruksanläggning samt rensning och transport till byggarbetsplatsen, Västerbro. Resultatet visar en tydlig klimatbesparing oavsett val av alternativ ett eller alternativ två ställt mot referensen. Alternativ två har lägre klimatpåverkan än vad alternativ ett har, detta på grund av den större andel av återbrukat tegel. Desto större andel återbrukat tegel som används desto mer minskas klimatpåverkan. Dock är alternativ två svårare att genomföra än alternativ ett på grund av begränsningar i form av fria tillgångar av material i dagsläget. Utifrån resultatet dras slutsatsen att majoriteten av utsläppen för återbrukat tegel kommer från transporterna, medan för nytt tegel kommer majoriteten av utsläppen från tillverkningen. Vid kortare transporter kan desto större besparingar göras för just återbrukat tegel. / This study is about the reuse of bricks, which means the addition of different proportions of reused bricks together with newly manufactured bricks for new constructions. The reason for using reused bricks is that it can significantly reduce the climate impact of brick structures. Riksbyggen and Bostäder i Borås plan to demolish the warehouse building on Västerbro in central Borås and reuse the bricks found there to produce new residential buildings. This is possible with the help of methodical selective demolition and reuse management. Upon closer examination of new building projects today, it turns out that the reuse of bricks is becoming increasingly common in the industry, so it is not just private individuals with smaller projects who choose to reused bricks. The study conducts a life cycle analysis in order to calculate the reduction of climate impact caused by the production of bricks, by incorporating reused bricks. The life cycle analysis compares two different alternatives that have different proportions of reused bricks in combination with newly manufactured bricks, where both alternatives are compared with a reference consisting solely of newly manufactured bricks. For newly manufactured bricks, the analysis includes everything from raw material production to the transport to the construction site, while for reused bricks, transport to the recycling facility as well as cleansing and transport to the construction site, Västerbro, are included. The results show a clear climate savings regardless of the choice of alternative one or alternative two compared to the reference. Alternative two has a lower climate impact than alternative one, due to the larger proportion of reused bricks. The larger the proportion of reused bricks, the more the climate impact is reduced. However, alternative two is more difficult to implement than alternative one due to limitations in the form of free access to materials currently. Based on the results, the conclusion is drawn that the majority of emissions for recycled bricks come from transportation, while for new bricks, the majority of emissions come from production. For shorter transports, greater savings can be made for reused bricks. In addition, larger climate savings can be compensated for by long transport distances.

Byggbranschen står för en stor andel av Sveriges koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringarna. Branschen behöver därmed ställa om från linjärt byggande till cirkulärt byggande där mer återbruk av byggprodukter och byggmaterial kan bidra till förändringen. Idag är marknaden för återbruk inom byggbranschen begränsad och fler produkter behöver tillgängliggöras. Syftet med studien är att undersöka hur processerna för återbruk fungerar i nuläget. Därtill har det undersökts om återbruksinventeringarna inför rivning av byggnader skulle kunna digitaliseras och standardiseras för att främja ett cirkulärt byggande genom hela byggprocessen. För att få en bred inblick i hur byggbranschen arbetar med återbruk och vilken kunskap som finns, har en kvalitativ intervjustudie har genomförts med nio olika aktörer verksamma i Västra Götaland. Aktörerna är fastighetsutvecklare, återförsäljare av byggprodukter, byggnadsentreprenörer, forskare, arkitekt, rivnings- & miljöinventerare, samt rivnings- & avfallshanterare. För att se hur återbruksprodukter kan presenteras för kund och om informationen om produkten är tillräcklig har en liten kvalitativ innehållsanalys genomförts på den digitala marknadsplatsen som Centrum för cirkulärt byggande (CCBuild) tillhandahåller. CCBuild är en organisation som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet och finns för att ge kunskap, erbjuda ett nätverk och digitala tjänster för cirkulära produkter och tjänster inom samhällsbyggnadssektorn. Studiens resultat visar på att användandet av återbruk ökar inom byggbranschen men att det finns många hinder som gör det svårt att identifiera och använda byggmaterial som kan återbrukas. Brist på erfarenhet och kunskap, ekonomiska hinder, svårt att garantera produktens kvalitet, svaga lagar och myndighetskrav är några faktorer som begränsar användningen av återbruksprodukter. Återbruksarbetet behöver ske tidigt i projekten där mer tid och resurser läggs på återbruksarbetet. Nya lagar och myndighetskrav behöver införas. Riktlinjer för återbruksinventering måste integreras i branschnormen för materialinventering och tillgängliga verktyg på marknaden behöver integreras med branschnormen för materialinventering där återbruksinventeringen ingår. Även tydligare information om byggmaterialens och byggprodukternas ursprung, kvalité och prestanda behöver finnas på de marknadsplatser som finns för återbruk. / The construction industry accounts for a large proportion of Sweden's carbon dioxide emissions which contribute to climate change. The industry therefore needs to switch from linear construction to circular construction, where more reuse of construction products and construction materials can contribute to the circular transformation. Today, the market for reuse in the construction industry is limited and more products need to be made available. The purpose of the study is to investigate how the processes for reuse currently work. In addition, it has been investigated whether the reuse inventories before the demolition of buildings could be digitized and standardized to promote circular construction throughout the construction process. To get a broad insight into how the construction industry works with reuse and what knowledge is available, a qualitative interview study has been conducted with nine different actors operating in Västra Götaland. The actors are real estate developers, retailers of building products, building contractors, researchers, architects, demolition and environmental inventories, as well as demolition and waste managers. To see how construction products for reuse can be presented to the customer and if the information about the product is sufficient, a small qualitative content analysis has been carried out on the digital marketplace provided by the Centre for Circular Construction (CCBuild). CCBuild is an organization run by IVL Swedish Environmental Research Institute and exists to provide knowledge and offer a network and digital services for circular products and services in the built environment sector. The results of the study show that the use of reuse products is increasing in the construction industry, but that many obstacles make it difficult to identify and use construction materials that can be reused. Lack of experience and knowledge, financial obstacles, difficulty in guaranteeing the quality of the product, weak laws, and regulatory requirements are some factors that limit the use of reused products. The reuse process needs to take place early in the projects and more time and resources need to be spent on the process. New laws and regulatory requirements need to be introduced. Guidelines for reuse inventory must be integrated into the industry standard for material inventory and available tools on the market need to be integrated with the industry standard for material inventory where the reuse inventory is included. Clearer information about the origin, quality and performance of construction materials and construction products also needs to be available on the marketplaces that exist for reuse.

Vi har alla ett eget ansvar för varandra och för planeten. Vi har ett ansvar att skaffa osskunskap om miljöproblemen som existerar och hur vi kan förhålla oss till dem för att kunnalösa dem. Vi har ett mänskligt, naturligt och självklart ansvar att bry oss och värna om dedjur & den natur runt om oss.Vid nybyggen så skapas det stora mängder miljöutsläp. Det bästa vi kan göra är att användaresurser från det vi redan har, istället för att hela tiden behöva skapa nytt. Vi måste lära osshur man skapar nytt av det gamla, även om det är mer komplext att bygga om och bevaradet som redan finns snarare än att riva och bygga nytt.Ön Ven som ligger i Öresund utgör ett stort kulturarv i form av de många tegelstenar somidag pryder öns stränder. Tegelstenarna kommer från 1800-talets tegelindustri på Ön ochspåren av dem idag är tydliga.Syftet med studien fokuserar på att undersöka hur en byggnad som sätts i en naturmiljö kanbidra till hur människan betraktar sitt eget förhållande till naturen och hur vägen dit ser ut.Platsen kommer att vara Ven och byggnaden kommer att göras med användning av återbrukat tegel från platsen.Studien har genomförts med en rad olika forskningsmetoder: litteraturöversikt, textanalyssamt platsanalys.Resultatet av studien är ett gestaltningsförslag i form av ett naturum på Ven. Byggnadenkommer att utformas med hjälp av återbrukade tegelstenar som knyter an till historien påplatsen. Byggnadens verksamheter kommer att bli en länk mellan människan och naturen.Byggnaden kommer ha flera olika utställningar och aktiviteter där besökaren kan lära sig omatt värna om biologisk mångfald och miljöfrågor.Slutsatsen för studien blir att skapandet av ett Naturum på Ven kommer att gynna människan och naturen på flera sätt. På Vens Naturum får besökaren kunskap, information ochinspiration till att lära och uppleva den närliggande miljön och naturen i allmänhet.För att byggbranschen ska kunna bli allt mer hållbar och implementera återbruk som endel av byggprocessen måste flera förändringar ske. Det är flera aspekter som behöver gåsamman för att återbruk ska fungera som bäst. Det handlar bland annat om att man somarkitekt, beställare eller visionär, ser återbruk som en naturlig del av byggprocessen redanfrån början i en cirkulär riktning. / We all have our own responsibility for each other and for the planet. We have a responsibility to acquire knowledge about the environmental problems that exist and how we can relateto them in order to solve them. We have a human, natural and self-evident responsibility tocare and protect the animals & nature around us.As we know, large amounts of environmental emissions are created during new construction, even when building sustainably. The best thing we can do is to use resources from whatwe already have, instead of constantly having to create new ones. We must learn how tocreate new from the old, although it is more complex to rebuild and preserve what alreadyexists rather than demolish and build new.The island of Ven, located in the Öresund, constitutes a great cultural heritage in the form ofthe many bricks that today adorn the island's shores. The bricks come from the 19th centurybrick industry on the island and the traces of them are clear today.The purpose of the study focuses on investigating how a building placed in its natural environment can contribute to how humans view their own relationship with nature, and whatthe path there looks like. The location will be Ven and the building will be made using recycled bricks from the site.The study has been carried out using a range of different research methods: literature review, keyword search, close reading and site analysis.The result of the study is a design proposal in the form of a nature center at Ven. The building will be designed using recycled bricks that tie in with the history of the site. The building's activities will become a link between man and nature. The building will have severaldifferent exhibitions and activities where the visitor can learn about protecting biodiversityand environmental issues.The conclusion of the study is that the creation of a nature center on Ven will benefit manand nature in several ways. At Ven's visitor center, the visitor gets knowledge, informationand inspiration to learn and experience the nearby environment and nature in general.In order for the construction industry to become increasingly sustainable and implementreuse as part of the construction process, several changes must take place. There are several aspects that need to come together for recycling to work at its best. It is, among otherthings, that as an architect, client or visionary, you see reuse as a natural part of the construction process right from the start in a circular direction.

I nutidens samhälle är klimatfrågan det område som diskuteras mest i världen. Vi har kommit till insikt att aspekter kring miljöfrågor, hållbart byggande och klimatförändringar måste tas på största allvar. Hur vi bygger idag kommer att påverka generationer framåt lika väl som tidigare generationers val påverkar oss idag. Forskare utifrån många olika studier påvisar tydligt att det är mänskligheten som är den stora orsaken till klimatförändringarna. Detta skapar en tydlig bild över hur dagens användning och hantering av våra resurser måste förändras, skapa och främja mer hållbar utveckling. Ambitioner för att nå en hållbar utveckling finns framtaget i Agenda 2030 och arbetet för en cirkulär omställning av samhället. Cirkulär ekonomi anses omforma dagens dominerade linjära flöden genom att få befintliga resurser cirkulera i samhället, detta skapar en mer hållbar utveckling. Uppnå mer återvinning och återanvändning av produkter, resurser och material i ett mer kretsloppslikande sätt. Syftet är att kartlägga och undersöka utmaningarna i de olika delarna inom värdekedjan för att få en mer cirkulär ekonomi inom byggbranschen. KL-trä har under senare år fått en allt mer framträdande roll i svenskt byggande, troligen tack vare sina goda byggegenskaper och breda användningsområde. Det är ett formstarkt material och är ett miljösmart val eftersom det framställs av en förnyelsebar råvara och i en energisnål process. Vi har använt oss av en semistrukturerad kvalitativ intervjuteknik, där vi valt ut ett företag i varje del av värdekedjan för att de skall få ge sitt utlåtande avseende deras del av kedjan. Vi har även använt oss av en litteraturstudie där vi sökt tidigare forskning inom området och det framgår att det finns en del utmaningar men även möjligheter inom området. Resultatet visar att Korslimmat trä har en stor återbrukspotential, dock finns det idagsläget inga konkreta regelverk som underlättar detta och stommaterial har höga konstruktionskrav. Det finns för närvarande inte några tydliga riktlinjer för hur man skall testa material för återbruk. Utmaningarna som dominerar är att det saknas riktlinjer och samlade praxis gällande hanteringen kring material och återbruk. Vi har varit källkritiska och tittat på innehållets validitet, reliabilitet och variabilitet. Dock är branschen mogen för en omställning men verktyg saknas och ingen vågar ta risker.